Syftet med denna studie är att utifrån ett chefsperspektiv undersöka upplevelser av erfarenheter och uppfattningar av deras arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom sina respektive verksamheter. Vidare studeras även chefers upplevelser av hur sociala medier idag skulle kunna påverka medarbetarna med fortsatt utgångspunkt från den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Studien är av kvalitativ karaktär och utfördes med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer på chefer inom vårdsektorn. Studiens resultat redogör att cheferna har olika erfarenheter i sitt arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Alla chefer beskriver faktorer som exempelvis rekrytering, hälsa, bemanning och mobbning som centrala områden, både positivt och negativt påverkningsbara, för medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Vidare beskrivs av vissa chefer, upplevelser i användandet av sociala medier kunna påverka resultat och effektivitet inom respektive verksamhet också här både positivt och negativt.

Arbetsgivaren har en skyldighet att förebygga och motverka mobbning enligt arbetsmiljölagen och de tillhörande föreskrifterna. Vidare har arbetsgivaren en skyldighet att utöva systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet vad gäller arbetsmiljörätt. Arbetsmiljöverket är därmed ansvarig för att se till att regleringen på området följs. I och med AFS 1993:17 var Sverige det första landet i världen att fördöma mobbning genom lag. Sedan dess har ingen arbetsgivare fällts. En provocerad uppsägning innebär att arbetstagarens åtgärd har föranletts av arbetsgivaren och att denne då har handlat på ett sätt som inte överensstämmer med god sed på arbetsmarknaden eller som annars måste anses otillbörligt, till exempel genom trakasseriåtgärder mot arbetstagaren. I belgisk rätt utgör lag av den 4 augusti 1996 om välfärd för arbetstagare under utförande av sitt arbete grunden för lagstiftningen om säkerhet och hälsa i arbetet och kompletteras av förordningar. Efter utvärdering av 2002 års lag tillkom ny lagstiftning år 2007 genom den kungliga förordningen av den 17 maj 2007 om förebyggande av psykosocial stress. Om mobbningen är kvar efter genomförandet av åtgärder, alternativt om arbetsgivaren underlåter att vidta lämpliga åtgärder emot mobbning, griper förebyggande rådgivaren och inspektionen om välfärd in med arbetstagarens samtycke. I lag av den 4 augusti 1996 om välfärd för arbetstagare under utförande av sitt arbete ges ett skydd för arbetstagaren mot uppsägning samt en omotiverad ensidig förändring utav arbetsvillkoren för den som känner sig utsatt för mobbning. För att effektivisera den svenska lagregleringen som redan finns samt öka fastställda sanktionsavgifter föreslås i SOU:n 2011:57 en bättre arbetsmiljö genom effektivare sanktioner, att avkriminalisera vissa överträdelser och istället införa sanktionsavgifter eller andra liknande avgifter.

De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund.