Uppsatsen syftar till att undersöka hur Kim Kardashian West porträtterar sig själv i sina selfies och porträtt på sitt Instagramkonto. Fokus ligger på att undersöka detta utifrån maktaxlarna kön och sexualitet och hur hon iscensätter dessa i sina bilder. En av frågeställningarna som uppsatsen syftar till att besvara är hur hennes selfies och porträtt kan tolkas i relation till femininitet, sexualitet, kropp och makt. En annan frågeställning syftar till att besvara huruvida selfien som fenomen är sexistisk och objektifierande, eller om den är ett uttryck för självbestämmande över ens kropp. Materialet som används för att besvara frågeställningarna är fyra bilder som Kim Kardashian West har lagt upp på sitt Instagramkonto. Två av dessa är selfies och två är porträtt. Tre av bilderna föreställer Kim Kardashian West lättklädd och sexuellt poserande. En av bilderna porträtterar henne i ett entreprenörssammanhang. Uppsatsen utgår från flera teoretiska ramverk, exempelvis Erikssons och Göthlunds redogörelse för teoribildningen om hur kvinnokroppen har porträtterats genom tiderna och Mulveys teori om ”the male gaze”. Vidare redogör uppsatsen för tidigare forskning om bland annat selfies och porträtt och vikten av att ha ett personligt varumärke i en tid av medialisering och kändiskultur. Analysen baseras på en semiotisk bildanalys uppdelad i två olika nivåer, denotativ och konnotativ, på alla fyra bilder. Efter analysen följer en avslutande diskussion som återkopplar till frågeställningarna och drar slutsatser kring dessa. Resultatet pekar på att selfien är ett komplext fenomen. Trots att Kim Kardashian Wests selfies ofta anspelar heteronormativa ideal kring sexualitet och den kvinnliga kroppen, så kan selfien likväl tolkas som ett uttryck för självbestämmande som ett uttryck för sexism och objektifiering. Nyckelord: Kim Kardashian West, Instagram, selfie, sociala medier, kändiskultur, the male gaze, kvinnokroppen, femininitet, performativitet, objektifiering.

Hälsodiskursen i dagens Sverige kretsar till stor del kring kroppsligt utseende, där en smal kropp är det normativa. Ansvaret för kroppen läggs på individen och de personer som inte följer normen kommer märka av detta på olika sätt i sitt liv. Allt från att de blir särbehandlade i klädaffärer till att bli nekad jobb på grund av att du är tjock. Denna uppsats syftar till att genom antropologiska metoder och queer fenomenologi utforska självidentifierade tjocka kvinnors upplevda verklighet av att vara tjock i ett samhälle som framhåller den smala kroppen, och på så sätt ställa sig kritisk till den befintliga hälsodiskursen i Sverige. Vidare lyfts porträtteringen av den tjocka kvinnokroppen i det offentliga rummet, exempelvis genom tidningar inom välmående och hälsa, och hur tjocka personer kan bli bemötta i offentliga rummet. Uppsatsen bygger främst på intervjuer med fyra självidentifierade tjocka kvinnor och det är dessa intervjuer som ligger till grund för analysen. Det huvudsakliga resultatet pekar på att den upplevda verkligheten som tjock är lika varierad som antal tjocka personer, men gemensamt är att alla har behövt förhålla sig till det offentliga rummets porträttering och behandling av den tjocka kroppen. Det sker genom en rad olika praktiker och mentala tankemönster vilka har fått jobbas fram av individen själv. Vidare visar resultatet att den tjocka kvinnokroppen fortfarande endast får ta en liten plats i magasin inom kategorin hälsa och välmående. När en tjock kropp finns med i tidningarna porträtteras den i bästa fall som neutral och i annat fall som ett mellanstadie där det klargörs att alla kan och borde ha en smal kropp för att vara hälsosam, ett påstående som kan kontrasteras med intervjupersonernas upplevelser av att må fysiskt och psykiskt bra oavsett kroppsstorlek.

Denna studie är skapad för Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet på Karlstad Universitet. Uppsatsen skriven på B-nivå, det vill säga 7,5 högskolepoäng. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och fylla kunskapsluckan kring hur, ur genus- och feministiskt perspektiv, kvinnokroppen framställs av varumärket H&M på kanalen Instagram. Frågeställningen som skapades utifrån dessa premisser blev därmed “På vilket sätt, ur ett genus- och feministiskt perspektiv, porträtterades kvinnokroppen i bilder på H&Ms Instagram under 2019?”. För att undersöka denna frågeställning valdes metoden kvantitativ innehållsanalys. Denna metod frambringar generaliserbara resultat som går att applicera på samtliga enheter i populationen. Materialet som används för denna studie består av 100 analysenheter i form av Instagraminlägg, tagna från H&Ms Instagram den 11 maj 2020. Dessa 100 analysenheter har erhållits genom slumpmässigt obundet urval, där populationen bestod av samtliga inlägg H&M publicerat, under perioden 2019. Kraven för bilderna var att de innehöll minst en kvinna. I de analysenheter som innehöll flera kvinnor analyserades kvinnan placerad längst till vänster. Genom studien visade resultaten att kvinnor genom flertalet undersökta variabler och applicerade feministiska och genusperspektiv, porträtterade kvinnokroppen som undergiven samt objektifierad. En handfull resultat visade på motsatsen, där resultaten antingen talade för motsatsen eller för en mer neutral porträttering. Slutsatsen drogs att kvinnokroppen i H&Ms Instagram under 2019 porträtteras som undergiven och objektifierad, då övervägande resultat pekade på detta. / This study was written at the Media and Communication Studies program at Karlstad University. The thesis is written at B-level, which constitutes 7,5 HP. The purpose of this study is to explore and fill the scientific knowledge gap surrounding the way the female body is portrayed on H&M’s Instagram from a feminist and gender perspective. The research question originated from these premises and is consequently phrased “In which way, from a feminist and gender perspective, was the female body portrayed on H&Ms Instagram during 2019?”. The method quantitative content analysis was chosen to investigate and examine the question at hand. Using this method will enable the possibility to generalize the results and apply them to all units of the chosen population. The material used in this study consists of 100 units in the form of Instagram posts, extracted May 11th, 2020. All 100 units were obtained through the selection method simple random sample (SRS), in which the population consisted of all H&Ms published posts, without exception, during the period of 2019. The requirements to become an analytical unit, was for the image to portray at least one woman. In the units where several women were portrayed, the woman placed furthest to the left was examined. The study showed, through several variables together with the theoretical framework, that the female body is portrayed as an object and furthermore as submissive. A handful of the results argued against this statement, where the results either showed on the contrary or a neutral position of power. The predominant results showed that H&M’s Instagram, during 2019, are objectifying the female body and putting it in a submissive position.

