Global ETD Search

1	#Uppmuntrafetma på Instagram : Kroppspositivistiskt kampanjarbete på sociala medier – en kvalitativ studie Finell, Malin, Avander, Jessica January 2016 (has links) Internets framväxt har gjort det möjligt för marginaliserade grupper att få sina röster hörda på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. I denna studie analyseras användningen av #uppmuntrafetma på Instagram för att undersöka hur detta fungerar som en plattform för att utmana stereotypa kroppsideal för kvinnor och hur det fungerar som plattform för att bedriva feministiskt/politiskt förändringsarbete. Resultatet visar att Instagram kan fungera som en plattform för politiskt förändringsarbete, dock med vissa restriktioner. Plattformens utformning reproducerar samhälleliga normer, vilket gör det svårt för marginaliserade att ta plats. Däremot kan Instagram ses som en plattform där dessa marginaliserade grupper på ett enkelt sätt kan mobiliseras och diskutera sina politiska åsikter. För att kunna nå ut till så många som möjligt har det visat sig att hashtaggen fungerar bra. Genom att utmana rådande plattformsnormer når debatten ut till fler användare som annars kanske inte hade deltagit i diskussionen. Något som diskuteras i studien är hur ett politiskt förändringsarbete som till viss del går ut på att motarbeta objektifiering av kvinnor kan fungera på en så pass objektifierande plattform som Instagram. Analysen visar att det kan ske med hjälp av normbrytande bilder. Instagram sociala medier objektifiering sociala normer feminism övervikt kroppspositivism
2	”Bodies that look like this…also look like this” : En tematisk analys av kroppspositivism på TikTok / ”Bodies that look like this…also look like this” Lindkvist, Julia, Markström Lundgren, Malin January 2021 (has links) Denna uppsats undersöker hur den kroppspositiva rörelsen visualiseras och memifieras på plattformen TikTok. Eftersom TikTok är en nyetablerad plattform som uppnått stort engagemang det senaste året så finns det ett behov av att studera hur olika fenomen tar sig uttryck på den. Kroppspositivism är något som tidigare ofta analyserats kopplat till bildbaserade sociala medier som exempelvis Instagram. Då TikTok är uppbyggd på ett sätt där ljud och video står i fokus, och även skapandet av olika memes och ljudmemes, så kan man tänka sig att kroppspositivismen tarett annorlunda uttryck på TikTok än på andra sociala medier. Under året 2020 gick TikTok ombåde Instagram och Twitter i engagemangsgrad, så att studera TikTok och de sociala fenomen och rörelser som uppstår där är av hög relevans. Genom en kvalitativ tematisk analys av hashtaggen#normalizenormalbodies identifierades mönster och strukturer till hur kroppspositivism framställs på plattformen. Två teman identifierades: normalisering av kvinnokroppen och motaktioner till bodyshaming. Filmerna som analyserats var också strukturerade utifrån antingen någon form av ljudmeme eller en mer föreläsningsliknande struktur. Men det gick även att se hur materialet till mestadels bestod av normalviktiga eller något större personer och inte det som samhället definierar som tjocka personer. Det går därför att ifrågasätta vem kroppspositivismen på TikTok faktiskt gynnar, om det endast är en viral trend som normalviktiga individer tagit över eller om tjocka personer ges utrymme till att bryta mot samhällets normer och ideal. TikTok kroppspositivism kroppsaktivism sociala medier samhällsnormer kroppsideal normaliseringsprocesser Sociology Sociologi
3	”Jag skulle vilja se en studie på vad den där valken gör för skillnad egentligen” : En kulturanalytisk studie i kroppsuppfattning och kroppsnormer / “I’d like to see a study on what kind of difference that fat roll actually makes” : A study on body image and body norms from a cultural analytic viewpoint Ölverud, Amanda January 2017 (has links) This essay researches the impact societys ideal pictures of the female body actually make on individuals. In my studies, five female identified informants were interviewed about how they perceive and feel about their bodies. It also discusses different strategies to control the body in order to acheive the ideal body. Two of the informants that contributed to this essay are selfappointed body positive activists and fight in the anti-movement against the societal preassure and expectations of the female body. The purpose of this essay is to discuss and enlight the hegemony regarding bodily expressions, and also its opposition. Humanities and the Arts Humaniora och konst
4	Illusioner av en kropp : En undersökning om feministiska och kroppsaktivistiska tecknade serier / Illusions of a body : A survey about feminism and body activism in comics Scherman Knutsson, Evelina January 2019 (has links) The purpose of this survey is to study how one can use comics as a medium for body activism and how it can be related to feminism. The material of choice is the book “Det kändes lungt när mina känslor dog” by Bim Eriksson, which is an illustrated autobiography. The intention is to analyse and interpret the comics “Talking Body” in a gender and body activistic perspective, by using semiotics and image analysis. The main chapter includes a presentation of the artist Bim Eriksson. The chapter also includes a description, analysis and interpretation of the sequential story “Talking Body”. By using the concepts of body activism, body positivism and feminism I study the comics and analysed the signs which point to the meaning within the content of the comic. The study tries to understand if there is a connection between body activism and feminism within the comics of Bim Eriksson. The comic “Talking Body” as a whole, as well as the choice of specific pictures and the main character. The study concludes how the Bim Erikssons comic “Talking Body” can be interpreted as both body activist and feministic, due to its choice of artistic representation and content. Kroppspositivism Feminism Kroppsaktivism Tecknade serier Bim Eriksson Humanities and the Arts Humaniora och konst
