Orthorexia is generally difficult to define, it takes place in an unhealthy behaviour where individuals is obsessed with eating “clean” food and a fitness lifestyle. Todays standards is based on strong, lean and healthy bodies and this behavior is emerging and become more difficult to discover. The problem is no longer at the individual level, it has becom a problem in the society.   The intention with this qualitativ study is based on to get a better understanding of what actually define this disease, as well seeking the consciousness of individuals who excersie. The study is based on interviews and literature studies, we are presenting the results by three themes that the respondents have in common: health, standards and measures.   As a conclusion we can present that orthorexia is difficult to define, a lack of clearness makes the problem to border other disorders such as anorexia. We agree that it is a problem that need attention. It should be noted so that we can be more aware of the missrepresented impression we have of the human being. Both in the way we look and how we act, when the healthy becom unhealthy.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka om ortorexi enligt studiens definition förekommer bland gymnasieelever i årskurs tre. Frågeställningar: 1. Uppvisar gymnasieeleverna en kostfixering enligt ORTO-15? 2. Uppvisar gymnasieeleverna ett träningsberoende enligt Exercise Dependence Scale-21? 3. Uppvisar gymnasieeleverna ett ortorektiskt beteende enligt studiens definition?  Metod: Detta är en kvantitativ studie med enkät som insamlingsmetod. Totalt åtta randomiserat utvalda kommunala gymnasieskolor inom Stockholms kommun deltog. Två olika tester användes; ett om kostfixering (ORTO-15) och ett om träningsberoende (Exercise Dependence Scale-21). Krav för att delta var att eleven är född 1996 eller tidigare. Totalt delades 234 enkäter ut, 226 var korrekt ifyllda och användes i studien. Det interna bortfallet var alltså åtta enkäter (3 %). Resultat: 23 % av deltagarna uppvisar en kostfixering enligt ORTO-15 (35 poäng eller mindre), varav 18 % män och 82 % kvinnor. 66 % av gymnasieeleverna uppvisar tendenser till träningsberoende, medan 2 % klassificeras (varav alla var män) som träningsberoende enligt Exercise Dependence Scale-21. Totalt klassificerades tre män (1,3 %) som ortorektiska. Slutsats: Ortorexi, enligt studiens definition, förekommer hos gymnasieelever, men endast i en väldigt liten del av den studerade gruppen (1,3 %), och endast bland män. Resultaten för träningsberoende enligt Excercise Dependence Scale-21var liknande (2 %, endast män), men en betydligt större del (66 %) uppvisade tendenser till träningsberoende. Nästan en av fyra (23 %) har en kostfixering enligt ORTO-15 testet. / Aim: The aim of the study was to investigate if orthorexia (according to this study's definition) occur among third grade high school students. Research questions: 1. Do the high school students exhibit a diet fixation according to ORTHO-15? 2. Do the high school students exhibit exercise dependence according to Exercise Dependence Scale-21? 3. Do the high school students exhibit orthorexic behavior, according to the study's definition, i.e. with both diet fixation according to ORTHO-15 and exercise dependence according to Exercice Dependence Scale-21? Method: This is a quantitative study with survey as the method of data collection. A total of eight public high schools within Stockholm's municipal were selected by randomization and included. Two different tests; one on diet fixation (ORTHO-15) and one on exercise dependence (Exercise Dependence Scale-21) were used. A requirement to participate was that the student is born in the year 1996 or earlier. A total of 234 surveys were passed out, 226 were correctly filled out and used for analyses in the study. Hence, the internal loss was 8 surveys (3 %). Results: 23 % of the participants exhibit a diet fixation according to ORTHO-15 (35 points or lower), whereof 18 % men and 82 % women. 66 % of the high school students exhibit tendencies towards exercise dependence, while 2 % (whereof all males) are classified as exercise dependent according to Exercise Dependence Scale-21. A total of three men (1.3 %) are classified as orthorexic. Conclusions: Orthorexia, according to the study's definition, is exhibited in high school students, but only in a very small fraction of the studied population (1.3 %), and only in males. Similar results were found concerning exercise dependence according to Exercise Dependence Scale-21 (2 %, all males), but a much larger population (66 %) exhibit tendencies towards exercise dependence. Almost one of four (23 %) high school students exhibits a diet fixation according to the ORTHO-15 test.

