To log on to social media has become an obvious part of people's everyday routine. Pictures, videos, opinions, and thoughts are posted and read by people's social networks worldwide. In doing so, the present study chose to examine whether what is posted on social media, as well as what the individuals are exposed to on social media can be related to their motivation and self-esteem. By letting 117 adolescents aged 16-19 answer a questionnaire regarding which social media they are active on, how often they are active there, and what they post on those social medias. By also letting them evaluate how they see themselves, if they compare themselves with others and how motivated they are to physical activity and healthy eating habits, we could see that to those who post pictures, and are exposed to images represent exercise / health on social media have higher self-esteem and driven more by internal motivation to engage physical activity than those who do not. Women also exhibit higher self- esteem and a higher tendency to social comparison compared to men in this matter. / Att logga in på sociala medier har blivit en självklar del av människors vardagliga rutin. Bilder, videos, åsikter och tankar läggs ut och läses av människors sociala nätverk världen över. I och med detta kommer föreliggande studie undersöka om det som läggs upp på sociala medier, samt det individer exponeras för på sociala medier kan ha ett samband med deras motivation till fysisk aktivitet och självkänsla. Genom att låta 117 ungdomar i åldrarna 16-19 svara på en enkät gällande vilka sociala medier de är aktiva på, hur ofta de är aktiva där samt vad de lägger upp och exponeras för på dessa medier och även låt dem utvärdera hur de ser på sig själva, om de jämför sig med andra och hur motiverade de är till fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor, fann vi att de som lägger upp bilder, samt exponeras för bilder föreställandes träning/hälsa på sociala medier har högre självkänsla och drivs mer av inre motivation till fysisk aktivitet än de som inte gör det. Kvinnor uppvisar även högre självkänsla samt högre benägenhet till social jämförelse än män i denna fråga.

En kvantitativ enkätundersökning bland 72 kvinnor och 31 män från två studieinriktningar på Högskolan i Borås, utfördes i syfte att undersöka förhållandet mellan alkoholkonsumtion och upplevda alkoholnormer. Utöver skillnader mellan kön undersöktes även hur förhållandet påverkades av individuell fallenhet för anpassning till den sociala omgivningen, som mättes genom en översatt version av attention to social comparison information scale (ASCI, Lennox & Wolfe, 1984). Deltagarna angav sin genomsnittliga alkoholkonsumtion under ett typiskt tillfälle och uppskattade motsvarande deskriptiva normer (genomsnittlig alkoholkonsumtion) och preskriptiva normer (socialt accepterad konsumtionsnivå) hos två referensgrupper: vänner och andra studenter, i jämförbar ålder av samma kön som respondenten. Uppskattad alkoholkonsumtion hos både den proximala gruppen vänner och den distala gruppen andra studenter tenderade att vara högre än den egna alkoholkonsumtionen. Det fanns även signifikanta positiva samband mellan alkoholkonsumtion och upplevda normer, vilka var starkast med den proximala gruppen. ASCI hade en positivt modererande effekt på sambandet mellan alkoholkonsumtion och deskriptiv norm hos båda referensgrupperna, samt preskriptiv norm hos gruppen vänner. Manliga högkonsumenter upplevde i förhållande till kvinnliga en högre acceptans för alkoholkonsumtion bland vänner. I motsats till vad som var förväntat återfanns inga andra skillnader mellan könen. Resultaten diskuteras utifrån social norm- och social jämförelseteori och kognitiv heuristik. / A quantitative study was conducted through a survey among 72 women and 31 men from two different fields of study at the University of Borås, with the purpose to examine the relationship between alcohol consumption and perceived drinking norms. In addition to investigating gender differences, individual tendencies to pay attention and conform to social norms was measured through the attention to social comparison subscale (ASCI, Lennox & Wolfe, 1984) and further tested as a moderating variable on the relationship between consumption and perceived norms. Participants reported the number of drinks they typically consumed during one sitting. They further estimated this descriptive norm (typical alcohol consumption) and injunctive norm (socially appropriate limit of consumption) attributed to two reference groups of peers of same gender and of comparable age: “friends” and the “typical student”. As expected, descriptive norms were estimated significantly higher among both proximal and distal peers, compared to the participants’ alcohol consumption. Findings also revealed a positive correlation between alcohol consumption and perceived descriptive and injunctive norms, where norms attributed to the proximal group were found to be the strongest predictors of alcohol consumption. ASCI showed a positive moderating effect on the relation between consumption and perceived proximal descriptive and injunctive norms and perceived distal descriptive norms. Compared to female high consumers, male high consumers perceived the limit of socially accepted alcohol consumption to be higher among their friends. Contrary to the expected results, no other differences were found between males and females. The results are discussed in theoretical perspectives of social norms, social comparison and cognitive heuristics.