5	För vilka finns kroppspositivismen? : En diskursanalytisk och semiotisk studie av hur kroppsaktivister på Instagram artikulerar kroppspositivism / Who are included in the body positive movement? : A discourse analysis and a semiotic analysis of how body activists on Instagram articulate body positivity Wallén, Camilla January 2017 (has links) Denna studie har genomförts med syfte att undersöka hur kroppsaktivister artikulerar kropp och kroppspositivitet genom bilder och texter på deras Instagramkonton. Studien syftar även till att undersöka om, och i så fall hur, artikulationerna av kroppspositivitet skiljer sig mellan olika kroppsaktivister. Slutligen syftar studien till att studera hur kroppsaktivisterna artikulerar syftet med rörelsen. Det teoretiska ramverket består av tidigare forskning och etablerade teorier i postmodern feminism, fat studies, aktivism och objektifiering. Studien har genomförts med ett kvalitativt förhållningssätt och utförts genom en diskursanalys och semiotisk bildanalys av text och bild från tolv svenska kroppsaktivister på Instagram. Resultatet av studien visade att det finns olika åsikter kring vilka kroppar som får vara med i den kroppspositiva rörelsen. En del för en diskussion kring att den endast är till för personer med normbrytande kroppar, medan andra menar att den är till för alla kroppar. Studien visade även att kroppsaktivisterna visualiserar sina kroppar på olika sätt. En del tar bilder som liknar hur kvinnor porträtteras i reklam medan andra tar bilder som bryter mot normer genom val av vinkel och posering. Slutligen visade studien att kroppsaktivisterna ser olika på vilket syfte rörelsen har. Vissa för en diskussion kring att rörelsen ska få andra att må bra i sin egen kropp, andra om att medierna ska visa upp fler kroppstyper. Andra talar om att kroppspositivismen finns för att kvinnokroppen ska sluta utstå objektifiering. / This study has been conducted with the purpose of examining how body activists articulate body and body positivity through imagery and text on their Instagram accounts. This study also aims to investigate if the articulations of body positivity differ, and if so how. Finally, the study aims to examine how body activists articulates the purpose of the movement. The theoretical framework of this study is based on past research and established theories about postmodern feminism, fat studies, activism and objectification. The study has had a qualitative approach and is based on discourse analysis and a semiotic analysis of texts and images from twelve swedish body activists on Instagram. The result of the study showed that there are different opinions regarding which bodies that can be included in the body positive movement. Some of the participants argued that the movement includes all body types, while some argued that the movement should only include norm-breaking types of bodies. The study also showed that the body activists articulates their bodies in different ways. Some of the participants have taken pictures similar to how women are portrayed in advertisements while others have taken norm-breaking types of pictures by the choice of angle and pose. Finally, the study showed that the body activists have a different point of view regarding the purpose of the movement. For some of the body activists the aim of the movement is to make others feel good about their own body while others wants to see more body types in the media. Some of the participants feels that the purpose is to stop objectification of the female body. Body positivity Body activism Discourse analysis Semiotic analysis Kroppspositivism Kroppsaktivism Diskursanalys Semiotisk bildanalys Communication Studies Kommunikationsvetenskap Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap
6	Kroppspositivism : provdockor och modeller som visuellt kommunikationsverktyg för större storlekar / Body Positivism : Mannequins and models as visual communication tool for larger sizes Gustafsson, Lisa, Carlström, Ellinor January 2019 (has links) Syftet med denna studie är att undersöka hur två svenska modeföretag, Modefabriken och Klädverket, som båda påstår sig vara kroppspositiva visar detta i praktiken. Studien är genomförd inom ämnet textilt management. Studien är ur ett företagsperspektiv, men har även genererat inblickar från ett konsumentperspektiv. Data har samlats in genom primär- och sekundärdata. Studiens sekundära data har genererat ett teoretiskt ramverk som återfinns inom studier av ett västerländskt smalhetsideal och massmedias påverkan, modeindustrin och storlekar, vardagliga modeller och retuscherade modeller, kroppsideal och kroppspositivism. Studiens primära