Det självständiga bildämnet? – En bilddidaktisk litteraturstudie om bildämnets möjligheter att vara ett autonomt ämne i skolan: syftar till att undersöka, skapa kunskap om samt diskutera bildämnets plats, roll och funktion inom skolans värld. Vidare att öka förståelsen för bildämnets betydelse för elevers lärande och utveckling. Föreliggande studie har haft fokus mot gymnasieskolan och undersökningen är genomförd genom en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys som analysverktyg. Resultatanalysen är uppdelad efter frågeställningarna; Vilka argument lyfts fram för att legitimera bildämnet i skolan? Vilken betydelse har bildämnet för elevers lärande och utveckling? Vilka eventuella konsekvenser finns när bildämnet marginaliseras? Forskningen belyser flera argument för att legitimera bildämnet - exempelvis genom det mediespecifika argumentet, livsvärldsargumentet, demokrati- och yttrandefrihets-argumentet, tillväxtargumentet samt om bildämnet som kommunikatör vilket syftar till att konsten har en inverkan på kommunikation, ekonomi och teknik. Forskningen redogör för, gällande elevers lärande och utveckling, att bildundervisning har förmåga att konstruera betydelse och utveckla för ett öppet och kritiskt tänkande. Forskningen pekar mot att behövs nya perspektiv i bildundervisningen, annars riskerar undervisningen och estetiken att bli kraftlös och irrelevant. / <p>Bild</p>

Under de senaste åren har distansarbete, mycket tack vare Covid-19-pandemin, blivit ett högaktuellt arbetssätt. Distansarbete skapar nya möjligheter samt nya utmaningar i arbetslivet och kan av många upplevas effektivt och smidigt ur ett rent produktivitetsperspektiv. Det finns motstridig information angående distansarbete, då många individer uppgav att de ville fortsätta med distansarbete efter pandemin, samtidigt som andelen distansarbetare stadigt har sjunkit efter pandemins slut. En potentiell negativ aspekt av distansarbete är att det riskerar att minska mängden arbetsrelaterade sociala utbyten för individen, vilket kan vara problematiskt då dessa sociala utbyten är viktiga för individens sociala välbefinnande. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur anställda upplever sitt sociala välbefinnande i relation till distansarbete och tillgång till organisatoriskt stöd gällande teknisk support. Studien har antagit ett socialpsykologiskt angreppssätt och använt sig av de teoretiska utgångspunkterna socialt välbefinnande och teknostress. Tio respondenter deltog i studien och intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer transkriberades sedan och tematiserades därefter. Resultatet visade att det fanns positiva och negativa aspekter av distansarbete relaterat till socialt välbefinnande. Respondenternas ställningstagande visade tydligt på att varken distansarbete eller arbete på plats var att föredra som arbetssätt utan att en blandning av båda var det bästa alternativet. Vidare visade resultatet att vissa aspekter ur det sociala välbefinnandet fungerade bättre genom distansarbete och vissa aspekter var svåra att uppnå genom enbart distansarbete. / In recent years remote work has become a highly relevant way of working, largely due to the Covid-19 pandemic. Remote work creates new opportunities as well as new challenges in the workplace and can be perceived by many as efficient and smooth from a pure productivity perspective. There is conflicting information regarding remote work, as many individuals indicated that they would like to continue remote work after the pandemic, while the percentage of remote workers has steadily decreased after the end of the pandemic. One potential negative aspect of remote work is that it risks reducing the amount of work-related social exchanges for the individual, which can be problematic as these social exchanges are important for the individual's social well-being. The purpose of the study is to create a deeper understanding of how employees experience their social well-being in relation to remote work and access to organizational support regarding technical support. The study has adopted a social psychological approach and used the theoretical perspectives of social well-being and techno-stress. Ten respondents participated in the study and were interviewed through qualitative semi-structured interviews. These interviews were then transcribed and themed accordingly. The result showed that there were positive and negative aspects of remote work related to social well-being. The respondents' position clearly showed that neither remote work nor on-site work was preferred as a way of working, but that a mix of both was the best option. Furthermore, the results showed that some aspects of social well-being worked better through remote work and some aspects were difficult to achieve through remote work alone.

