Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur lärande processer påverkas av den snabbt ökande digitala transformationen som sker inom arbetslivet. Inom den digitala transformationen så har fokus varit att utforska de olika digitala kanaler och verktyg som erbjuds för kompetenshöjande aktiviteter.De frågeställningar som studien fokuserade på handlade om den digitala kompetensen, användandet av digitala verktyg och kanaler för kompetenshöjande aktiviteter, förändrade lärande processer i och med digitaliseringen samt vilka drivkrafter och motivationer som styr arbetsplatslärandet. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ hermeneutisk metod med halvstrukturerade intervjuer och det var 12 personer som deltog i studien. Sammanfattningsvis visade resultaten att det har skett en förändringi lärande processerna då de digitala medierna används i större omfattningar. Samtidigt framkom det också insikter att deltagarna mest föredragna lärstil eventuellt inte används vid digitala utbildningsinsatser. Utifrån de resultat som framkom så visade det även att det inte är den digitala kompetensen som hindrar medarbetare från att ta del av det digitala utbudet av de kompetenshöjande aktiviteter som erbjuds. De hinder som upplevs är att det inte finns tillgänglig tid för lärande, relevant kompetensutveckling som stödjer professionen och tid för både individuell reflektion samt tid för reflektion tillsammans med kollegor som kan ge både nya perspektiv och synvinklar.

The overall objective of the thesis was to investigate how older family caregivers in rural areas experienced participation in an e-health based caregiver support system. Participants were 95 caregivers allocated to intervention group (n=63) and control group (n=32). The thesis had a mixed method design and is based on four original articles (I-IV). Data was collected through web-camera interviews (I-III), telephone interviews (II,IV) and questionnaires (II,IV) after 1.5 years of using e-health support. Quantitative data was analyzed using comparative statistics, multiple linear regression and logistic regression. Qualitative data was analyzed with content analysis. Article I showed that the caregivers, despite lacking experience from using computers, were able to adopt the new technology, with help from support nurses and family. Caregivers felt e-health helped them to regain social inclusion. Article II had a comparative design, comparing e-health support with conventional caregiver support. Caregivers using e-health were more satisfied with their support and found it to be available, flexible and helping them enhance caregiver competence. Control group caregivers were less satisfied with support and experienced unmet needs. Article III showed that e-health can reduce caregivers’ feelings of isolation. Two themes were created, Expanding the concept of place and Developing networks. Article IV revealed that caregivers used e-health frequently, experienced benefits from using it and had become more independent. Support nurses were disappointed about the decrease in contact with caregivers, and also acknowledged a need for developing the professional nursing role while working with e-health. Conclusions drawn from the findings were that participants experienced benefits from e-health support and it helped them become more independent. Swedish municipalities are obliged to provide caregiver support, the findings from the study are valid to conclude that e-health support are as good as, or even more effective, than conventional support for older family caregivers in rural areas. / Det övergripande syftet vara att undersöka hur äldre anhörigvårdare på landsbygden upplevde att få anhörigstöd via en e-hälsa-tjänst. Avhandlingen hade en mixed method design och bestod av fyra originalarbeten (I-IV). Deltagare i studien var 95 personer, boendes i gles- och landsbygdsområden, som i det egna hemmet vårdade en make