I takt med Instagrams ökade popularitet har även det nya yrket influencer vuxit fram. En influencer delar personlig information i syfte att skapa en online-identitet som fungerar som ett varumärke. Deras bilder är ofta idealiserade, en sorts innehåll som har visat sig korrelera med att fler sociala jämförelser görs. Tidigare studier har även visat att innehåll som anspelar på skönhetsideal kan leda till sämre kroppsuppfattning, vilket i den här studien undersöks i en svensk urvalsgrupp. Sammanlagt 176 kvinnor deltog i studiens enkät beståendeav Body Esteem Scale for Adolescents and Adults, Iowa-Netherlands Comparison Orientation Scale, frågor om antalet influencers de följer samt intresset för deras innehåll för att undersöka eventuella kopplingar sinsemellan. Genom en multipel regressionsanalys framkom det att tendens till social jämförelse kan predicera sämre kroppsuppfattning, men antal influencers eller specifikt innehåll inte kunde kopplas till sämre kroppsuppfattning.

Forskning visar att införandet av distansstudier under covid-19 pandemin bidragit till att studenters motivation och studietid överlag har minskat. Detta verkar oroväckande genom antagandet att mer studietid är korrelerat med bättre akademiska resultat. Därför är verktyg för att öka studenters studietid av intresse. Sociala jämförelser mellan kurskamrater har tidigare visats öka studenters studieprestation. Denna studie utreder därför om sociala jämförelser mellan 15 deltagare som alla deltar i universitetsstudier och går i samma klass kan öka deras studietid. För att besvara det så utvecklades en webbplats i två olika versioner, båda med en timer förinställd på 25 minuter. En av versionerna hade dessutom en integrerad topplista där alla deltagare såg hur många avslutade arbetspass alla deltagarna hade slutfört hittills, där de deltagare som slutfört flest arbetspass låg högst upp på topplistan och deltagare som slut- fört minst timersessioner låg längst ned på listan. Under testet av webbplatsen använde deltagarna först versionen med endast timer under en vecka och sedan versionen med timer och topplista under en vecka. Antal avslutade arbetspass per person samlades sedan in i slutet av varje vecka för att se om det skett någon ökning i studietid efter dess att topplistan integrerats. Sedan hölls uppföljande intervjuer. Resultatet efter testningen visar att den totala studietiden bland alla deltagare marginellt minskat med användandet av topp- listan. Utifrån att minskningen var marginell bedömer vi att resultatet var oförändrat mellan veckorna. Vid de efterföljande intervjuerna framkom det att det fanns externa faktorer som kan ha påver- kat resultatet, t.ex. ojämn arbetsfördelning mellan veckorna. På grund av dessa faktorer kunde ingen säker slutsats dras om sam- bandet mellan att tillhandahålla en topplista och nedlagd studietid. / Studies have shown that implementation of distance studies during the covid-19 pandemic has led to an overall decrease in students’ motivation and study time. This observation seems worrying under the assumption that more study time correlates to higher academic performance. Hence, tools to help increase students' study time are highly appreciated. Social comparisons between students have been shown to increase study performance. Therefore, this study investigates if social comparisons between 15 first-year students can increase their study time. To investigate this, we developed two versions of a website with a 25-minute timer. One of the versions had a leaderboard integrated where all the participants could see how many timers the other participants had finished. The participants with the most finished timers appeared at the top of the leaderboard, and the ones with the least finished timers at the bottom. The other version of the website did not include this leaderboard feature. During the first week of testing, the participants used this version (excluding the leaderboard) for one week. After this, the participants used the other version (including the leaderboard) for one week. To see if there had been an increase in study time with the integrated leaderboard, the total number of finished timers per person were noted by the end of each week. After the testing of the website, we interviewed the participants. The results from the testing of the website show a fractional decrease in study time when using the website with the leaderboard. Due to this small difference, we evaluate the results as no substantial difference in study time between the two weeks. However, due to external factors mentioned in the interviews that may have affected these results (such as differences in workload between the two weeks), a conclusion cannot be made.

