This thesis investigates the implementation of information technology (IT) in Tranås First there is a short background of the development and area of the use of information  technology. Some of the questions in this paper are how different actors invest in information technology, what plans they have for the future and how they handle the question of education about information technology. Something Tranås perhaps need some more of, to be received in the way of success, is more information and education about information technology just as well as incorporate it in the education. The most obvious observation to be made is perhaps that Tranås city community is one of the most active actors when it comes to make priorities in favour for information technology and also to give encouragement to the enterprises in Tranås. / <p>Det förekommer några blanka sidor i uppsatsen. Sidan 92 saknas i alla exemplar.</p>

<p><p>Vår uppsats har sin grund i ett egenintresse för hur kommuner och städer profilerar sig, vårt mål är att försöka förklara skillnader och likheter mellan en mellanstor, Jönköping och en liten kommun, Tranås. Utgångspunkten var att ta reda på hur kommunerna marknadsför och profilerar sig.</p><p>De frågeställningar som vi använt oss av är resultatet av en genomtänkt arbetsgång, det har varit mycket viktigt att ställa rätt frågor och lägga energi på rätt saker. Nedan följer några av de frågeställningar som förekommit:</p><p>Hur profilerar sig de olika kommunerna?</p><p>Vad är citybranding?</p><p>Vad är placebranding?</p><p>Finns det likheter eller skillnader i hur en liten och en mellanstor kommun profilerar sig?</p><p>Valet på metod föll på intervjuer med viktiga personer inom kommunerna som har ett stort inflytande på profileringen för staden. Det var viktigt att eftersträva ett mer djupgående material från ett mindre antal människor och därför var valet att använda sig av intervjuer givet. Vår datainsamling är baserad på både primär och sekundär data. Vårt resultat var både överraskande och inspirerande, det visade sig att de båda kommunerna jobbar på ett liknande sätt. Dock ligger Jönköping steget före Tranås i sin utveckling och profilering. De drar nytta av sitt läge och bra förbindelser samt att de är en residensstad. Alla städer måste profilera sig på sitt sätt och framhäva det som de är bra på och det som finns inom staden. Därför går det inte marknadsföra något som inte finns på platsen utan förutsättningarna är vad platsen erbjuder. Vårt resultat visar att det är viktigt att utnyttja sitt läge på bästa sätt och att ha en positiv bild utåt som lockar till sig invånare, besökare och företag. Sedan visade det sig att de befintliga invånarna i staden spelar en viktig nyckelroll i platsmarknadsföringen. Jönköping använder sig även av en mer bred marknadsföring till skillnad från Tranås.</p></p> / <p>This paper is a qualitative comparison of two municipalities. The first is Jönköping and the second Tranås. We are trying to see similarities and differences in their way of profiling and marketing themselves in this globalized world.</p><p>The question at issue for our paper is:</p><p>How does the two municipality profile themselves?</p><p>What is city branding?</p><p>What is place branding?</p><p>Are there any similarities or differences in the way a small and a bigger municipality profile themselves?</p><p>The authors have chosen a qualitative method procedure and personal interviews as the primary source of information. The interviewed persons are in some way connected to marketing the both cities and are influential persons within the chosen subject. The results are both surprising and inspiring. The paper shows that both of the municipalities are working in a similar ways. Jönköping on the other way have come a longer way in their development and profiling. Every city has to profile themselves in their own way and find a method that works for them. They also have to bring out a positive image to people, companies and visitors that could be interested in the place. But they should only market things that are included in the place and nothing else. Our conclusion is that the position is important for these two municipalities to make the best of and to represent a positive and collected image of the city for the best results in place branding and try to attract tourists, people and investments to the place. Another big conclusion is that the current people that are living in the city are playing a key role in the success of place marketing or place branding.</p>

