Cities are facing many challenges; challenges linked to world-wide trends like urbanisation, climate changes and globalisation. In parallel to these trends, we have seen a rapid digitalisation in and of different parts of society. Cities and local governments have been appointed an important role in overcoming these world-wide challenges, and subsequently, in policy practices digitalisation is perceived as an important dimension in delivering better and sustainable services to its citizens. As a result, the smart city has emerged as a concept and approach to contemporary urban planning and development. There is still no common understanding of the concept and what components and dimensions it covers. However, in all definitions digitalisation constitutes one dimension, but the role and function of it is still not clear. In this study I have examined how different stakeholders talk about digitalisation in policy and planning practices of urban development. The aim has been to identify and analyse different repertoires of discourses on digitalisation to advance our knowledge on how goals related to the smart city and digitalisation are put into practice. The results are based on a qualitative and interpretative case study with a social constructionist approach. An analytical framework based on discourse analysis, stakeholder theory and (new) institutional theory has been constructed to analyse the case. Main results show that repertoires on digitalisation are limited in both policy and planning of urban development. In these practices, digitalisation is primarily seen as a means or as a communication infrastructure in relation to two city services/functions; i.e. services related to governance and to environment. Results also show that practices of urban planning and development are institutionalised, where different stakeholders’ salience and stakes in urban development and in digitalisation differ, but it is clear that digitalisation is a secondary issue. Implications of these results are that the taken-for-granted discourses in policy and planning practices of urban development limit both practice and research when developing a smart city. / Städer står inför många utmaningar kopplat till världsomspännande trender såsom urbanisering, klimatförändringar, och globalisering. Parallellt med dessa trender har vi sett en snabb digitalisering i och av olika delar av samhället. I detta sammanhang har städer och kommuner blivit tilldelade en viktig roll i hanteringen av dessa utmaningar. På policynivå ses digitalisering som en viktig dimension för att leverera hållbar och bättre service till medborgarna. Som ett led i detta har smarta städer vuxit fram som både begrepp och metod för stadsplanering och stadsutveckling. Det finns dock ingen gemensam tolkning av begreppet. Däremot finns digitalisering med som en dimension i definitionerna, men vilken roll och funktion den har är fortfarande oklart. I denna studie har jag undersökt hur olika intressenter talar om digitalisering i olika policy- och planeringspraktiker kopplat till stadsutveckling. Syftet har varit att identifiera och analysera repertoarer av digitaliseringsdiskurser för att bidra med kunskap om hur mål kopplade till smarta städer och digitalisering omsätts i praktiken. Resultaten är baserade på en kvalitativ och tolkande fallstudie med en socialkonstruktionistisk ansats. Ett analytiskt ramverk baserat på diskursanalys, intressentanalys, och nyinstitutionell teori har tagits fram för att analysera fallet. Resultaten visar att digitaliseringsrepertoarer är begränsade både i policy och i planering av stadsutveckling. I dessa praktiker ses digitalisering främst som ett verktyg eller en kommunikationsinfrastruktur i relation till två samhällsfunktioner, nämligen funktioner kopplade till styrning och administration, och funktioner kopplade till miljö. Resultaten visar också att praktiker kopplade till stadsplanering och stadsutveckling är institutionaliserade, praktiker där olika intressenter har olika makt, legitimitet och angelägenhet gällande stadsutveckling och digitalisering. Det är dock tydligt att digitalisering är en sekundär fråga. Implikationerna av dessa resultat är att de förgivettagna diskurserna begränsar både praktiken och forskningen i utvecklingen av smart städer.