<p>The aim of the Master’s Thesis work is to study and develop algorithms for autonomous travel of a UGV (Unmanned Ground Vehicle). A vehicle for the mounting of sensors has been constructed in order to perform the work. Since the UGV is to be used outdoor in urban areas, GPS can be used. To improve precision and robustness, inertial navigation is used in addition to GPS, since GPS reception is likely to be diminished in such areas. The sensors used for navigation are consequently GPS, magnetometers, accelerometers, gyroscopes, tachometers and ultra sonic sensors measuring distance to be used in detection of obstacles. The system has been implemented in Matlab. Two alternative methods of navigation with sensor fusion have been developed; one is a decentralized method with Kalman filtering using an error model and the other is a centralized particle filter using an all-embracing model of the vehicle. The two methods have been evaluated and compared. Test results show that the two methods perform equivalently.</p><p>The autonomous travel is undertaken between predetermined waypoints. In order to steer the vehicle a PID-controller based on the error between heading and its reference value is used. The computation of the reference value is based on position and heading in comparison to the desired path. The system has been tested using different routes and the results show an evident improvement of the precision in navigation compared to using only GPS-data. This holds for both navigation methods. Simulation of collision avoidance using virtual force fields shows satisfying results as well as terrain navigation with coordinate map referencing.</p> / <p>Examensarbetet är en studie i utveckling av algoritmer för autonom förflyttning av en UGV (eng Unmanned Ground Vehicle). För ändamålet har en farkost konstruerats där budgetsensorer för navigering används. Farkosten är tänkt att färdas utomhus i tätbebyggt område och GPS används. För förbättring av noggrannhet och robusthet vid dålig GPS-mottagning används även sensorer för tröghetsnavigering vilket här innebär magnetometrar, accelerometrar, gyron och tachometrar. För hinderdetektering finns avståndsmätande ultraljudssonar. Systemet som tagits fram har implementerats i realtid i Matlab. Två olika navigeringsmetoder med sensorfusion har utprovats; en decentraliserad variant med kalmanfilter som är uppbyggd kring felmodeller och en centraliserad variant med ett partikelfilter som använder en helhetsmodell för farkosten. De båda navigeringsmetoderna har utvärderats och jämförts. Resultat visar att de båda metoderna presterar likvärdigt.</p><p>Den autonoma förflyttningen utförs mellan förutbestämda brytpunkter. För att styra farkosten har en PID-regulator baserad på felet mellan kurs och börvärde använts. Börvärdet på kurs baseras på nuvarande position och riktning relativt den önskade färdvägen. Olika körsituationer har testats och resultaten visar en markant förbättring av navigeringsprecisionen jämfört med endast GPS-mätningar för både kalman- och partikelfilter. Simuleringar på vektorfältsstyrning med virtuella kraftfält för att undvika hinder har utförts med goda resultat liksom simuleringar av kartreferenspositionering.</p>

The aim of the Master’s Thesis work is to study and develop algorithms for autonomous travel of a UGV (Unmanned Ground Vehicle). A vehicle for the mounting of sensors has been constructed in order to perform the work. Since the UGV is to be used outdoor in urban areas, GPS can be used. To improve precision and robustness, inertial navigation is used in addition to GPS, since GPS reception is likely to be diminished in such areas. The sensors used for navigation are consequently GPS, magnetometers, accelerometers, gyroscopes, tachometers and ultra sonic sensors measuring distance to be used in detection of obstacles. The system has been implemented in Matlab. Two alternative methods of navigation with sensor fusion have been developed; one is a decentralized method with Kalman filtering using an error model and the other is a centralized particle filter using an all-embracing model of the vehicle. The two methods have been evaluated and compared. Test results show that the two methods perform equivalently. The autonomous travel is undertaken between predetermined waypoints. In order to steer the vehicle a PID-controller based on the error between heading and its reference value is used. The computation of the reference value is based on position and heading in comparison to the desired path. The system has been tested using different routes and the results show an evident improvement of the precision in navigation compared to using only GPS-data. This holds for both navigation methods. Simulation of collision avoidance using virtual force fields shows satisfying results as well as terrain navigation with coordinate map referencing. / Examensarbetet är en studie i utveckling av algoritmer för autonom förflyttning av en UGV (eng Unmanned Ground Vehicle). För ändamålet har en farkost konstruerats där budgetsensorer för navigering används. Farkosten är tänkt att färdas utomhus i tätbebyggt område och GPS används. För förbättring av noggrannhet och robusthet vid dålig GPS-mottagning används även sensorer för tröghetsnavigering vilket här innebär magnetometrar, accelerometrar, gyron och tachometrar. För hinderdetektering finns avståndsmätande ultraljudssonar. Systemet som tagits fram har implementerats i realtid i Matlab. Två olika navigeringsmetoder med sensorfusion har utprovats; en decentraliserad variant med kalmanfilter som är uppbyggd kring felmodeller och en centraliserad variant med ett partikelfilter som använder en helhetsmodell för farkosten. De båda navigeringsmetoderna har utvärderats och jämförts. Resultat visar att de båda metoderna presterar likvärdigt. Den autonoma förflyttningen utförs mellan förutbestämda brytpunkter. För att styra farkosten har en PID-regulator baserad på felet mellan kurs och börvärde använts. Börvärdet på kurs baseras på nuvarande position och riktning relativt den önskade färdvägen. Olika körsituationer har testats och resultaten visar en markant förbättring av navigeringsprecisionen jämfört med endast GPS-mätningar för både kalman- och partikelfilter. Simuleringar på vektorfältsstyrning med virtuella kraftfält för att undvika hinder har utförts med goda resultat liksom simuleringar av kartreferenspositionering.