En utforskande och kvalitativ förstudie kring användningen av skönhetsfilter på Instagram för att förstå unga kvinnors åsikter och tankar kring ämnet. Baserat på Leon Festingers teorier kring social jämförelse, Erving Goffmans impression management och Roger Caillois mimicry så försöker vi förstå vad skönhetsfilter gör med oss och varför vi använder det, tillsammans med användningen av augmented reality och skapandet av ett eget skönhetsfilter. Förstudien utfördes med hjälp av ett framtaget skönhetsfilter som testades på åtta kvinnor i åldrarna 20-24, uppdelat i fyra mindre fokusgrupper. I fokusgrupperna diskuterades även generella inställningar till skönhetsfilter och sociala medier. Resultaten från fokusgrupperna visade på en liten direkt effekt av att använda skönhetsfilter, men att dessa hade haft större effekt på deltagarna tidigare i livet. De effekter som uppstod var en hypermedvetenhet om sitt utseende och en något sämre kroppsbild bland deltagarna. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Denna studie undersöker hur mödrars sociala jämförelser påverkar deras upplevda tilltro till att hantera specifika situationer inom föräldrarollen. Därtill undersöker studien om det är skillnad på att jämföra sig uppåtgående eller nedåtgående. Studiens urval består av 205 mödrar med barn i åldrarna 0-5 år, boendes i Sverige. Data har samlats in online och offline vid två tidpunkter (T1 och T2) med ett års mellanrum. Resultatet visar att sociala jämförelser inte påverkar mödrars upplevda tilltro i sig, specifikt uppåtgående jämförelser gör det. En spekulativ förklaring till resultatet är att sociala jämförelser kan ha en effekt på mödrars upplevda tilltro för stunden medans uppåtgående jämförelser påverkar långsiktigt. / The purpose of the study was to examine how mothers social comparison affect their believed self-efficacy managing specific situations within the parental role. Furthermore, the study has included a distinct difference between upward social comparison and downward social comparison to further emphasize the different outcomes of the two. The sample was based on 205 mothers with children ranging from ages 0-5 all based in Sweden. Data for the study was collected during two different occasions (T1 &amp; T2) with a one year span in between them. The result showed in general, social comparison does not affect mothers believed self-efficacy per se, upward comparison do. A speculative explanation to the result is that social comparisons might have an effect on mothers self-efficacy in the moment while upward comparison have a long term effect.