Globalt ses en tillväxt av godstransporter vilket resulterar i mer trafik. Ökningen kommer från konsumtion av konsumenter och företag som förväntar sig exakta leveranser och oftast med leverans dagen efter. Resultatet blir att den sista biten av leveranser som kallas last-mile blir mer kännbar för städernas invånare, både i form av mer trafik med köbildningar som resultat men också att fler transportfordon rör sig i städernas centrum. Detta resulterar vidare i sämre livsmiljö och en osäkerhet då fler fordon är i rörelse, samtidigt försöker städerna lösa detta med förbud, gågator eller andra logistiska lösningar. Borås är en av städerna i ett Europeiskt projekt för bättre transporter, Göteborg är en av städerna som har en etablerad last-mile lösning i drift. Denna rapport har gjort en fallstudie av verksamheten i Göteborg och en fallstudie av Borås Stad som vill undersöka möjligheterna för en last-mile lösning i Borås. Rapporten har ett tydligt fokus mot informationsdelning och vilka fördelar detta kan ha på stadsleveranser. Genom vår studie har vi kommit fram till att informationsbehovet för en last-mile leverantör med endast stadsleveranser som uppdrag är lågt. Studien visar dock på vilka fördelar en tidig informationsdelning kan ha och de synergier som informationsdelning kan ge med hjälp av integrerade system och en gemensam interoperabilitet. / Globally there is an increase in freight transport which affect the amount of road traffic. The increase comes both from the consumption by regular customers and businesses which both expect fast delivery of new goods and more than often delivery by the next day. The result is that the last stretch of the transport called last-mile becomes more noticeable for the urban residents, both from more traffic with queues as an effect but also from more transportation vehicles in motion in the center of the cities. The situation results in deterioration in the living environment and a perceived feeling of unsafety due to the increasing amount of transportation vehicles in motion, at the same time cities try to solve the issue by laws and regulations, streets that are open only for pedestrians as well as other logistic solutions. Borås is one of the member cities of the European project for better transports, Gothenburg is one of the cities that have an established last-mile solution in place. This report has done a case study on the solution in Gothenburg as well as a case study on Borås city’s possibilities to implement a last-mile solution. The report has a clear focus towards the sharing of information and what benefits a last-mile solution can gain from this. Through our study we have found that the simplest last-mile solution has a very low need for shared information. The study shows the benefits of an early sharing of information and the synergies sharing can give with the help from integrated systems and a common interoperability.

Städer runt om i världen genomgår just nu en urbanisering som leder till ett antal nya utmaningar. Smarta städer som utnyttjar ICT (Informationsteknik) presenteras som en lösning för att möta problemen som har uppstått. En viktig del i den smarta staden är avfallshanteringen i den urbana miljön. Smart avfallshantering utgår från tekniska lösningar för att förbättra övervakning, insamling och transport av avfall, huvudsakligen genom att hantera data. Syftet med denna text är att undersöka hur nya tekniska lösningar påverkar avfallshanteringen i städer. Denna avhandling inleds med en litteraturstudie där tre huvudsakliga teman av smart avfallshantering identifieras: (1) generering av data; (2) delning av data och; (3) analys av data. Studien fortsätter med att utifrån dessa tre teman analysera tolv Europeiska projekt som jobbat med smart avfallshantering i urban miljö med syftet att undersöka vilka förändringar de nya tekniska lösningarna har inneburit för städernas avfallshantering. Analysen visar att projekten använder tekniska lösningar för en rad olika syften, ofta anpassade till de lokala förutsättningarna. Införandet av ett smart avfallshanteringssystem har i projekten lett till bland annat ökat medborgardeltagande, ökad möjlighet till anpassning till klimatförändringar, ekonomiska och miljömässiga vinster till följd av minskade transporter, ökad renlighet samt bättre underlag för långsiktig planering. Avhandlingen avslutas med en diskussion där resultaten värderas och sätts i ett bredare kontext. / Cities around the world are currently experiencing a rapid urbanization which leads to a number of different challenges. Smart cities, which utilize ICT (Information Technology) are suggested as a solution so solve the problems that have risen. A key element of the smart city is the solid waste management in urban areas. Smart solid waste management is based on technical solutions to improve the monitoring, collection and transport of solid waste. The goal of this thesis is to investigate the impact new technical solutions have on solid waste management systems currently existing in cities. The thesis starts with a literature review where three key themes of smart solid waste management can be identified: (1) data generation; (2) data sharing and; (3) data analysis. Based on that, twelve projects in Europe that have implemented smart solid waste management systems are chosen and analyzed with the aim of investigating how the new technical solutions have affected the solid waste management in the cities. The analysis shows that the projects use the new technical solutions for different reasons, depending on the local existing preconditions. Furthermore, the analysis shows that the implementation of new smart waste management systems have led to increased citizen participation, increased capabilites to adapt to climate change, economical and environmental benefits as a result of a reduction of transport needed, increased cleanliness and improved long term planning support. The thesis ends with a discussion where the results of the analysis are evaluated and put in a wider context.