<p>Dagens hälsotrend har en baksida vid namn ortorexi. Ortorexi är en ätstörning där personer är alltför fixerade vid att äta nyttig mat och att träna överdrivet mycket. Deras livsstil blir en belastning för både kropp och själ. Depressioner och skador är vanligt. De som drabbas av ortorexi är framför allt unga personer med höga krav på sig själva. Vi har träffat en av dem: Maria Paulsson. I denna artikelserie kan ni även ta del av vår enkätundersökning som vi har genomfört på olika gym i Stockholm.</p>

Dagens hälsotrend har en baksida vid namn ortorexi. Ortorexi är en ätstörning där personer är alltför fixerade vid att äta nyttig mat och att träna överdrivet mycket. Deras livsstil blir en belastning för både kropp och själ. Depressioner och skador är vanligt. De som drabbas av ortorexi är framför allt unga personer med höga krav på sig själva. Vi har träffat en av dem: Maria Paulsson. I denna artikelserie kan ni även ta del av vår enkätundersökning som vi har genomfört på olika gym i Stockholm.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte äratt undersöka idrottslärare och skolsköterskors uppfattningarom förekomsten av ortorexi på högstadie-och gymnasieskolor. Med detta som utgångspunkt var mina frågeställningar: Anser idrottslärare och skolsköterskor att det finns ett problem med ortorexi i skolan? Anser idrottslärare/skolsköterskor att media påverkar elevernas kroppsbild? Har skolpersonalen tid och möjlighet att upptäcka ett eventuellt problem?Skiljersig idrottslärarnas och skolsköterskorna uppfattning åt? Metod Halvstrukturerade intervjuer ligger som grund för denna kvalitativa studie. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. En e-postförfrågan skickades ut till tjugofem idrottslärare och skolsköterskor i Östergötland. Intervjuer genomfördes sedan med sex deltagare som svarade positivt på förfrågan. Av dessa var det fyra manliga respektive två kvinnliga deltagaresom arbetar på högstadiet respektive gymnasiet. Intervjuerna transkriberades i sin helhet. I takt med att intervjuerna blev klara analyserades dem med hjälp av öppen och selektiv kodning med inspiration från Grundad teori. Resultat De flesta deltagares uppfattning var att media påverkar ungdomarnas kroppsuppfattning i stor utsträckning. De ansågatt det finns en stor fixering kring kost och träning i dagens samhälle och att de även har uppmärksammat detta hos eleverna. Vidare ansågsamtliga deltagare att ortorexi är ett problem i samhället men huruvida det återfinns i skolan rådde det delade åsikter om. Flera deltagares uppfattning var att det fanns både tid och möjlighet att upptäcka ett problem även om de ocksåuttryckte svårigheter att se varningstecken. Idrottslärarnas och skolsköterskornas uppfattningar var samstämmiga i de flesta avseenden. Just i fråga om ortorexi är ett problem i skolan skiljde sig åsikterna åt då vissa deltagare ansåg att det fanns ett problem medan andra deltagare inte ansåg att det var ett problem på de skolor de arbetade. Slutsats Deltagarnas uppfattning om hurmedia och dagens kost-och träningsfixerade samhälle påverkar elevernaantyder att det kan finnas en risk att ortorexi är ett växande problem bland ungdomar på högstadie-och gymnasieskolor.

Syften med studien var att undersöka hur vårdgivare definierar en ätstörning, hur de anser ortorexi skilja sig från andra ätstörningar, vilka faktorer de anser kan leda till ortorexi och vilka behandlingsmetoder som används för ortorexi. Studien gjordes med en kvalitativ metod på fem vårdgivare från olika behandlingscenter. En intervjuguide baserad på Theory of Planned Behavior (Ajzen, 2005) och Self-Determination Theory (Deci &amp; Ryan, 1985) användes. Resultatet visade att ortorektiker har tvångsmässiga tankar att äta rätt och ren kost och att det finns flera underliggande faktorer till att en individ drabbas av ortorexi som tillexempel låg självkänsla, tidigare psykiska trauman eller omgivningen. Behandlingen anpassas till den enskilda individen med flera olika behandlingsmetoder och sker antingen individuellt eller i grupp. Idag behövs mer forskning för att ortorexi ska bli diagnostiserad.

Ortorexia nervosa, ON, är ett syndrom där den drabbade tränar i massiva mängder samt har en fixering vid att äta så rent som möjligt, detta i så stor utsträckning att det blir ett lidande för den drabbade. Syftet var att undersöka vad det kan bero på att män drabbas av syndromet ON och hur synen på sig själva och de mansideal som finns kan påverka insjuknandet. Sju intervjuer utfördes med personer som i sin profession kommer i kontakt  och hjälper män med ON. Intervjuerna granskades induktivt och resultatet tyder på att orsaker till insjuknandet av ON är bland annat låg självkänsla, kontrollbehov, träningsförebilder. Män tycks söka behandling på grund av skador och oroliga närstående. Under behandling upplevs obehag över återhämtning, matintag och viss mat. Vidare forskning bör fokusera på könsaspekten kring ON, varför drabbas kvinnor respektive män? Och bör ON bli en egen etablerad diagnos eller kategoriseras som låg energitäthet?