eller maka med kronisk sjukdom. Deltagarna var fördelade på interventionsgrupp (n=63) och kontrollgrupp (n=32). Datainsamling skedde efter 1.5 års användning av e-anhhörigstödet, genom web-kamera intervjuer (I-III), telefonintervjuer (II,IV) och frågeformulär (II,IV). Kvantitativa data analyserades genom komparativ statistik, multipel linjär regression och logistisk regression. Kvalitativa data analyserades med innehållsanalys. Artikel I visade att anhörigvårdarna, även om de inte hade någon vana av datorer sedan tidigare, kunde lära sig och bli användare av den teknik och utrustning som ingick i e-anhörigstödet, när de fick hjälp och stöd av anhörigstödjare eller andra. Anhörigvårdarna upplevde att e-anhörigstödet hjälpte dem att återfå social delaktighet. Artikel II hade en komparativ design och jämförde e-anhörigstöd med traditionellt anhörigstöd. De som använde e-anhörigstödet var nöjda med stödet i högre utsträckning än de som fick traditionellt stöd. E-anhörigstödet upplevdes som tillgänglig, flexibelt samt bidrog till att de utvecklade sin kompetens i vårdandet. Kontrollgruppen var mindre nöjd med sitt stöd samt upplevde att de hade behov som inte tillgodoseddes av stödet. Artikel III visade att e-anhörigstöd kan minska anhörigvårdares upplevelse av isolering, dels genom att de upplevde en känsla av att vara på andra platser fast de rent fysiskt befann sig i hemmet, dels genom att de utvecklade sociala nätverk. Artikel IV visade att anhörigvårdarna ofta använde e-anhörigstödet och att de upplevde nytta av att använda det. De blev också mer självständiga vilket ledde till färre kontakter med anhörigstödspersonalen. Personalen kände viss besvikelse över att kontakterna iv med anhöriga minskade och uttryckte att den professionella omvårdnads-rollen behöver utvecklas när e-hälsa införs och tillämpas i vård- och omsorgsarbete. Slutsatser som drogs från fynden i avhandlingen var att anhörigvårdarna hade stor nytta av att använda e-anhörigstöd samt att det hjälpte dem att bli mer självständiga, vilket reducerade deras behov av kontakt med kommunernas anhörigstöd. Sveriges kommuner har en skyldighet enligt lag att tillhandahålla anhörigstöd, med stöd av fynden från den här studien kan man dra slutsatsen att e-anhörigstöd kan fungera lika bra som, ibland till och med effektivare än, traditionellt anhörigstöd.

I denna studie kartläggs hur tre verksamheter vid ett sjukhus i norra Sverige arbetar med frågor rörande hur digital teknik kan användas för att stötta, upprätthålla eller utveckla kunskaper på arbetsplatsen, samt de organisatoriska förutsättningar som finns för att upprätta och upprätthålla ett sådant arbete. Studien baserades på en intervjustudie med sex respondenter i olika utsträckning verksamma med arbetsplatslärande vid ett större sjukhus i norra Sverige, och ämnade undersöka vilka redskap och organisatoriska strukturer som finns för att förbättra och fördjupa de anställdas förutsättningar för IKT-stött arbetsplatslärande samt hur verksamheten arbetar med frågor som rör IKT-stött arbetsplatslärande i dagsläget. Genom att applicera begrepp från pedagogisk forskning och forskning inom human resource development identifierades bristande organisatoriska strukturer som ett återkommande tema i verksamheternas arbete. I studien framkom att förutsättningarna för att arbeta med ett IKT-stött lärande är begränsade i fråga om tillgänglig tid och resurser, brister hos tillgängliga IKT-verktyg samt bristande organisatoriska stödstrukturer. Två sätt att hantera problemet med bristande organisatoriska strukturer identifierades: Att iscensätta ett aktivt arbete med att skapa mål och riktlinjer för hur digital teknik ska användas för att stötta, upprätthålla eller utveckla kunskaper på arbetsplatsen, samt att utnyttja nyckelpersoner med specifika kompetenser som relaterar till hur digital teknik kan användas för att stötta, upprätthålla eller utveckla kunskaper på arbetsplatsen.

