Forskning kring arbetsrelaterad stress visar att teknik, tekniska system och program är faktorersom kan komma att orsaka stress hos anställda. Vid universitet har utvecklingen av teknik haftstort inflytande vilket skapar utmaningar för lärare och organisationen att integrera och hanteratekniska förändringar på ett hälsosamt sätt. Studien syftar till att bidra till en ökad förståelse förhur lärare vid universitet upplever att de påverkas av tekniska system och program samt hurimplementering och användning av lärplattformen Canvas upplevs. Via kvantitativenkätundersökning samlades empiriskt material in från 273 respondenter. Materialetanalyserades sedan via univariat-analys och sammanställdes i diagram och tabeller. Enkätensöppna fråga analyserades via innehållsanalys. Studiens resultat visar att en större andel avlärarna upplever tekno-överbelastning, tidsbrist, hög arbetsbelastning och att e-posthanteringenär överväldigande och svår att hinna med under kontorstid. Förekomsten av tekno-invasion,tekno-komplexitet, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet är relativt låg hos en större andel avlärarna men upplevs av 20–30%. Studiens resultat visar också på en positiv upplevelse av ITsupportoch på negativa upplevelser av organisationen underlättande för teknisk kunskap ochinvolvering vid implementering av teknik är bristfällig. Implementeringen och användningen avCanvas upplevs som negativ av en större andel av respondenterna. Slutsatser har dragits att trotslåg förekomst av teknostress finns faktorer som kan påverka arbetssituationen negativt vilketbör vidare undersökas och åtgärdas. Universitet bör erbjuda utökat stöd, avsatt tid ochvidareutbildning för att uppnå en mer tillfredsställande implementering och användning avCanvas. / Research on work-related stress shows that technology, technical systems and programs arefactors that may cause stress in the workplace. At the university, the development of technologyhas had a great influence, which creates challenges for teachers and the organization to integrateand manage technical changes in a healthy way. The aim of this study is to contribute to anincreased understanding of how teachers at universities are affected by technical systems andprograms, and how the implementation and use of the learning platform Canvas is experienced.Through a quantitative survey, empirical material was collected from 273 respondents. Thematerial was analyzed and compiled in diagrams and tables. The open question of the surveywas analyzed through content analysis. The results show that a higher proportion of the teachersexperience techno-overload, lack of time, high workload and overwhelming from email that wasdifficult to cope during office hours. The presence of techno-invasion, techno-complexity,techno-insecurity and techno-uncertainty is low among a higher proportion of the teachers butwas experienced by 20-30%. The results of the study also show a positive experience oftechnical support provision and a negative experience of the literacy facilitation andinvolvement facilitation with a large majority of the teachers. The implementation and use ofCanvas are perceived as negative by a higher proportion of respondents. Conclusions have beendrawn that, despite the low prevalence of technostress, there are factors that can adversely affectthe work situation, which should be further investigated and remedied. Universities should offerextended support, be able to set aside time and further training to achieve a more satisfiedimplementation and use of the platform Canvas.

No description available.

No description available.

<p>Forskning har visat på samband mellan användning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) och stress. Gällande stress bland ungdomar är detta ett fenomen som i allt större utsträckning kan skönjas. Ungdomar tar ofta tekniken för given och de har i allmänhet stor användarvana. Informations- och Kommunikationsteknologi har allt mer integrerats i deras vardagsliv och antalet användare bland ungdomar ökar årligen. I den här uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med några gymnasieungdomar, två killar och två tjejer från både praktiska och teoretiska gymnasieprogram, i syfte att undersöka om användningen av kommunikationsteknologi har betydelse för upplevelsen av stress hos gymnasieungdomar. Resultatet visar på samband mellan användande av Informations- och Kommunikationsteknologi och olika upplevelser av stress. Det visar även på att användningen av olika kommunikationstekniker bland ungdomarna som intervjuats i denna studie, skiljer sig en aning i förhållande till andra tidigare studiers forskningsresultat.</p>

Forskning har visat på samband mellan användning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) och stress. Gällande stress bland ungdomar är detta ett fenomen som i allt större utsträckning kan skönjas. Ungdomar tar ofta tekniken för given och de har i allmänhet stor användarvana. Informations- och Kommunikationsteknologi har allt mer integrerats i deras vardagsliv och antalet användare bland ungdomar ökar årligen. I den här uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med några gymnasieungdomar, två killar och två tjejer från både praktiska och teoretiska gymnasieprogram, i syfte att undersöka om användningen av kommunikationsteknologi har betydelse för upplevelsen av stress hos gymnasieungdomar. Resultatet visar på samband mellan användande av Informations- och Kommunikationsteknologi och olika upplevelser av stress. Det visar även på att användningen av olika kommunikationstekniker bland ungdomarna som intervjuats i denna studie, skiljer sig en aning i förhållande till andra tidigare studiers forskningsresultat.