Syftet med studien är att undersöka samt förstå hur ungdomar i 15-årsåldern diskuterar och formulerar sina uppfattningar om sig själva och den egna kroppen vid bildexponering som sker i sociala medier. Syftet är även att förstå hur ungdomarna diskuterar konstruktionen i relation till begreppen norm, symbolisk interaktionism, självreflexivitet och självkänsla. Vi vill även undersöka om det föreligger könsskillnader vad gäller reaktionsmönstret vid exponeringen.  I studien medverkar 23 ungdomar, varav 12 flickor och 11 pojkar. För att besvara syftet användes kvalitativ metod bestående av tre stycken strukturerade fokusgrupper som vardera varade en timme. Tolkningsramen som användes för att analysera det empiriska materialet var de socialpsykologiska begreppen media, norm, symbolisk interaktionism och självreflexivitet samt det psykologiska begreppet självkänsla. Studiens resultat visar att medelvärdet för internetanvändande bland ungdomarna är 2,95 timmar per dag och mest förekommande medieformerna är Facebook och Instagram. Resultatet visar vidare att ungdomarna förhåller sig kritiska till bilder som exponeras via media. Pojkarna upplever sig inte påverkas tanke- eller känslomässigt och känner sig överlag nöjda med sig själva efter exponeringen vilket förstås med att pojkarna inte identifierar sig med bilden och anser att bilderna inte signalerar en norm värd att efterfölja. Flickorna däremot påverkas av bildexponeringen och vill se ut som på bilden och identifierar sig med bilden vilket resulterar i känslor av avundsjuka uppkommer. / The purpose of this study is to investigate how 15 year olds discuss and form a perception of themselves and their bodies through the influence of social media. The study is also aimed to examine how teenagers discuss such core-concepts as norm, symbolic interactionism, self-reflection and self-esteem as well as explore any gender-related differences in their attitudes. The study involves a total of 23 youngsters; 12 females and 11 males.  The study is based on a qualitative method and three thoroughly structured group-discussions of one hour each. The empiric material, which has been gathered through the process, was analyzed through social-psychological terms as media, norm, symbolic interactionism and self-reflection as well as the psychological concept of self-esteem. This study shows that the average usage of the Internet amongst interviewed teenagers is 2,95 hours per day making Facebook and Instagram the most popular forms of social media. The conclusion also demonstrates that, although the adolescent generally remain critical towards the medial influence, some gender-related differences do exist. It is further shown that boy subjects consider themselves to be less affected on intellectual and emotional level making them feel satisfied about themselves after exposure to media. This can be explained by the fact that boys don’t identify themselves to the images and usually don’t believe that the images reflect a norm which is worth following. Girls, on the other hand, are normally affected in a larger extension than the opposite sex inducting feelings of envy and jealousy.

Bakgrund: Användningen av sociala medier har ökat kraftigt i vårt samhälle de senaste åren och ungdomar i åldern 12–25 är de största användarna. Samtidigt sker också en kraftig ökning av den psykiska ohälsan, speciellt hos unga.  Syfte: Att genom en allmän litteraturstudie undersöka och sammanställa kunskap om hur sociala medier påverkar ungdomars psykiska hälsa. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga texter. Datainsamlingen utfördes med hjälp av databaserna PsycINFO, PubMed och CINAHL. Därefter analyserades artiklarnas innehåll med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys Resultat: Användandet av sociala medier har visat sig kunna ha många fördelar för ungdomar. Trots de många fördelarna finns det också flera potentiella risker och nackdelar som kan påverka ungdomars hälsa och välbefinnande negativt. I resultatet framkom det också att det finns vissa faktorer som kan ha betydelse för hur effekten av användandet blir, till exempel hur mycket tid man spenderar på sociala medier eller om man som användare är passiv eller aktiv. Slutsats: Studien bidrog med ökad kunskap om hur ungdomars psykiska hälsa kan påverkas av sociala medier. Kunskap som kan ge oss mer insikt i hur vi, på ett mer hälsofrämjande sätt, bör förhålla oss till sociala medier. / Background: The use of social media has increased a lot in our society in recent years and adolescents (age 12–25) are the biggest users. At the same time, there is also a large increase in mental illness, especially among young people. Purpose: To investigate and compile knowledge about how social media affects adolescent’s mental health through a general literature study. Method: A general literature study based on eleven scientific texts. The data collection was performed using the databases PsycINFO, PubMed and CINAHL. The content of the articles was then analyzed using a qualitative content analysis. Result: The use of social media has many benefits for young people. Despite the many benefits, there are also several potential risks and disadvantages that can adversely affect adolescent's health and well-being. The results also showed that there are certain factors that can affect the effect of the use, for example how much time you spend on social media or if you as a user are passive or active. Conclusion: This study contributed to increased knowledge about how adolescent's mental health can be affected by social media. Knowledge that gives us insight into how we should relate to social media in a more health-promoting way.