Forskning visar att informations- och kommunikationstekniker är en viktig del för aktörer såsom miljöorganisationer. Olika kommunikationstekniker och olika typer av media har utvecklats med hög hastighet sedan 1980- och 90-talet och utvecklingen fortsätter (Statens Medieråd, 2016, Myndigheten för press, radio och tv, 2019). Forskning visar också att miljöproblem och miljöfrågan samtidigt tar större plats i olika medier idag än tidigare, speciellt tydlig blir ökningen i sociala medier som Facebook (Söderpalm & von Lochow, 2019). Organisationernas kommunikationsmetoder påverkas nu ännu mer av covid-19 pandemin som genererat i rekommendationer att minska den personliga kontakten i vardagen (Folkhälsomyndigheten, 2020). Syftet med studien är att undersöka huruvida svenska lokala icke-statliga miljöorganisationer, i kommuner angränsande till sjön Vättern, påverkas av miljödebattens större utrymme i media och vilka kommunikationsmetoder organisationerna använder samt hur organisationerna upplever utvecklingen av informations- och kommunikationsteknikerna. Metoden är baserad på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med representanter från miljöorganisationer/miljögrupper från kommuner angränsande till sjön Vättern. Materialet har sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att samtliga organisationer i studien har anammat, till en viss grad, den tekniska kommunikationsutvecklingen och att de nyare kommunikationsmedlen, som sociala medier, varit betydelsefulla. Fler organisationer använder också kommunikationsvägar som stämmer överens med statistiken kring vilka mediekanaler som samhället använder mest. Även covid-19 tycks ha påverkat samtliga organisationer genom att den, bland annat, påtvingat omstrukturering av organisationernas projekt. Resultatet visar dock att organisationerna skiljer sig åt i frågan om det större fokuset på miljödebatten. Vissa är mycket positiva medan andra tvivlar på omfattningen av debattens utökning. / Previous research show that information- and communication technologies is an important aspect to actors such as environmental organisations. Statistics also show that communication techniques, or different types of media, has developed in a high speed since the 1980s and 1990s, and the development continues (Statens Medieråd, 2016, Myndigheten för press, radio och tv, 2019). Research also show that environmental discussions gains more attention in different types of media today than before. The increase has become especially noticeable in social media, for example Facebook (Söderpalm & von Lochow, 2019). The environmental organisations communication methods is now even further affected of the pandemic covid-19, which has generated in recommendations to limit the everyday social contact (Folkhälsomyndigheten, 2020). The aim of the study is to examine how local environmental nongovernmental organisations, located near the lake Vättern in Sweden, are affected by the attention different environmental discussions has gained in media and what types of communication methods the organisations use together with how the organisations perceive the development of information- and communication technologies. The methodology is based on qualitative semi-structured interviews with representatives from environmental nongovernmental organisations and groups in municipalities adjacent to the lake Vättern. The material has then been analysed though a qualitative content analysis. The result states that all organisations have embraced, to an extent, the technical communication development and that the more recent communication techniques, like social media, has been valuable. Several organisations also use communication techniques that correspond with statistics of which media channels the society use the most. Even covid-19 seems to have had an effect all organisations through, for instance, forced a reconstruction of older programmes to match the governments recommendations. Although, the results show that the organisations differ in opinion about the increased environmental debate. Some are more positive while others doubt the extent of the debates increase.

Syftet med denna studie är att utifrån ett chefsperspektiv undersöka upplevelser av erfarenheter och uppfattningar av deras arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom sina respektive verksamheter. Vidare studeras även chefers upplevelser av hur sociala medier idag skulle kunna påverka medarbetarna med fortsatt utgångspunkt från den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Studien är av kvalitativ karaktär och utfördes med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer på chefer inom vårdsektorn. Studiens resultat redogör att cheferna har olika erfarenheter i sitt arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Alla chefer beskriver faktorer som exempelvis rekrytering, hälsa, bemanning och mobbning som centrala områden, både positivt och negativt påverkningsbara, för medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Vidare beskrivs av vissa chefer, upplevelser i användandet av sociala medier kunna påverka resultat och effektivitet inom respektive verksamhet också här både positivt och negativt.

The aim of this study is to investigate four teachers’ ideas and experiences of Information and Computer Technologies (ICT) in the early years of learning to read in the lower grades of school. This is done with the aid of qualitative interviews. The results of the interviews are then discussed on the basis of Vygotsky’s sociocultural theory. The informants work in three different municipalities in southern Sweden. The study presents research that is both positive and negative to the use of computers or tablets instead of pen and paper in the teaching of writing. The study also aims to elucidate the informants’ perception of advantages and disadvantages of ICT in teaching. The result shows that the informants have a positive view of ICT as a complement in their teaching. The informants, however, are limited by external factors such as access to technical tools and Internet connections, which causes frustration and has the effect that they get relatively little actual experience of it. The teacher’s technical competence and the age of the pupils also affect the working methods and the pupils’ assignments. / Syftet med den här studien är att undersöka fyra lärares föreställningar om och erfarenheter av IKT i den tidiga läsinlärningen, för skolans yngre årskurser. Detta görs med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet från intervjuerna diskuteras sedan utifrån Vygotskijs sociokulturella teori. Informanterna arbetar i tre olika kommuner i södra Sverige. I studien presenteras forskning som är både positiv och negativ till att använda dator eller surfplatta istället för penna och papper i skrivundervisningen. Studien syftar även till att belysa informanternas upplevda för- och nackdelar med IKT i undervisningen. Resultatet visar att informanterna är positivt inställda till IKT som ett komplement i undervisningen. Informanterna begränsas dock av yttre faktorer som tillgång på tekniska verktyg och internetuppkoppling, vilket dels skapar frustrationer, dels leder till att deras erfarenheter är förhållandevis få. Även lärarens tekniska kompetens och elevernas ålder påverkar arbetssätt och uppgifter.