Under de senaste åren har distansarbete, mycket tack vare Covid-19-pandemin, blivit ett högaktuellt arbetssätt. Distansarbete skapar nya möjligheter samt nya utmaningar i arbetslivet och kan av många upplevas effektivt och smidigt ur ett rent produktivitetsperspektiv. Det finns motstridig information angående distansarbete, då många individer uppgav att de ville fortsätta med distansarbete efter pandemin, samtidigt som andelen distansarbetare stadigt har sjunkit efter pandemins slut. En potentiell negativ aspekt av distansarbete är att det riskerar att minska mängden arbetsrelaterade sociala utbyten för individen, vilket kan vara problematiskt då dessa sociala utbyten är viktiga för individens sociala välbefinnande. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur anställda upplever sitt sociala välbefinnande i relation till distansarbete och tillgång till organisatoriskt stöd gällande teknisk support. Studien har antagit ett socialpsykologiskt angreppssätt och använt sig av de teoretiska utgångspunkterna socialt välbefinnande och teknostress. Tio respondenter deltog i studien och intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer transkriberades sedan och tematiserades därefter. Resultatet visade att det fanns positiva och negativa aspekter av distansarbete relaterat till socialt välbefinnande. Respondenternas ställningstagande visade tydligt på att varken distansarbete eller arbete på plats var att föredra som arbetssätt utan att en blandning av båda var det bästa alternativet. Vidare visade resultatet att vissa aspekter ur det sociala välbefinnandet fungerade bättre genom distansarbete och vissa aspekter var svåra att uppnå genom enbart distansarbete. / In recent years remote work has become a highly relevant way of working, largely due to the Covid-19 pandemic. Remote work creates new opportunities as well as new challenges in the workplace and can be perceived by many as efficient and smooth from a pure productivity perspective. There is conflicting information regarding remote work, as many individuals indicated that they would like to continue remote work after the pandemic, while the percentage of remote workers has steadily decreased after the end of the pandemic. One potential negative aspect of remote work is that it risks reducing the amount of work-related social exchanges for the individual, which can be problematic as these social exchanges are important for the individual's social well-being. The purpose of the study is to create a deeper understanding of how employees experience their social well-being in relation to remote work and access to organizational support regarding technical support. The study has adopted a social psychological approach and used the theoretical perspectives of social well-being and techno-stress. Ten respondents participated in the study and were interviewed through qualitative semi-structured interviews. These interviews were then transcribed and themed accordingly. The result showed that there were positive and negative aspects of remote work related to social well-being. The respondents' position clearly showed that neither remote work nor on-site work was preferred as a way of working, but that a mix of both was the best option. Furthermore, the results showed that some aspects of social well-being worked better through remote work and some aspects were difficult to achieve through remote work alone.

Teknostress är en form av arbetsrelaterad stress som uppkommer i samband med arbete med digitala verktyg och tjänster så kallade informations och kommunikationstekniker (IKT), till exempel verksamhetsspecifika system och program, digitala mötesverktyg likt Microsoft teams och olika former av mailklienter. Befintlig forskning inom området teknostress finns idag, även forskning inom teknostress kopplat till sjukvården. En grupp som dock inte tas upp i befintlig forskning är de vårdadministrativa rollerna. Denna undersökning syftar därför till att öka kunskapen gällande den digitala stressen inom yrkesrollerna vårdadministratörer och medicinska sekreterare. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att fånga upp den utvalda yrkesrollens upplevelser och erfarenheter inom området digital stress, så kallad teknostress. Resultatet av undersökningen visar tydligt på att teknostress förekommer inom sjukvårdens administrativa yrkesroller men att själva begreppet teknostress eller digital stress inte används explicit. Således finns inte heller någon plan för att hantera teknostress där den förekommer. Det finns heller inte några särskilt framtagna strategier eller verktyg för att förebygga teknostress inom yrkesrollen. Undersökningen visar även på att en alltför komplex IT-miljö med många olika system och program som dessutom saknar kommunikation mellan varandra och inte har något gemensamt användargränssnitt bidrar till att framkalla en digital stress. Problematiken förekommer förmodligen inte enbart hos sjukvårdens administrativa roller utan kan även förekomma inom andra områden, inom och utanför sjukvården.  Något som inte tas upp i befintlig forskning men framkommer i undersökningen är de korrelationer som finns mellan digital kompetens och identifierade teknostressorer samt korrelationen mellan digital kompetens och personliga strategier för att hantera och förebygga teknostress. Denna korrelation kan med fördel användas i framtida forskning för att skapa verktyg för verksamheter och organisationer för att förebygga teknostress.