Denna studie är en kvalitativ litteraturstudie av bilddidaktisk forskning, vars syfte är att undersöka huruvida bildundervisningen ger möjlighet till utveckling och lärande som även främjar lärande i akademiska ämnen, utöver lärandet enbart i bildämnet. Bildämnet anses vara ett viktigt ämne i skolan som främjar elevers individuella utveckling och kan ge dem utvecklingsmöjligheter även i akademiska ämnen genom att det inkluderar både praktiska och teoretiska arbetsmetoder. Bilddidaktisk forskning diskuterar därför om det finns särskilda effekter som bildämnet ger möjlighet att utveckla hos eleven, vilka kan påverka elevers resultat i akademiska ämnen positivt. Metoden som har använts är en innehållsanalys av relevant bilddidaktik forskning, och avser undersöka och jämföra eventuella likheter och olikheter. Materialet för studien består av artiklar, forskningsrapporter och avhandlingar som behandlar bildundervisningens utvecklingsmöjligheter och eventuella transfereffekter från bildämnet till akademiska ämnen. Resultaten av studien visar att forskningen inte har funnit några direkta transfereffekter från bildämnet till specifika akademiska ämnen och att eventuella bevis är svåra att påvisa, men att bildämnet ändå spelar en viktig roll för elevens individuella utveckling genom att det inkluderar flera kognitiva förmågor, vilket skapar helhetsammanhang och bidrar till större ökad social och kulturell förståelse hos eleven. / <p>bild</p>

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om ämnesintegrering mellan estetiska och teoretiska ämnen i grundskolan. Forskningsfrågan är: På vilka sätt använder lärarna estetiska lärprocesser i ämnesövergripande undervisning? med delfrågeställningen: Vad har lärarna för uppfattning om vad estetiska lärprocesser är? Datamaterialet utgörs av intervjuer med sex stycken lärare som undervisar i årskurs 4–6 om deras syn på innebörden av estetiska lärprocesser samt erfarenheter och arbetssätt i deras undervisning. I resultatet presenteras lärarnas syn på ämnesintegrering, möjligheter och hinder samt vad arbetet med estetiska ämnen utvecklar för viktiga kunskaper och färdigheter hos eleverna. Arbetets slutsatser är att estetiska lärprocesser inte används tillräckligt i undervisningen och att när det görs sker det oreflekterat. Lärarna saknar även stöd i form av till exempel fortbildning i området och från verksamheten för att använda sig av estetiska lärprocesser i undervisningen.

Det självständiga bildämnet? – En bilddidaktisk litteraturstudie om bildämnets möjligheter att vara ett autonomt ämne i skolan: syftar till att undersöka, skapa kunskap om samt diskutera bildämnets plats, roll och funktion inom skolans värld. Vidare att öka förståelsen för bildämnets betydelse för elevers lärande och utveckling. Föreliggande studie har haft fokus mot gymnasieskolan och undersökningen är genomförd genom en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys som analysverktyg. Resultatanalysen är uppdelad efter frågeställningarna; Vilka argument lyfts fram för att legitimera bildämnet i skolan? Vilken betydelse har bildämnet för elevers lärande och utveckling? Vilka eventuella konsekvenser finns när bildämnet marginaliseras? Forskningen belyser flera argument för att legitimera bildämnet - exempelvis genom det mediespecifika argumentet, livsvärldsargumentet, demokrati- och yttrandefrihets-argumentet, tillväxtargumentet samt om bildämnet som kommunikatör vilket syftar till att konsten har en inverkan på kommunikation, ekonomi och teknik. Forskningen redogör för, gällande elevers lärande och utveckling, att bildundervisning har förmåga att konstruera betydelse och utveckla för ett öppet och kritiskt tänkande. Forskningen pekar mot att behövs nya perspektiv i bildundervisningen, annars riskerar undervisningen och estetiken att bli kraftlös och irrelevant. / <p>Bild</p>

Studiens syfte är att skapa ett pedagogiskt redskap i form av en musikhandledning för att ge förskollärare och andra yrkesverksamma ett hjälpmedel för lärande och utveckling i musikaktiviteter med barn. Musikhandledningen har utformats för att uppmärksamma barns utveckling i samband med musik och har sedan prövats och utvärderats av åtta förskoleavdelningar. Förskollärare och barnskötare på avdelningarna har besvarat en enkät och deras åsikter har sedan analyserats och diskuterats. Resultaten visar att musikhandledningen gav inspiration samt underlättade för musikaktiviteter tillsammans med barn och kan användas som ett återkommande pedagogiskt redskap i förskoleverksamheten. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>