Målet med detta arbete har varit att analysera hur manlighet konstrueras i novellen Målaren av C. J. L Almqvist. De redskap som används är dels R. W Connells teori om att flera maskulinitetsformer finns representerade samtidigt i samhället, i ett hierarkiskt manlighetssystem. Dels undersöks ett par av de aspekter som användes i Sverige under 1800-talet för att beskriva mannen, karaktärskonceptet samt genren rådgivningshandbok. Det är dessa två aspekter som används i uppsatsen.   I analysen av karaktärskonceptet framkommer att framförallt inre attribut, i denna text egenskaper som lekfullhet, fantasifullhet och kreativitet, samt god arbetsmoral och spänst, hurtighet, förespråkas. Huvudpersonen Elias har ett rikt inre liv överhuvudtaget, dessutom med religiösa inslag.   Vidare har det gått att visa en läsning av Målaren som en utvecklad variant av genren rådgivningshandbok som var populär under första halvan av 1800-talet. Utvecklingen består i att Almqvist verkar tagit ett steg från fördömandet av män som fallit för sina frestelser, då han i Målaren istället för att lägga fokus på själva fallet visar på vägen upp till ett dygdigt liv.   Connells idé om manlighetshierarki har hjälpt mig att genomföra en viss kartläggning av den regionala svenska, samt den lokala sockenbaserade hegemoniska maskulinitet som är aktiv i Målaren. I denna kartläggning framkom bland annat att den regionala hegemonin är stark präglad av den ståndstruktur som Sverige hade fram till dess upplösning 1866. Det visade sig också att många personer i Målaren, trots att Elias bevisligen hade ett utvecklat inre liv och att karaktärskonceptet var en mycket central aspekt av idealmanligheten, i ganska stor utsträckning verkar bedömas efter sin klasstillhörighet. Det tyder på att den regionala maskuliniteten genomsyrar och påverkar den lokala, även om några krockar påvisats. / This essay investigates how masculinity is constructed in the short story Målaren (The painter), written by C. J. L. Almqvist. The tools used in the analysis were, first, R. W. Connells theory about there being multiple forms of masculinity represented in society simultaneously, within a hierarchical masculinity-system. Second, the concepts that were used in Sweden, in the 19th century, to describe the concept of the male, have been utilised. More specifically, the concept of a person’s character and the genre “rådgivningshandbok” have been used.        When analysing from a character-conceptual perspective/the perspective of a person having good or bad character, the results show that it is mostly the inner qualities, that is, in this specific text, qualities such as playfulness, imagination, and creativity, as well as good work moral, vigour, and heartiness, that are advocated. The main character, Elias, has a rich inner life, on the whole, with religious features as well.  This essay also presents a reading of Målaren which shows that the short story is a developed variant of the genre “advice manual” which was popular in the first half of the 19th century. The development consists of Almqvist seemingly having taken a step beyond/away from the condemning of those men who yielded to temptation, since he concentrates on the journey back to a virtuous life, rather than making the crime itself the main focus of the story.      Connell’s idea concerning a hierarchical system of masculinity has helped me with mapping the regional, Swedish, as well as the local, parish-based hegemonic masculinity which can be found in Målaren. Among other things, the analysis undertaken with Connell’s idea as support shows that the regional hegemony is strongly characterised by the system and culture of states that existed in Sweden until it was dissolved in 1866. It has also become evident that many of the characters in Målaren in spite of the fact that Elias unquestionably has a rich inner life and that the concept of a person’s character is a central aspect of the ideal masculinity, seem to be judged with respect to which social state or class they belong to. This fact indicates that the regional hegemonic masculinity permeates and affects the local, although some clashes have been demonstrated.

I denna uppsats undersöks hur arbetarna i Kiruna förhöll sig till det skötsamhetsideal som spreds via folkrörelserna under förra seklets första decennier. Detta görs genom att i primärkällor från arkiv, samt i sekundära källor, studera samspelet mellan arbetarnas praktiker och institutionernas framväxt till exempel folkrörelser, politiska rörelser, samhällsinstitutioner Syftet är att skapa kunskap om hur normer iscensätts inom arbetarkulturen i Kiruna vid framväxten av samhället - hur föreställningar om arbetarideal tar form och förmedlas och relationen mellan platsen och den arbetarkultur som växer fram.  Resultatet visar att i motsats till tidigare forskning om det skötsamhetsideal som folkrörelserna spred bland arbetarna, där värdighet, solidaritet, arbetsdisciplin, affektkontroll och nykterhet framhålls, framstår Kirunas skötsamhetsideal som en blandning, där kvarlevande drag från rallarkulturen blandas med nya framträngande drag med politisk stridbarhet och kulturell bildning, till blandande arbetarideal, som också beskriver de intryck arbetarna ville göra på omgivningen och inför sig själva med sina praktiker: stridbarhet, solidaritet, styrka, uthållighet, slagfärdighet, stolthet, rättrådighet, och kulturell bildning. Nykterhet och affektkontroll finns inte med. Nykterhetsföreningar och religiösa föreningar spelade inte samma centrala roll i Kiruna som i övriga landet.

This paper examines how the ideal of manhood is portrayed and constructed and how the participation of Swedish soldier volunteers are motivated and legitimatized. The purpose of this examination is to gain understanding and knowledge about the Swedish soldiers in the Swedish brigade, how they legitimatize and motivate their participation and how the ideal of manhood is portrayed and constructed. The study is based on material from the war archive in Stockholm. The empirical material is composed by letters and propaganda material. In the analysis of the empirical study, there have been two theories used which are Eric Hobsbawms historical method and theory about invented traditions and Peter Aronssons historical method and theory about ‘historiebruk’ and legitimacy. The method I used for analyzing my empirical material is the genetic-biography method which aims the interest to the text, language in the text, the words and the sentences. The field of research about the finish civil war in 1918 is very large and that is why I made a selection in order to choose which research should represent the rest of the field. The selection is based on the reasoning about the class conflict, eye witnesses and the picture of the finish civil war, the freedom war and the participation of the Swedish soldier volunteers. The result in this study and examination shows how the ideal of manhood is constructed usually by a soldier who often sacrifices his own life and becomes a hero, a freedom fighter that stands up against the violence from the east, the so called bolsjevikempire. The participation of the Swedish soldier volunteers is legitimatized through several ways. The legitimization is often connected to the past and the Swedish nation in order to accept the actions and the participation of the Swedish soldiers.