De flesta städer står idag inför en ökad urbanisering, där allt fler människorflyttar in till städerna. Den ökade mängden människors negativa effekter påmiljön gör att städerna måste utvecklas för att stävja de negativa effekter denökade urbaniseringen har på miljön. För att städerna ska kunna lyckas meddetta krävs det nya teknologiska lösningar som gör det möjligt för städer attväxa och expandera, utan att det skadar miljön. Smarta städer och IoTlösningarhar tagits fram som möjliga svar på problemet kring den ökadenegativa miljöpåverkan. Genom att bli en smart stad och använda sig av IoTlösningarkan städerna ta sitt ansvar och bidra till en hållbar utveckling.Problemet som uppstår är att beslutsprocessen är lång och kostsam för att väljade IoT-lösningar som krävs för att stävja miljöpåverkan. Delvis beror detta påden ökade mängd lösningar som finns och den ökade mängd information somfinns tillgänglig kring dem. Det finns därför ett behov hos städer som vill arbetaför en minskad miljöpåverkan att kunna ha tillgång till beslutsstödsmodellersom är snabba och som inte kräver så mycket resurser. Genom denna studiehar vi skapat en modell, testat den och utvärderat funktionen av modellen.Modellen arbetar utifrån tre områden: Systemet, Staden och Miljön. Modellenvisade sig delvis fungera och en anpassad modell presenteras i slutsatserna, därde justeringar som behövts göras utifrån det ursprungliga förslaget förklaras. / Most cities today are met by an increasing amount of urbanization, where moreand more people move into the cities. The increased amount of people have anegative impact on the environment, which forces the cities to develop ways tohinder the negative impact the urbanization has on the environment. To be ableto succeed in this endeavour cities need new technological solutions to make itpossible for them to grow and expand, without harming the environment in theprocess. A solution to this has been presented in the form of Smart cities andIoT solutions. By becoming a Smart city through the use of IoT solutions, citiescan take their responsibilities and contribute to a sustainable development. Theproblem that remains however is that the decision making process is both slowand costly when it comes to choosing a solution. Cities who want to minimizetheir environmental impact therefore need a decision support model that is fastand that doesn’t cost much. Through this study we’ve proposed a possiblemodel, we’ve tried it and evaluated its function. The model contains three focusareas: The System, The City and The Environment. The model has shown topartly work and an adapted version has been presented in the conclusions,along with and explanation regarding the adjustments that were made to thefirst proposal.

Syftet med denna studie har varit att närmare studera användarnas roll vid planering, utveckling och användande av smarta elnät, vad man kan dra för lärdomar av pågående projekt inom utvecklingen av smarta elnät när det kommer till användarnas roll i projekten, samt ge rekommendationer för ett framtida arbete. Detta gjordes genom en fallstudie av två sammanhängande projekt inom en kommun i Sverige som för närvarande arbetar med smart stadsutveckling och smarta elnät. Empiriinsamling skedde med hjälp intervjuer av boende och ansvariga i projektet samt projektdokumentation.   Resultatet visar att de boendes roll i planeringen av projektet inte var stor, och att de inte räknades in bland de viktiga intressenter som enligt rekommendationer skulle vara delaktiga i projektet. Vidare skedde användarmedverkan i en begränsad form vid utvecklingen av den teknik som skulle användas hemma hos de boende, och då främst i form av användartester efter det att systemen hade tagits fram.  Vidare visade intervjuerna på ett bristande engagemang hos användarna när det kommer till att använda tekniken som finns tillgängliga i det smarta nät som utvecklats inom kommunen. Dessa resultat utgör viktiga lärdomar för framtida projekt.    Rekommendationerna som togs fram för ett framtida arbete inom smarta elnät är främst att det bör ske en ökad involvering av användare under samtliga delar i projekt rörande smarta elnät för att säkerställa en relevant och demokratisk samhällsutveckling och att detta bör ingå i projektens målsättningar. Vidare bör framtida projekt undersöka möjligheterna med att studera och arbeta med sociala praktiker inom energianvändning, för att undersöka hur man kan skapa en övertygelse hos de boende som leder till en ökad vilja att spara energi, och utnyttja de tekniska verktyg som gör detta möjligt. Det krävs även arbete för att hitta ytterligare incitament till aktiv energibesparing för att optimal användning av de smarta näten ska kunna uppnås. / Smarta elnät och tjänsteutveckling för hemmet – vem är i behov av en smartare vardag?