The aim of my study was to examine how orthorexia is constructed in the Swedish tabloids. The main question examined was in what way the Swedish tabloids contributes to define orthorexia as a social problem. But in order to answer this I also had to make up a couple of smaller questions which was; what in the texts helps to understand orthorexia as something dangerous and something that poses a health risk, what in the texts produces orthorexia as a new and growing eating disorder and which stereotypes are to be found of the ones that are sick.  Using a discourse analysis of six news articles from the two biggest tabloids in Sweden, showed three different themes; the new and dangerous disease, a problem and stereotypes. By using the framing theory two various frames of orthorexia was found. These were a new type of eating disorder that framed orthorexia as a quite unknown disorder and which to begin with was questioned as an eating disorder and said just to be a trend. But also when healthy become unhealthy that framed orthorexia as a dangerous disorder that in the most extreme cases could lead to death. Orthorexia is in this frame descried as something wrong. Using the framing theory three different stereotypes showed. These were; the trendorthorectic, the elite athlete who became ill and the one with the thought full of obsessions. The first of the three stereotypes is the most modern and takes healthy to its most extreme. The second one is driven by a hang-up on the well-trained body that it ones had. And finally, the third one is the stereotype that best matches how the tabloids frame orthorexia. It also the most of extreme of the three stereotypes. Unlike the other stereotypes this one is driven by obsessive thoughts about both health, exercise and food.  My study shows that orthorexia is defined as when something healthy become unhealthy and is framed as something both dangerous and wrong in the Swedish tabloids. The tabloids help to understand orthorexia as an accepted eating disorder and is constructed as a social problem that we have to do something about.

Detta är en netnografisk fallstudie med syfte att studera hur svenska träningsbloggar framställer sin syn på träning och hälsa. Då begrepp som hälsa kan vara svåra att definiera och forskningen är relativt begränsad. Framför allt i samband med sociala medier som bloggar. Kommer detta att vara en explorativstudie, där vi diskuterar vår tolkning av resultatet. Tio svenska träningsbloggar studerades genom observationer med inriktning mot deras syn på och framställning av kroppsideal, kost och träning. Slutsatsen blev att inläggen och materialet som delades på bloggarna varierande beroende på vilken målgrupp de riktar sig åt och vem som drev den. Det var svårt att få en generell uppfattning av begreppen då bloggarna ofta reflekterades av personen bakom dem, där egna åsikter och erfarenheter influerade mycket av materialet. Sociala medier är ett relativt nytt fenomen, där vem som helst kan dela med sig av sina sypunkter och åsikter. Forskning om vilka effekter detta kan ha är fortfarande begränsat, och är ett ämne som troligtvis bara kommer bli större med tiden.

Syfte Syftet med den här studien var att kartlägga det upplevda ät- och träningsbeteendet hos studenter på en hälsoinriktad högskoleutbildning. Ytterligare ett syfte var att få en större förståelse för hur olika ät- och träningsbeteenden inklusive tendenser till Ortorexi samvarierar med den självupplevda hälsan - Hur ser det upplevda ät- och träningsbeteende ut hos studenterna? - Vilka skillnader i ät- och träningsbeteende finns mellan årskurserna på den hälsoinriktade utbildningen? - Vilka samband finns mellan det fysiska och psykiska hälsotillståendet och ät- och träningsbeteendet? - Hur stor andel av studenterna har ett spänt förhållningssätt till kost och träning enligt Bratmans test? Metod Detta är en kvantitativ studie där enkätundersökning använts som datainsamlingsmetod. Ett riktat bekvämlighetsurval gjordes på målgruppspopulationen och urvalsgruppen kom att bestå av 100 stycken studenter från en hälsoinriktad högskoleutbildning. Enkäten utformades efter ett redan befintligt test, Bratmans Ortorexitest. Enkäten kompletterades även med bakgrundsfrågor och ytterligare frågor kring ät- och träningsbeteenden. Enkäten i sin helhet bestod av 32 frågor med öppna och givna svarsalternativ. Resultatbearbetningen utfördes i statistikprogrammet SPSS version 19,0. Resultat Majoriteten av studenterna uppgav att de upplevde sitt fysiska liksom psykiska hälsotillstånd som bra och hade även regelbundna kost- och träningsvanor. Studenternas ät- och träningsbeteende varierar beroende på årskurs. Resultatet tyder på att det finns en viss fixering och ett spänt förhållningssätt till kost och träning. Enligt Bratmans test påvisar en tredjedel av studenterna tendenser till Ortorexi. Det finns även samband mellan vilken typ av fysisk aktivitet och grad av fixering. Slutsats Slutsatsen av denna studie är att det finns ett behov av att hitta metoder för att dels uppmärksamma, men dels stödja individer som har en överdriven fixering vid kost- och träning. Kunskapen och preventionsarbetet kring mer ospecificerade ätstörningar kommer lite i skymundan jämfört med de som har diagnoskriterier. Därför behöver detta ämnet värdesättas och kompletteras inom dessa utbildningar för att studenterna ska lyckas finna ett sunt förhållningssätt till kost och träning. Sammanfattningsvis har vår studie genererat i intressanta och angelägna svar som är viktiga att inte blunda för, utan arbeta förebyggande med. Vilka konsekvenser kan studenternas förhållningssätt till kost- och träning få när de kommer ut i arbetslivet?