Uppsatsen behandlar ämnet gestaltning av den unga kvinnokroppen i samtida svensk konstfotografi utifrån ett genusperspektiv. Materialet som ligger till grund för studien består av fyra bildserier: Tillbaka till naturen av Annika von Hausswolff, Holding av Anna Clarén, Surveillance av Jenny Källman och Twisted Cherry av Julia Peirone. Syftet är att bidra till förståelse för hur vi läser bilder och hur bilder bidrar till att forma de normer som finns i samhället. Genom att studera hur fotografierna refererar till tidigare framställningar av den unga kvinnokroppen ämnas även att undersöka hur den samtida konstfotografin ingår i en historisk tradition och vilken betydelse för tolkningen av bilder det medför. Metoden för studien bygger på semiotisk analys av bildserierna utifrån Peirces teckendefinitioner: index, ikon och symbol, och Barthes begrepp denotation och konnotation. Teoretiskt stödjer sig analysen på feministisk teoribildning och Leena-Maija Rossis essä Att re-turnera blicken. Dispositionen är upplagd i fyra separata analyser av bildserierna med en avslutande diskussion.Resultatet visar hur kvinnokroppen används som verktyg i berättandet genom att gestaltas i miljöer, situationer och på sätt som refererar till andra avbildningar av kvinnor. Genom att parafrasera tidigare motiv för att skapa nya motiv förskjuter konstnärerna blicken och belyser problemen kring de ”kvinnobilder” som finns i samhället. Kvinnans brister gestaltas också i bildserierna och genom att lyfta fram det som inte ”ska” ses på en kvinna vänder de sig emot de sociala och kulturella strukturerna. Ett annat viktigt resultat är betydelsen av avsändaren och kontexten bilderna visas. Det ställs också höga krav på betraktarens kompetens vad det gäller konsthistoriska och idéhistoriska referenser samt kunskap om feministiskt bildspråk.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två svenska modeföretag, Modefabriken och Klädverket, som båda påstår sig vara kroppspositiva visar detta i praktiken. Studien är genomförd inom ämnet textilt management. Studien är ur ett företagsperspektiv, men har även genererat inblickar från ett konsumentperspektiv. Data har samlats in genom primär- och sekundärdata. Studiens sekundära data har genererat ett teoretiskt ramverk som återfinns inom studier av ett västerländskt smalhetsideal och massmedias påverkan, modeindustrin och storlekar, vardagliga modeller och retuscherade modeller, kroppsideal och kroppspositivism. Studiens primära data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, strukturerade observationer i butik samt analys av fyra produktkategorier online. Studiens insamlade data har resulterat i en modifierad kommunikationsmodell för att undersöka hur företagen använder sig av provdockor i butik och modeller online för att visa sitt storleksspann. Judith Butlers Queerteori appliceras för att se om företagen har brutit sig loss från smalhetsidealet. Studiens resultat visar att både Modefabriken och Klädverket använder sig av provdockor i två storlekar, en normativ och en över norm. Båda dessa visar plagg med ett storleksspann från den minsta till den största storleken som företagen har. Slutsatsen av studien är att Klädverket visar sin kroppspositiva inställning i större utsträckning än Modefabriken, detta främst genom att använda sig av fler större modeller online, men även större provdockor i butik. Förslag till vidare forskning är att göra en liknande studie men ur ett konsumentperspektiv. Detta för att komplettera studiens resultat med hur konsumenter uppfattar användandet av större provdockor och modeller. / The purpose of this study is to investigate how two Swedish fashion companies, Modefabriken and Klädverket, who claims to be body positive shows that in practice. The study is conducted within the subject Textile Management. The study is from a corporate perspective but has also generated some insights from a customer perspective. The data has been collected through primary and secondary data. The studies secondary data has generated a theoretical framework which includes a western society ideal of being skinny and the impact of media, the fashion industry and sizes, everyday models and edited models, body ideals and body activism. The primary data of the study has been collected through semi structured interviews, structured observations in store as well as analysis of four different product categories online. The collected data of the study has resulted in a modified communications model to investigate how companies uses mannequins in store and models online to show their range of sizes. Judith Butlers Queer theory is applied to see if companies have broken away from the skinny ideal. The result of the study shows that both Modefabriken and Klädverket use mannequins in two sizes. In their stores and online, they use one normative size and one size above the norm. Both shows garments with a size range from the smallest to the biggest size that the companies offer. The conclusion of the study is that Klädverket shows their body positive approach in greater extent than Modefabriken, mainly by using more plus sized models online but also bigger mannequins in store.