Enligt forskning finns det ingen enskild definition av en smart stad i allmänhet och vad ordet “smart” i begreppet faktiskt betyder i synnerhet. Det finns därför ett behov att, i detta unga forskningsfält, undersöka smarta städer. Genom en fallstudie av en av de smartaste stadsdelarna i en av Sveriges smartaste städer, avsåg denna studie identifiera digitala situationer i en smart stad och de effektområden som påverkades av dessa situationer; dels effekter ville uppnås från ansvariga intressenter håll och de faktiska effekter som uppnåddes enligt invånare. Detta för att synliggöra vad en smart stad kan vara i praktiken och därmed bidra till klargörandet av begreppet smart stad. Analysen genomfördes med hjälp av en målbaserad- och målfri utvärdering, där semistrukturerade intervjuer och policy- och dokumentstudier låg till empirisk grund. Ur analysen framgick fem digitala situationer av relevans: digital avfalls- och elhantering, obemannad matbutik, Facebook-grupper och en bilpool . Gällande effekter visade det sig att de önskvärda effekter som fanns med de digitala situationer i mångt och mycket överensstämde med de faktiska effekter som invånarna upplevde i Vallastaden. Dessa effekter berörde tre effektområden, vilka var miljömässig hållbarhet, social hållbarhet och personlig integritet som alla påverkades både positivt och negativt till följd av situationernas existens. Studien visade dessutom att digitalisering av en situation inte per automatik innebär att denna situation blir smart. För att anses som smart måste de faktiska effekterna med digitalisering vara positiva, för samtliga effektområden.

Antalet vägtrafikanter ökar varje år, och med det ökar trängseln. För att bekämpa detta har undersökningar gjorts på uppkoppling av infrastruktur och användning av sensorer. Sensorer kan användas för att minska trafikköer, genom att till exempel upptäcka stillastående fordon eller föremål på vägen. Detta examensarbete undersöker konceptuellt hur en Light Detection and Ranging-sensor kan användas för att detektera ett hindrat trafikflöde på väg. En prototyp skapas för att undersöka konceptet, som består av en datainsamlingsmodul och en detekteringsapplikation. Genom att jämföra olika insamlad data, avgörs det om trafikflödet är hindrat eller ej. För att möjliggöra detekteringen av trafikflöde nyttjas en servomotor vilket ger datainsamlingsmodulen möjligheten att mäta punkter i ett tvådimensionellt plan. Styrning av motor och insamling av data sker med hjälp av en Arduino Uno. Data behandlas sedan på en persondator för att avgöra om hinder uppstått. Resultaten från tester i olika testmiljöer visar på att datainsamlingsmodul med detekteringsapplikation kan detekterar hindrat trafikflöde och statisk miljö, och med en godtagbar noggrannhet i avståndsmätningarna. Slutsatsen är således att prototypen har duglig funktion för att detektera ett hindrat trafikflöde. Metoderna för att detektera hinder är rudimentära men fungerande för enkla trafikflöden. Testning av mer varierande trafik under längre tidsperioder krävs för att ytterligare verifiera konceptets lämplighet. / The number of urban dwellers is increasing, and as a result traffic congestion increases. To combat this, investigations to connect infrastructure are being done, and the use of several different sensors are relevant to this study. Sensors can be used to reduce traffic congestion, for example by detecting stationary vehicles or objects on the road. This graduate work examines the concept of how a Light Detection and Ranging sensor can be used to detect any obstructed traffic flow on roads. A prototype is created to examine the concept, which consists of a data acquisition module and a detection application. By comparing varying collected data, it is determined if traffic flow is obstructed or not. To enable the detection of traffic flow, a servo motor is used to provide the data acquisition module with the ability to measure points in a two-dimensional plane. Control of motor and data collection is done by an Arduino Uno. Data is processed on a personal computer to determine if any obstruction has occurred. The results of the tests in different test environments indicate that the data acquisition module with the detection application can detect blocked traffic flow and static environment, and with an acceptable accuracy in the distance measurements. The conclusion is that the prototype is capable of detecting a blocked traffic flow. The methods for detecting obstacles are rudimentary but effective for simple traffic flows. Testing more varied traffic for longer periods of time is required to further verify the feasibility of the concept

This thesis aims to give insight into a novel approach for quantifying car traffic in developing cities. This is necessary to improve efficiency in resource allocation for improvements in infrastructure. The project took form of a case study of neighborhoods in the city of Nairobi, Kenya. The approach consists of a method which relies on topics from the field of Topological Data Analysis, together with the use of large data sources from taxi services in the city. With this, both qualitative and quantitative insight can be given about the traffic. The method was proven useful for understanding how traffic spreads, and to differentiate between levels of congestion: quantifying it. However, it failed to detect the effect of previous improvements of infrastructure. / Målet med rapporten är att ge insikt i en innovativ ansats för att kvantifiera biltrafik i utvecklingsstäder. Detta kommer som en nödvändighet för att kunna förbättra resursfördelning i utvecklandet av infrastruktur. Projektet utspelade sig som en fallstudie där stadsdelar i Nairobi, Kenya studerades. Ansatsen innefattar en metod som bygger på tekniker från topologisk dataanalys (eng. \textit{Topological Data Analysis}), tillsammans med stora datakällor från taxitjänster i staden. Detta hoppas ge både kvalitativ och kvantitativ information om trafiken i staden. Metoden visade sig vara användbar för att förstå hur trafik sprider sig och att differentiera mellan nivåer av trafik, alltså att kvantifiera den. Tyvärr så misslyckades metoden visa sig användbar för att mäta förbättringar i infrastruktur.