data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, strukturerade observationer i butik samt analys av fyra produktkategorier online. Studiens insamlade data har resulterat i en modifierad kommunikationsmodell för att undersöka hur företagen använder sig av provdockor i butik och modeller online för att visa sitt storleksspann. Judith Butlers Queerteori appliceras för att se om företagen har brutit sig loss från smalhetsidealet. Studiens resultat visar att både Modefabriken och Klädverket använder sig av provdockor i två storlekar, en normativ och en över norm. Båda dessa visar plagg med ett storleksspann från den minsta till den största storleken som företagen har. Slutsatsen av studien är att Klädverket visar sin kroppspositiva inställning i större utsträckning än Modefabriken, detta främst genom att använda sig av fler större modeller online, men även större provdockor i butik. Förslag till vidare forskning är att göra en liknande studie men ur ett konsumentperspektiv. Detta för att komplettera studiens resultat med hur konsumenter uppfattar användandet av större provdockor och modeller. / The purpose of this study is to investigate how two Swedish fashion companies, Modefabriken and Klädverket, who claims to be body positive shows that in practice. The study is conducted within the subject Textile Management. The study is from a corporate perspective but has also generated some insights from a customer perspective. The data has been collected through primary and secondary data. The studies secondary data has generated a theoretical framework which includes a western society ideal of being skinny and the impact of media, the fashion industry and sizes, everyday models and edited models, body ideals and body activism. The primary data of the study has been collected through semi structured interviews, structured observations in store as well as analysis of four different product categories online. The collected data of the study has resulted in a modified communications model to investigate how companies uses mannequins in store and models online to show their range of sizes. Judith Butlers Queer theory is applied to see if companies have broken away from the skinny ideal. The result of the study shows that both Modefabriken and Klädverket use mannequins in two sizes. In their stores and online, they use one normative size and one size above the norm. Both shows garments with a size range from the smallest to the biggest size that the companies offer. The conclusion of the study is that Klädverket shows their body positive approach in greater extent than Modefabriken, mainly by using more plus sized models online but also bigger mannequins in store. body positivism body image the female body plus size standard size mannequin model size range Kroppspositivism kroppsbild kvinnokroppen över norm normstorlek provdocka modell storleksspann Economics and Business Ekonomi och näringsliv
7	Vadå, är det okej att se olika ut? : En semiotisk bildanalys av två klädföretags samarbeten med influencers i förhållande till kroppspositivism / What, is it okay to look different? : A semiotic image analysis of two clothing companies’ collaborations with influencers in relation to body positivism Rydén, Sara, Zackrisson, Josefin January 2020 (has links) Denna kvalitativa studie undersöker porträtteringen av den normativa kvinnokroppen på plattformen Instagram till följd av trenden kroppspositivism. Syftet med vår studie är att genom en semiotisk bildanalys, undersöka huruvida två klädföretag följer trenden kroppspositivism i sina samarbeten med influencers på Instagram. Studien ämnar även till att undersöka huruvida de två företagen följer sina slagord om att bryta ny mark och vara tillgängliga för alla kvinnliga kroppsformer. Studiematerialet är hämtat från Instagram och influencerna som är valda för studiens analys är hämtade från Na-kd och Boohoos hemsidor. Analysen utförs med hjälp av semiotik, vilket både är en teori och metod där verktygen denotation och konnotation har använts. Med hjälp av en forskningsöversikt om olika kroppsideal och teoretiska ramverk som social jämförelse och The Male Gaze har analysen delats in i tre teman; kroppstyp, posering och digital redigering av kvinnokroppen. Studiens resultat påvisar ett smalhetsideal där de influencers som undersökts i analysen ingår i normen. Kvinnokropparna kunde till viss del skilja sig åt men kvinnorna gestaltade fortfarande ett smalhetsideal, vilket tyder på att varken företaget Na-kd eller Boohoo har anammat kroppspositivismen utifrån sina val av influencers på Instagram. Resultatet visade även att klädföretagen inte följde sina slagord om att vara normbrytande och tillgängliga för alla kvinnor. / This qualitative study examines the portrayal of the normative woman’s body on Instagram and how the trend of body positivism is followed on that platform. The purpose of our study is, through semiotic image analysis, to investigate whether two fashion companies’ follow the trend of body positivism in their collaborations with influencers on Instagram. The study also intends to investigate how the two companies follow their slogans of being norm-breaking and accessible for all female body types. The study material is collected from Instagram and the influencers selected for this study are selected from Na-kd and Boohoo’s