Vår uppsats har sin grund i ett egenintresse för hur kommuner och städer profilerar sig, vårt mål är att försöka förklara skillnader och likheter mellan en mellanstor, Jönköping och en liten kommun, Tranås. Utgångspunkten var att ta reda på hur kommunerna marknadsför och profilerar sig. De frågeställningar som vi använt oss av är resultatet av en genomtänkt arbetsgång, det har varit mycket viktigt att ställa rätt frågor och lägga energi på rätt saker. Nedan följer några av de frågeställningar som förekommit: Hur profilerar sig de olika kommunerna? Vad är citybranding? Vad är placebranding? Finns det likheter eller skillnader i hur en liten och en mellanstor kommun profilerar sig? Valet på metod föll på intervjuer med viktiga personer inom kommunerna som har ett stort inflytande på profileringen för staden. Det var viktigt att eftersträva ett mer djupgående material från ett mindre antal människor och därför var valet att använda sig av intervjuer givet. Vår datainsamling är baserad på både primär och sekundär data. Vårt resultat var både överraskande och inspirerande, det visade sig att de båda kommunerna jobbar på ett liknande sätt. Dock ligger Jönköping steget före Tranås i sin utveckling och profilering. De drar nytta av sitt läge och bra förbindelser samt att de är en residensstad. Alla städer måste profilera sig på sitt sätt och framhäva det som de är bra på och det som finns inom staden. Därför går det inte marknadsföra något som inte finns på platsen utan förutsättningarna är vad platsen erbjuder. Vårt resultat visar att det är viktigt att utnyttja sitt läge på bästa sätt och att ha en positiv bild utåt som lockar till sig invånare, besökare och företag. Sedan visade det sig att de befintliga invånarna i staden spelar en viktig nyckelroll i platsmarknadsföringen. Jönköping använder sig även av en mer bred marknadsföring till skillnad från Tranås. / This paper is a qualitative comparison of two municipalities. The first is Jönköping and the second Tranås. We are trying to see similarities and differences in their way of profiling and marketing themselves in this globalized world. The question at issue for our paper is: How does the two municipality profile themselves? What is city branding? What is place branding? Are there any similarities or differences in the way a small and a bigger municipality profile themselves? The authors have chosen a qualitative method procedure and personal interviews as the primary source of information. The interviewed persons are in some way connected to marketing the both cities and are influential persons within the chosen subject. The results are both surprising and inspiring. The paper shows that both of the municipalities are working in a similar ways. Jönköping on the other way have come a longer way in their development and profiling. Every city has to profile themselves in their own way and find a method that works for them. They also have to bring out a positive image to people, companies and visitors that could be interested in the place. But they should only market things that are included in the place and nothing else. Our conclusion is that the position is important for these two municipalities to make the best of and to represent a positive and collected image of the city for the best results in place branding and try to attract tourists, people and investments to the place. Another big conclusion is that the current people that are living in the city are playing a key role in the success of place marketing or place branding.

Syftet med detta examensarbete har främst varit att förbättra inomhusklimatet i byggnaden Greenhouse, tillhörande företaget IVT Värmepumpar i Tranås. De anställda upplever problem med värme i byggnadens utbildningslokaler främst under sommarhalvåret. Tid har även lagts på att ta fram åtgärder som sänker byggnadens energianvändning i form av el och värme. Då examensarbetet utfördes under hösten användes ett simuleringsprogram för att få en bild av inomhusklimatet under sommarhalvåret. En modell av byggnaden byggdes upp i simulationsprogrammet, komplett med ventilations- och värmesystem. För att validera modellen som konstruerats utfördes flertalet mätningar under en veckas tid. Simuleringsmodellen kalibrerades sedan mot dessa mätningar för att efterlikna de verkliga förhållandena i så stor mån som möjligt. När modellen överrensstämde mot mätningarna utfördes simuleringar under sommarhalvåret för att få en bild över inomhusklimatet och för att påvisa eventuella problem. Två olika scenarier under sommaren konstruerades med olika värmelaster och tidscheman. Scenario 1 testade hur inomhusklimatet påverkades av en stor värmelast i bara en utbildningslokal och scenario 2 behandlade en relativt stor värmelast i alla utbildningslokaler. Resultatet från simuleringarna visade på problem med värme i lokalerna, dock inte i samma utsträckning som de anställda upplever. Efter analys av inomhusklimatet och ventilations- och värmesystem togs flertalet åtgärdsförslag fram. De flesta åtgärdsförslag implementerades i simuleringsmodellen för att se vilken potential åtgärden har och se deras effekt under sommarhalvåret. Åtgärdsförslagen har antingen som mål att förbättra inomhusklimatet eller sänka energianvändningen. Nedan i Tabell 1 presenteras dessa förslag (ej inkluderad här, se istället själva rapporten), vissa förslag har även en uppskattad besparingspotential för byggnadens värmebehov och ventilationsaggregatets elförbrukning per år. Då detta examensarbete eventuellt inte löser det värmeproblem som finns i byggnaden föreslås även vidare åtgärder som kan behöva vidtas för att komma närmare en lösning på problemet. / The purpose of this thesis has primarily been to improve the indoor climate in the building Greenhouse, belonging to the company IVT Värmepumpar in Tranås. The employees are experiencing problems with heat in the building's training facilities, specifically in the summer. An effort has also been made to develop measures that reduce building energy use in the form of electricity and heat. As the thesis was conducted during the autumn a simulation program was used to obtain a picture of the indoor climate during the summer. A model of the building was constructed in the simulation program, complete with ventilation and heating systems. To validate the model constructed, several measurements were taken during one week. The simulation model was calibrated against these measurements to mimic reality as much as possible. When the model was consistent with the measurements, simulations were performed in the summer to get a picture of the indoor climate and to detect any problems.   Two different scenarios during the summer were constructed with different heat loads and time schedules. Scenario 1 tested how the indoor climate was affected by a large heat load in only one training facility, and, scenario 2 tested how the indoor climate was affected by a relatively large heat load in all training facilities. The results from the simulations showed problems with heat in the premises, albeit not to the extent of the employees previously stated experience. After analysis of the indoor climate, ventilation and heating systems, several actions were proposed. Most of these actions were implemented in the simulation model to see their potential and their effects in the summer. These proposals are either committed to improving the indoor climate or to reduce energy usage. These proposals are presented in Table 1 below (not included here, see the actual report) ; some proposals also have an estimated savings potential for total heating and the air handling unit’s electricity usage per year. Since this thesis might not solve the heat problems in the building, this report also includes suggestions on measures that may be required to reach a solution to the problem.