The purpose of this study is to examine how white-collar workers are affected by working borderless, that is, work that is flexible in relation to time, space, and organizational borders. The research questions address the workers experience of the boundless work, how it affects their relationship between working life and private life, and how it affects their organizational and social work environment. The study is qualitative. Semi-structured interviews have been conducted with eight individuals working in white collar work with the possibility to work in other spatial forms than at their specific workplace. The theoretical framework chosen as a tool for analyzing the results is; Sennetts (2000) theory about flexibility, Karasek and Theorells (1990) Demand-Control-Support-model and parts of Goffmans (2014[1959]) dramaturgical perspective. The results show that the borderless work has both pros and cons for the employee, the benefits being that it can contribute to a better balance between working life and private life for the employee. The disadvantages mainly concern the prolongation of working hours and the fact that, with the new information and communication technology development, it may be difficult for the employee to distance himself from work. The results also show that within the borderless work there may be lack of clear requirements as well as control of the employee. When combined with a borderless working time, that can lead to a pressured situation for the employee. / Syftet med denna studie är att undersöka hur individer inom tjänstemannasektorn påverkas av att arbeta gränslöst, det vill säga arbete som är flexibelt i förhållande till tidsmässiga, rumsliga och organisatoriska gränser. Frågeställningarna behandlar individernas upplevelse av det gränslösa arbetet, hur det påverkar deras relation mellan arbetsliv och privatliv samt hur det påverkar deras organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta individer som arbetar inom tjänstemannasektor och har möjlighet att arbeta i andra rumsliga former än på sin specifika arbetsplats. Det teoretiska ramverk som valts ut som verktyg för att analysera resultatet är; Sennetts (2000) teori om flexibilitet, Karasek och Theorells (1990) krav/kontroll/stöd-modell samt delar av Goffmans (2014[1959]) dramaturgiska analysmodell. Resultaten visar att det gränslösa arbetet har både för- och nackdelar för arbetstagaren. En fördel är att det kan bidra till en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv för arbetstagaren. Nackdelarna rör främst att arbetstiden ofta förlängs samt att det i och med den nya informations- och kommunikationsteknologiska utvecklingen kan vara svårt för arbetstagaren att distansera sig från arbetet. Resultaten visar även att det inom det gränslösa arbetet kan råda brist på tydliga krav samt kontroll på arbetstagaren, när detta kombineras med en gränslös arbetstid kan det leda till en pressad situation för arbetstagaren.