websites. The analysis is performed using semiology, which is both a theory and a method where the tools denotation and connotation have been used. With the help of a research overview on different body ideals and theoretical frameworks such as social comparison and The Male Gaze, the analysis has been divided into three themes; body type, posing and digital editing of the female body. The study’s results show a narrow ideal where the investigated influencers of the analysis are included in the norm. The women’s bodies could differ to some extent, but they all embodied a narrow-minded ideal, which indicates that neither Na-kd nor Boohoo has embraced body positivism based on their choice of influencers on Instagram. The results also showed that none of the fashion companies followed their slogans about being norm-breaking and accessible to all women. Body positivism influencer Instagram narrow-mindedness semiotics social comparison the male gaze Kroppspositivism influencer Instagram smalhetsideal semiotik social jämförelse den manliga blicken Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap
8	"We believe in healthy, no matter what body shape you have" : En kvalitativ textanalys av kvinnoframställningen på bikiniföretagets Elsa and Rose Swimwears Instagram / "We believe in healthy, no matter what body shape you have" : A qualitative text analysis of the female representation on the bikini company Elsa and Rose Swimwear’s Instagram. Mannerhill, Lizette, Dahlstrand, Jenny January 2018 (has links) Syftet med studien är att genom en semiotiskt bildanalys och genusvetenskaplig ansats undersöka hur det kroppspositivistiska bikiniföretaget Elsa and Rose Swimwear framställer kvinnan i sin marknadsföring på Instagram. Då tidigare forskning kring kvinnlig framställning i reklam till stor del fokuserat på endast kroppsstorlek och attraktivitet har vi valt att inkludera analysverktyg som pose, gaze, samt etnicitet och hud. Detta för att bidra med ny kunskap om kvinnlig framställning inom reklam och sociala medier. Genom att studera sju bilder, som alla publicerades under 2018, på Elsa and Rose Swimwears Instagram-konto har vi undersökt hur kvinnan framställs, samt om och hur denna framställning av kvinnan skiljer sig från den normativa kvinnan som vanligtvis syns i media. Studiens resultat visar att ingen av de sju bilder som ingick i analysen demonstrerar “den perfekta kvinnan”, som vanligtvis syns i medier och reklamsammanhang. Ingen av kvinnorna i bilderna innehar alltså alla normativa attribut, som till exempel både en extremt smal kropp och perfekt hud. Bildernas huvudsakliga syfte är således inte att marknadsföra sina produkter med hjälp av normativa kvinnokroppar, utan att genom sin marknadsföring även sprida budskap om att alla kroppar är värda att synas i media, oavsett storlek, hudton och utseendemässiga attribut. Slutligen sänder kvinnorna huvudsakligen signaler av självsäkerhet och kontroll genom sina blickar och poseringar, vilket demonstrerar deras medvetenhet om åskådaren. Resultatet i den här studien visar således att det kroppspositivistiska bikiniföretaget Elsa and Rose Swimwears huvudsakliga framställning av kvinnan skiljer sig från den traditionella och normativa kvinnan som vanligtvis syns i media. / The purpose of the study is to, through semiotic analysis and gender theory, investigate in which way the body-positive bikini company Elsa and Rose Swimwear is representing women in their Instagram marketing. Since earlier research on female representation in advertising is largely focused on body size and attractiveness, we have in this study chosen to include analysis tools such as pose, gaze, as well as ethnicity and skin. This will contribute to new knowledge on female representation in commercials and on social media. By studying seven images, all posted in 2018, on Elsa and Rose Swimwear's Instagram account, we have investigated how women are represented as well as whether and how this representation differs from the normative female image usually seen in media. The result of the study shows that none of the seven images included in the analysis display "the perfect woman" that is usually seen in media and advertising. None of the women in the pictures possess all the normative attributes, such as both an extremely thin body and perfect skin. We find that the main purpose of the images is not to for the company to market their products with normative women's bodies, but rather market their products while spreading a message saying that all bodies are worth being seen in media, regardless of size, skin tone and appearance. Finally, the women in the pictures communicate self-confidence and control through their gazes and poses, and therefore demonstrating their consciousness of the observer. The result of the study shows that the body-positive bikini company Elsa and Rose Swimwear's main representation of women differs from the traditional and normative female image. Body positivity norms female representation qualitative text analysis semiotics gender theory Elsa and Rose Swimwear Instagram Kroppspositivism normer kvinnoframställning kvalitativ textanalys semiotik genusteori Elsa and Rose Swimwear Instagram Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap
