Enligt forskning finns det ingen enskild definition av en smart stad i allmänhet och vad ordet “smart” i begreppet faktiskt betyder i synnerhet. Det finns därför ett behov att, i detta unga forskningsfält, undersöka smarta städer. Genom en fallstudie av en av de smartaste stadsdelarna i en av Sveriges smartaste städer, avsåg denna studie identifiera digitala situationer i en smart stad och de effektområden som påverkades av dessa situationer; dels effekter ville uppnås från ansvariga intressenter håll och de faktiska effekter som uppnåddes enligt invånare. Detta för att synliggöra vad en smart stad kan vara i praktiken och därmed bidra till klargörandet av begreppet smart stad. Analysen genomfördes med hjälp av en målbaserad- och målfri utvärdering, där semistrukturerade intervjuer och policy- och dokumentstudier låg till empirisk grund. Ur analysen framgick fem digitala situationer av relevans: digital avfalls- och elhantering, obemannad matbutik, Facebook-grupper och en bilpool . Gällande effekter visade det sig att de önskvärda effekter som fanns med de digitala situationer i mångt och mycket överensstämde med de faktiska effekter som invånarna upplevde i Vallastaden. Dessa effekter berörde tre effektområden, vilka var miljömässig hållbarhet, social hållbarhet och personlig integritet som alla påverkades både positivt och negativt till följd av situationernas existens. Studien visade dessutom att digitalisering av en situation inte per automatik innebär att denna situation blir smart. För att anses som smart måste de faktiska effekterna med digitalisering vara positiva, för samtliga effektområden.