Introduktion Majoriteten av alla ungdomar använder sociala medier för att kommunicera med sina vänner genom bilder, chatt och forum eller för informationsinhämtning. På dessa mötesplatser finns reklam och innehåll som är könsstereotypa. Många ungdomar känner press att leva upp till stereotyperna vilket gör att man lägger upp förskönande bilder för att efterlikna idealen. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur självbilden hos ungdomar i åldrarna 13-25 kan påverkas av innehållet i sociala medier. Metod Vetenskapliga artiklar hittades i databaserna CINAHL och PubMed. Genom en litteraturöversikt tematiserades de använda artiklarna och utifrån dem framkom fem teman. Resultat De fem teman som hittades var Grupptryckets, Den sociala jämförelsens, Smalhetsidealets, Träningsbudskapets och Kostbudskapets inverkan på självbilden. Grupptryck kunde leda till missnöje kring den egna kroppen vilket var vanligare hos tjejer än killar. För tjejer var smalhetsidealet mest dominerande medan det för killar var styrketräning. Att inte leva upp till idealen kunde även leda till depressiva symptom och ätstörningar. Diskussion Att konsumera idealbilder av män och kvinnor kan ge upphov till en orealistisk press på sig själv men det kan också fungera som motivation. / Introduction The majority of young people use social media to communicate with their friends through photos, chats and forums or to find information. Advertisement and content in social media often portrays gender stereotypes. Many young people feel pressured to live up to the stereotypes and uploads beautified images to mimic ideals. The aim of the study was to describe how the content in social media could influence the self-image of adolescents aged 13-25. Method Scientific articles were found in the databases CINAHL and PubMed. The articles were thematized and five themes emerged through a literature review. Results The five themes that emerged were the effect Peer pressure, Social comparison, Drive for thinness, Training and Food related content had on the self-image among adolescents. Peer pressure could lead to body dissatisfaction. The drive for thinness dominated among girls while the most dominating ideal for boys were a muscular body. Failure to live up to the ideals could lead to depressive symptoms and eating disorders. Discussion Consuming ideal images of men and women could lead to an unrealistic pressure on themselves but it could also serve as motivation.

This study intends to gain understanding of how mothers in the two first years postpartum feel about and relate themselves to the ideal of thinness. The empirical material is based on new mothers’ perceptions and experiences. The data is collected through a qualitative method based on interviews.   The study is interpreted by a social constructive perspective and the theoretical framework has been objectification theory and Connell’s theory of gender. Some of the theoretical concepts we have used to understand the mothers’ experiences are “norms”, “normative femininity” and “social stigma”. We also have used the thematic concept “the social body”, which is an understanding of the body as a carrier of social meaning   The results of the study show that new mothers have a problematic relation to their own bodies. This problematic approach to the body arises from the constant presence of the ideal of thinness and comments from the surroundings, as the norms of interpersonal relationships are modified during pregnancy and the postpartum period. The bodies of the new mothers become objectified by the comments from the surroundings and their bodies are therefore under social control.   The ideal of thinness has a big impact on the new mothers’ body perception. We have therefore identified four strategies that the mothers use to manage the ideal: 1. With the help of clothes the new mothers precede the social pressure that the ideal of thinness generates by concealing their bodies that they experience does not comply with the ideal; 2. The new mothers adapt their bodies to the ideal by physical exercise; 3. The new mothers adapt their bodies to the ideal by diet; 4. The new mothers use cognitive strategies to feel more at ease with their postpartum bodies, by thinking kind thoughts about themselves and their own bodies.

<p>Uppsatsen är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en djupare förståelse i hur det är att leva med en ätstörning och vad det betyder för den drabbade. Vårt material har vi samlat in genom intervjuer med sju kvinnor som har levt med eller lever med en ätstörning. Vi kom i kontakt med kvinnorna genom den ideella föreningen, Ab-kontakt, där fyra av de intervjuade kvinnorna arbetade som stödjare för personer med ätstörningar. De hjälpte i oss i sin tur att få kontakt med de resterande tre kvinnorna. </p><p>I vår uppsats har vi valt att koppla vårt resultat till Webers målrationella handlingsteori, Giddens reflexivitetsteori, Durkheims teori om anomi samt Parsons teori om sjukdomsrollen och dess påverkan på individen. Vi har valt dessa teorier då vi anser att de stärkt relevansen i vårt material. </p><p>Att leva med en ätstörning är att dagligen tänka på mat, ätande och träning och det påverkar hela individens liv och alla beslut denne tar. Ätstörningen tar över hela individens liv och betyder allt för den som lever med sjukdomen. Händelser som för en frisk person kan framstå som enkla och normala blir för en person med en ätstörning en kamp om att inte tappa kontrollen över situationen. Mycket tid och tankar går åt till att planera och strukturera vardagen vilket gör att det lämnas väldigt lite utrymme för andra tankar och beteenden. Den som drabbats av en ätstörning känner ett enormt behov av kontroll. Kontroll över om hon/han ska äta, vad hon/han ska äta och hur mycket personen måste träna för att göra sig av med den intagna maten.</p>