9	Från skärmen till hjärnan: En studie av kvinnors uppfattningar och tolkningar av kroppsrepresentation online : En kvalitativ intervjustudie / : A Study of Women’s Perceptions and Interpretations of Online Body Representation Skotte, Anna, Persson, Frida January 2023 (has links) Den här studien undersöker hur kvinnor upplever och tolkar hur kvinnokroppens representation i sociala medier påverkar deras självkänsla och psykiska hälsa. Genom en översikt av tidigare forskning, intervjuer med sex kvinnor i åldern 20-30 år samt tillämpning av social inlärningsteori och receptionsforskning, syftar vi till att ge en nyanserad insikt i detta viktiga samhällsproblem och ge läsarna en stark teoretisk grund för att förstå problemet. Kombinationen av social inlärningsteori och receptionsforskning ger oss möjlighet att få en nyanserad förståelse för hur publiken tolkar och interagerar medieinnehållet, detta genom att använda oss av begrepp som bland annat aktiv publik, mediebruk, inlärning och modellering. Resultaten av studien visar att sociala medier kan ha en negativ påverkan på hälsa och självkänsla på grund av den utbredda förekomsten av orealistiska skönhetsnormer och den konstanta jämförelsen med andra. Detta kan vara skadligt och i en del fall leda till ätstörningar. Vårt resultat visar också på att det finns positiva aspekter av sociala medier som kan främja en hälsosam självbild, såsom möjligheten att få tillgång till kropps-positivistiskt innehåll. / This study examines how women perceive and interpret the representation of the female body on social media and its impact on their self-esteem and mental health. Through a review of previous research, interviews with six women aged 20-30 years, and the application of social learning theory and reception studies, our aim is to provide nuanced insight into this important societal issue and give readers a strong theoretical foundation for understanding the problem. The combination of social learning theory and reception studies allows us to gain a nuanced understanding of how the audience interprets and interacts with media content, using concepts such as active audience, media use, learning, and modeling. The results of the study show that social media can have a negative impact on health and self-esteem due to the widespread prevalence of unrealistic beauty standards and constant comparison with others. This can be harmful and, in some cases, lead to eating disorders. Our findings also highlight that there are positive aspects of social media that can promote a healthy self-image, such as access to body-positive content. mental health eating disorder social media body ideal body positivity self-esteem social learning theory reception studies psykisk ohälsa ätstörningar sociala medier kroppsideal kroppspositivism självkänsla social inlärningsteori receptionsforskning Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap
10	Hur representeras genus i webbshoppen på klädföretaget I Can I Will? : En kvantitativ och kvalitativ analys med fokus på kroppspositivitet / How does the clothing company I Can I Will represent gender in theironline shop? : A quantitative and qualitative analysis focusing on body positivity. Dettwiler, Mimi January 2023 (has links) This paper uses a quantitative and qualitative approach to analyze whether the Swedishfitness clothing brand I Can I Will’s representation in their online shop corresponds with theirspoken concept of being a brand for everyone who works out regardless if you are training togain strength, change your looks or just because you enjoy it. The quantitative analysisinvestigates the models length compared to height statistics around the world, and theirclothing size relative to social norms about the ideal body. The qualitative analysis is basedon examining visual signs such as eye contact, body language, posture and fitting of clothing.These components are analyzed through a body positivity and gender perspective, usingtheories about representation, body positivism, the ideal body, gender roles, male gaze,advertising and commodities.Findings suggest that there is a lack of representation of different bodies in I Can I Will’sonline shop. The male models are exclusively tall and muscular and the female models aremostly thin or slim. The few times female representation of a larger size occurred, the modelsstill had the, according to society, ideal body. In the visual analysis, there was nothing thatcould be perceived as norm breaking as all of them are following the social structured genderroles. To summarize, the clothing companies representation does not correspond with itsspoken concept of addressing everybody who wants to train regardless of their looks, it seemslike they only like to address tall and already well-trained men and mostly slim women with abody shape where breasts and hips are wider than their waist. Advertising body image body language body height body positivism body weight commodities clothing size gender gender differences gender roles gym clothing I CAN I WILL ICIW male gaze orthoexia overweight representation stereotypes the ideal body training underweight Genus handelsvara I CAN I WILL ICIW klädstorlekar kroppsbild kroppsideal kroppspositivism kroppsspråk kroppsvikt könsroller könsskillnader längd male gaze ortorexi reklam representation stereotyper träning träningskläder undervikt övervikt. Cultural Studies Kulturstudier

Search results