Sociala mediers roll i unga människors liv har kommit att bli en tredje viktig omvärldskomponent i identitetsskapandet och utgör en unik kontext för social jämförelse. Tidigare forskning har visat att Internet och dess tillgänglighet kan ha en inverkan på unga kvinnors självbild och identitetsskapande. Syftet med studien var att undersöka hur unga kvinnor upplever att deras användande av sociala medier har betydelse för deras självbild. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och datainsamlingen bestod av halvstrukturerade intervjuer. Undersökningsdeltagarna bestod av nio kvinnor i åldrarna 23–28 år. Det transkriberade materialet analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys med latenta inslag. Analysen resulterade i tre huvudkategorier 1) Användandet av Sociala Medier 2) Självförstärkande och 3) Självnedsättande. Resultatet visade att kvinnorna upplevde att sociala medier kan ha både positivt och negativt inflytande på självbilden. Avslutningsvis diskuteras relevansen av att kontinuerligt bevaka och problematisera sociala medier, både för den enskilde individen men även för samhället i stort. / Social media has become a third important external component of identity creation and constitutes a unique context for social comparison. Previous research has shown that the exposure of internet can affect young women’s self-image and identity creation. The aim of the study was to understand how young women experiencing that their use of social media affects their self-image. The study was conducted with a qualitative method and the data collection consisted of semi-structured interviews. The study participants consisted of nine women in the aged of 23-28 years old. The transcribed material was analyzed according to qualitative manifest content analysis with latent elements. The analysis resulted in three main categories 1) The use of Social Media 2) Self-reinforcing and 3) Self-derogatory. The result of the study showed that social media can have both negative and positive effects on young women’s self-image. The relevance of continuous monitoring and problematizing social media is discussed, both for the individual but also for the society.

The aim of this study is to examine if social media has a negative impact on how womenperceive their own body image. The study was conducted by a quantitative survey usingquestionnaires to examine the various factors that affect the perceived body image. Such ashow women socially compare themselves with others or how satisfied they are with theirbody depending on how much time they spend on social media. We will also investigate ifwomen’s perceived body image is consistent with the their actual body based upon theirBMI. The sample for the study consisted of 159 women who are members of a specificFacebook group. The material was analyzed with support from Festinger’s theory of socialcomparison and Cooley’s glass-self theory among others. The results show that high use ofsocial media affects women’s satisfaction with how they look negatively compared withthose who use social media to a low degree. It also shows that women who spend a lot oftime on social media tend to compare themselves with other more widely and tend to beunhappier with their body. On the other hand, we could not see any correlation between theuse of social media and women’s perception of their actual body. / Syftet med studien är att undersöka om sociala medier har en negativ påverkan på hurkvinnor uppfattar sin egen kroppsbild. Studien genomfördes av en kvantitativ undersökningmed hjälp av enkäter för att undersöka de olika faktorerna som påverkar den uppfattadekroppsbilden. Såsom hur kvinnor jämför sig med andra eller hur nöjda de är med sin kroppberoende på hur mycket tid de spenderar på sociala medier. Vi kommer likaså undersöka omkvinnors uppfattade kroppsbild överensstämmer med deras faktiska kropp baserat på derasBMI. Urvalet för studien bestod av 159 kvinnor som är medlemmar i facebookgruppen Pinkroom. Materialet analyserades med bland annat stöd av Festingers teori om social jämförelseoch Cooleys teori om spegeljaget. Resultaten visar att vid hög användning av sociala medierpåverkas kvinnornas tillfredsställelse med kroppen i jämförelse med dem som användersociala medier i liten utsträckning. Det visar också att kvinnor som spenderar mycket tid påsociala medier tenderar att jämföra sig med andra i större utsträckning och att dem tenderaratt vara mer missnöjda med sin kropp.