Uppsatsen är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en djupare förståelse i hur det är att leva med en ätstörning och vad det betyder för den drabbade. Vårt material har vi samlat in genom intervjuer med sju kvinnor som har levt med eller lever med en ätstörning. Vi kom i kontakt med kvinnorna genom den ideella föreningen, Ab-kontakt, där fyra av de intervjuade kvinnorna arbetade som stödjare för personer med ätstörningar. De hjälpte i oss i sin tur att få kontakt med de resterande tre kvinnorna. I vår uppsats har vi valt att koppla vårt resultat till Webers målrationella handlingsteori, Giddens reflexivitetsteori, Durkheims teori om anomi samt Parsons teori om sjukdomsrollen och dess påverkan på individen. Vi har valt dessa teorier då vi anser att de stärkt relevansen i vårt material. Att leva med en ätstörning är att dagligen tänka på mat, ätande och träning och det påverkar hela individens liv och alla beslut denne tar. Ätstörningen tar över hela individens liv och betyder allt för den som lever med sjukdomen. Händelser som för en frisk person kan framstå som enkla och normala blir för en person med en ätstörning en kamp om att inte tappa kontrollen över situationen. Mycket tid och tankar går åt till att planera och strukturera vardagen vilket gör att det lämnas väldigt lite utrymme för andra tankar och beteenden. Den som drabbats av en ätstörning känner ett enormt behov av kontroll. Kontroll över om hon/han ska äta, vad hon/han ska äta och hur mycket personen måste träna för att göra sig av med den intagna maten.

Denna kvalitativa studie undersöker porträtteringen av den normativa kvinnokroppen på plattformen Instagram till följd av trenden kroppspositivism. Syftet med vår studie är att genom en semiotisk bildanalys, undersöka huruvida två klädföretag följer trenden kroppspositivism i sina samarbeten med influencers på Instagram. Studien ämnar även till att undersöka huruvida de två företagen följer sina slagord om att bryta ny mark och vara tillgängliga för alla kvinnliga kroppsformer. Studiematerialet är hämtat från Instagram och influencerna som är valda för studiens analys är hämtade från Na-kd och Boohoos hemsidor. Analysen utförs med hjälp av semiotik, vilket både är en teori och metod där verktygen denotation och konnotation har använts. Med hjälp av en forskningsöversikt om olika kroppsideal och teoretiska ramverk som social jämförelse och The Male Gaze har analysen delats in i tre teman; kroppstyp, posering och digital redigering av kvinnokroppen. Studiens resultat påvisar ett smalhetsideal där de influencers som undersökts i analysen ingår i normen. Kvinnokropparna kunde till viss del skilja sig åt men kvinnorna gestaltade fortfarande ett smalhetsideal, vilket tyder på att varken företaget Na-kd eller Boohoo har anammat kroppspositivismen utifrån sina val av influencers på Instagram. Resultatet visade även att klädföretagen inte följde sina slagord om att vara normbrytande och tillgängliga för alla kvinnor. / This qualitative study examines the portrayal of the normative woman’s body on Instagram and how the trend of body positivism is followed on that platform. The purpose of our study is, through semiotic image analysis, to investigate whether two fashion companies’ follow the trend of body positivism in their collaborations with influencers on Instagram. The study also intends to investigate how the two companies follow their slogans of being norm-breaking and accessible for all female body types. The study material is collected from Instagram and the influencers selected for this study are selected from Na-kd and Boohoo’s websites. The analysis is performed using semiology, which is both a theory and a method where the tools denotation and connotation have been used. With the help of a research overview on different body ideals and theoretical frameworks such as social comparison and The Male Gaze, the analysis has been divided into three themes; body type, posing and digital editing of the female body.  The study’s results show a narrow ideal where the investigated influencers of the analysis are included in the norm. The women’s bodies could differ to some extent, but they all embodied a narrow-minded ideal, which indicates that neither Na-kd nor Boohoo has embraced body positivism based on their choice of influencers on Instagram. The results also showed that none of the fashion companies followed their slogans about being norm-breaking and accessible to all women.

Syftet med studien är att med hjälp av en kritisk diskursanalys (CDA) analysera hur svensk nyhetsmedia år 2020 konstruerar övervikt och viktnedgång samt hur maktstrukturer kommer till uttryck i samband med detta. Teorierna som används är representationsteorin, stigmatiseringsteorin och biopolitik. Som metod i studien används kritisk diskursanalys för att kunna analysera artiklarna från tidningen. Analysverktyg som används är lexikala val, formella och informella lexikala val, överlexikalisering och strukturella motsättningar. Det empiriska materialet i studien består av citat uttagna från artiklar om ämnena övervikt och viktnedgång i kvällstidningen Aftonbladet under året 2020. Totalt har 28 olika citat analyserats. Studiens resultat visar att Aftonbladets artiklar inom ämnet övervikt och viktnedgång i de flesta fall tenderar att fokusera på utseende. Övervikt konstrueras som något som kräver korrigering med hjälp av disciplinering och deras artiklar utgörs till stor del av hur denna korrigering bör se ut. Slutsatsen är att stigmatiseringen av övervikt upprätthålls och reproduceras av Aftonbladet. Nyliberalism, kommersialism och patriarkala maktstrukturer ligger till grund för hur ämnet framställs i tidningen. / The purpose of the study is with the help of a critical discourse analysis (CDA) to analyze how Swedish news media in 2020 construct overweight and weight loss and how power structures are expressed. The theories that have been used are representation theory, stigmatizing theory and biopolitics. The study uses critical discourse analysis to analyze articles from the newspaper. Analysis tools that were used are lexical choices, formal and informal lexical choices, overlexicalization and structural contradictions. The empirical material of the study consists of quotes taken from articles handling the topics overweight and weight loss in the newspaper Aftonbladet during the year of 2020. A total of 28 different quotes have been analyzed. The results of the study show that Aftonbladet's articles regarding the subject overweight and weight loss in most cases tend to focus on appearance. Overweight is constructed as something that requires correction with the help of discipline, and their articles largely consist of what this correction should look like. The conclusion is that the stigmatization of overweight is still maintained and reproduced by Aftonbladet. Neoliberalism, commercialism, and patriarchal power structures form the basis for how the subject is presented in the newspaper.