The concept of smart cities, which may have seemed distant and unachievable not very long ago, is becoming reality today. Behind the concept of a smart city lies a vast intelligence, namely the Internet of Things. As the population in urban areas grows, the development of smart parking solutions are becoming more relevant and crucial than ever. One of the biggest concerns regarding todays’ way of parking is congestion. Drivers’ are cruising around in search of a parking space which is both time consuming and causes big congestion. In this thesis project, a comparative analysis was conducted between two parking operators in Sweden, EasyPark and LinPark. A qualitative study in the forms of interviews and a literature study was conducted to further investigate and analyse technologies and methods used in smart parking today. The problems that this thesis focuses on are congestion due to poor parking management as well as the smartphone dependency regarding the management of a parking space. Highlighted in this report are key technologies used to track the parking occupancy status, the impact connected vehicles might have on the smart parking industry, as well as how smart parking solutions could help to decrease congestion. The results of this thesis project showed that there are several solutions that could significantly decrease traffic congestion. By aiding the drivers to a parking space, or allowing the driver to pre-book a parking space, the efficiency with regards to time and congestion could be improved. Furthermore, the establishment of electrical and connected vehicles seem to have a crucial impact on the smart parking industry. Parking applications need to adjust their services to be compatible with both types of vehicles. Even though there seem to be many new technologies available and developed, they may not be able to be implemented in the near future. That is why it is important for parking applications to provide a sufficient service with the technology available today. With regards to this, a feature addition was suggested where users are able to filter their search for certain parking spaces, such as filtering by the cheapest or closest parking space. Lastly, a feature for connected vehicles was suggested where the car is able to detect and track which parking operators are operating certain parking spaces. / Begreppet smarta städer, som må ha verkat ouppnåeligt för inte så länge sedan, blir verklighet idag. Bakom begreppet “smart cities” ligger en stor intelligens, nämligen “Internet of Things”, sakernas internet. När befolkningen i städer växer, blir utvecklingen av smarta parkeringslösningar mer relevant och avgörande än någonsin. Ett av de största bekymret för dagens parkeringssätt är trafikstockningar. Förarna åker runt på jakt efter en parkeringsplats vilket både är tidskrävande och bidrar till ytterligare trafikstockningar. I detta examensarbete genomfördes en komparativ analys mellan två parkeringsoperatörer i Sverige, EasyPark och LinPark. En kvalitativ studie i form av intervjuer och en litteraturstudie genomfördes för att ytterligare undersöka och analysera tekniker och metoder som används inom smart parkering idag. De viktigaste problemen som denna avhandling fokuserar på är trängsel på grund av ineffektiva parkeringsåtgärder samt smartphoneberoendet gällande hanteringen av en parkeringsplats. I denna rapport framhålls viktiga teknologier som används för att spåra status för parkeringsplatser, den påverkan anslutna fordon kan ha på smart parking industrin, samt hur smarta parkeringslösningar kan bidra till att minska trängseln. Resultaten av detta examensarbete visade att det finns flera lösningar som kan minska trafikstockningar avsevärt. Genom att guida förare till en parkeringsplats, eller genom att låta föraren förhandsboka en parkeringsplats, kan effektiviteten när det gäller tid och trängsel förbättras. Dessutom verkar etablering av elektriska och anslutna fordon ha en avgörande inverkan på smart parking industrin. Parkeringsapplikationer måste anpassa sina tjänster så att de är kompatibla med alla olika typer av fordon. Även om det verkar finnas många nya teknologier tillgängliga och utvecklade, är de inte implementerbara inom en snar framtid. Det är därför det är viktigt för parkeringsapplikationer att tillhandahålla en tillräckligt effektiv tjänst med den teknik som finns tillgänglig idag. Ett funktionstillägg föreslogs, där användare kan filtrera sin sökning efter vissa typer av parkeringsplatser, till exempel filtrering efter den billigaste eller närmaste parkeringsplatsen. Slutligen föreslogs en funktion för anslutna fordon där bilen kan upptäcka och spåra vilka parkeringsoperatörer som driver vissa parkeringsplatser.