Teknologi påverkar alla delar av samhället, inte minst företag och organisationer somtvingas till digitalisering för att förbli relevanta. Internet of Things (IoT) är en populärteknologi för effektivisering och automation av processer.Den teknologiska utvecklingen sker i en takt som gör att det kan vara svår att integrerateknologi i kulturella och sociala sammanhang. För att hantera de utmaningar somdigitalisering medför behöver variabler som samarbete utvecklas för att man ska kunnadra nytta av teknologins utveckling i miljöer som arbetsplatser och städer.Denna studie har därför tagit ansats i ett kommunalt samarbete rörandeimplementeringen av en verksamhetsgemensam IoT-plattform. Studien har ämnatundersöka de omständigheter som ligger till grund för interkommunala samarbetenmellan förvaltningar och bolag vars gemensamma mål är att utgöra en smart stad (eng.smart city) med hjälp av Internet of Things.Detta arbete har bedrivits som en fallstudie vars föremål för undersökning har varitJönköpings kommun. Undersökningen har tagit en kvalitativ ansats och haft sin grundi semistrukturerade intervjuer vars subjekt har utgjorts av ett urval av representanter förnoga utvalda verksamheter inom kommunens regi.Resultaten av datainsamlingen visade att det finns en stark koppling mellanvälfungerande interkommunala samarbeten och ett övergripande gemensamt synsättmed etablerade informationskanaler. En avgörande faktor för framgångsrikasamarbeten har visat sig vara att involvera samtliga delar av organisationen för att dranytta av insikter och kompetenser som finns i olika skikt av verksamheterna ochetablera ett gemensamt tankesätt. Resultatet har lett fram till upptäckten att nyttogradenav samarbeten framför allt ligger i att identifiera verksamheter med gemensammaintressen och behov.Denna studie har lagt grunden för att utreda aspekter av samarbete mellan olikaverksamheter och öppnar upp för vidare forskning på samarbeten inom organisationeroch företag med fokus på den interna verksamhetens struktur. / Technology impacts all aspects of society, especially businesses and organizations thatare forced to undergo digitalization to remain relevant. Internet of Things (IoT) is apopular technology used for streamlining and automation of processes.The rapid pace of technological development makes it challenging to integrate it intocultural and social contexts. To address the challenges brought by digitalization,variables such as collaboration need to be developed in order to take advantage oftechnological advancements in environments such as workplaces and cities.This study has therefore focused on a municipal collaboration regarding theimplementation of a shared IoT platform. The study aimed to examine thecircumstances underlying intermunicipal collaborations between departments andcompanies with a common goal of creating a smart city using the Internet of Things.This work has been conducted as a case study with Jönköping Municipality as thesubject of investigation. The study took a qualitative approach and was based on semi-structured interviews with representatives from selected departments within themunicipality.The results of the data collection showed a strong connection between well-functioningintermunicipal collaborations and an overall shared mindset with establishedcommunication channels. A crucial factor for successful collaborations has been theinvolvement of all parts of the organization in order to leverage insights and expertisefrom different layers of the operations and establish a common mindset. The findingshave led to the discovery that the degree of novelty in collaborations primarily lies inidentifying operations with common interests and needs.This study has laid the foundation for investigating aspects of collaboration betweendifferent operations and opens for further research on collaborations withinorganizations and companies with a focus on the internal operational structure.

Syftet är att undersöka hur ett antal gymnasielärare som undervisar i svenska ser på datortillgång och datoranvändning, samt vilka krav de ställer på elevernas datoranvändning i kursen Svenska A. Undersökningen genomfördes via en webbenkät, vilken distribuerades under mars 2009. Resultatet av webbenkäten ställs mot beskrivningar av förutsättningar för skrivande och aktuella styrdokument. Tillgången på lärardatorer är otillräcklig och tillgången på elevdatorer är ännu mera otillräcklig. Datormedierad kommunikation används för att effektivisera undervisningen och för att nå eleverna med information. En majoritet av lärarna i undersökningen har inte erbjudits kompetensfortbildning inom området datormedierad kommunikation av sin arbetsgivare. I kursen Svenska A erbjuds eleverna varierande datortillgång, allt från varje lektion till en gång per kurs. Lärarnas krav på elevernas datorkompetens i kursen varierar mellan ”inga krav” och omfattande krav. I diskussionen belyser jag hur ny teknik assimileras av skola och undervisning och sätter in mina resultat i en tidskontext. / The purpose of my investigation is to study the view of supply of computers and the use of computers among a num¬ber of senior high school teachers, teaching Swedish. I also investigate their demands on pupils and their use of computers in the course “Svenska A”. My web inquiry was distributed during March 2009. The results of the inquiry have been compared with descriptions of requirements for writing and with former and present curricula. The supply of computers for teachers is insufficient and the supply of computers for pupils is even more so. Communication mediated by computer is being used to give information to pupils and to make teaching more efficient. A majority of the teachers have not been offered further training by their employers within the field of communication mediated by computer. In the course “Svenska A” pupils are being offered to use computers in varying degrees, from once per course till every lesson. The teachers’ claims on the pupils’ competence in their use of computers vary from “no demands” to wide demands. In the discussion I shed light on how new technology is being assimilated by schools and education. I also insert my results in a context of time.