Teknologi påverkar alla delar av samhället, inte minst företag och organisationer somtvingas till digitalisering för att förbli relevanta. Internet of Things (IoT) är en populärteknologi för effektivisering och automation av processer.Den teknologiska utvecklingen sker i en takt som gör att det kan vara svår att integrerateknologi i kulturella och sociala sammanhang. För att hantera de utmaningar somdigitalisering medför behöver variabler som samarbete utvecklas för att man ska kunnadra nytta av teknologins utveckling i miljöer som arbetsplatser och städer.Denna studie har därför tagit ansats i ett kommunalt samarbete rörandeimplementeringen av en verksamhetsgemensam IoT-plattform. Studien har ämnatundersöka de omständigheter som ligger till grund för interkommunala samarbetenmellan förvaltningar och bolag vars gemensamma mål är att utgöra en smart stad (eng.smart city) med hjälp av Internet of Things.Detta arbete har bedrivits som en fallstudie vars föremål för undersökning har varitJönköpings kommun. Undersökningen har tagit en kvalitativ ansats och haft sin grundi semistrukturerade intervjuer vars subjekt har utgjorts av ett urval av representanter förnoga utvalda verksamheter inom kommunens regi.Resultaten av datainsamlingen visade att det finns en stark koppling mellanvälfungerande interkommunala samarbeten och ett övergripande gemensamt synsättmed etablerade informationskanaler. En avgörande faktor för framgångsrikasamarbeten har visat sig vara att involvera samtliga delar av organisationen för att dranytta av insikter och kompetenser som finns i olika skikt av verksamheterna ochetablera ett gemensamt tankesätt. Resultatet har lett fram till upptäckten att nyttogradenav samarbeten framför allt ligger i att identifiera verksamheter med gemensammaintressen och behov.Denna studie har lagt grunden för att utreda aspekter av samarbete mellan olikaverksamheter och öppnar upp för vidare forskning på samarbeten inom organisationeroch företag med fokus på den interna verksamhetens struktur. / Technology impacts all aspects of society, especially businesses and organizations thatare forced to undergo digitalization to remain relevant. Internet of Things (IoT) is apopular technology used for streamlining and automation of processes.The rapid pace of technological development makes it challenging to integrate it intocultural and social contexts. To address the challenges brought by digitalization,variables such as collaboration need to be developed in order to take advantage oftechnological advancements in environments such as workplaces and cities.This study has therefore focused on a municipal collaboration regarding theimplementation of a shared IoT platform. The study aimed to examine thecircumstances underlying intermunicipal collaborations between departments andcompanies with a common goal of creating a smart city using the Internet of Things.This work has been conducted as a case study with Jönköping Municipality as thesubject of investigation. The study took a qualitative approach and was based on semi-structured interviews with representatives from selected departments within themunicipality.The results of the data collection showed a strong connection between well-functioningintermunicipal collaborations and an overall shared mindset with establishedcommunication channels. A crucial factor for successful collaborations has been theinvolvement of all parts of the organization in order to leverage insights and expertisefrom different layers of the operations and establish a common mindset. The findingshave led to the discovery that the degree of novelty in collaborations primarily lies inidentifying operations with common interests and needs.This study has laid the foundation for investigating aspects of collaboration betweendifferent operations and opens for further research on collaborations withinorganizations and companies with a focus on the internal operational structure.