No description available.

Studiens syfte var att undersöka gymaktiva kvinnors motivationsfaktorer och om dessa kan vara mer eller mindre positiv för enskilda individer. De motivationsfaktorer studien inriktade sig på är tre olika kroppsideal, det utseendemässiga kroppsidealet, funktionella kroppsidealet eller hälsomässiga kroppsidealet, som tidigare forskning beskrivit är dessa vanliga anledningar till att personer tränar. Metoden i studien är en kvalitativ innehållsanalys baserad på individuella intervjuer av 9 kvinnor i åldrarna 20-30. Studiens resultat visade på att de främsta motivationsfaktorerna var att träna för hälsan eller för utseendet. Endast en respondent visade sig träna för att få en funktionellt bättre fungerande kropp. Vidare framkom att alla motivationsfaktorerna hade positiv inverkan på måendet, dock visade det sig också att de som tränade för det utseendemässiga kroppsidealet kände en del negativa aspekter som t.ex. mer press än vad de som tränade för det hälsomässiga kroppsidealet gjorde. Samtliga respondenter kände att motivationen gick i perioder vilket tyder på att motivationsfaktorn inte verkar ha en inverkan på motivationsgraden

Syfte Syftet är att undersöka hur mäns kroppsuppfattning kan påverkas av att tävla inom idrotter med viktklassindelning och hur detta kan uttryckas i deras syn på träning, kost och hälsa. Skälet till det är att det inte finns så mycket studier om mäns attityder till kroppen inom viktklassidrotter trots att forskningen visat att både män och kvinnor är lika missnöjda med sin vikt och kropp. ((Furnham, Badmin & Sneade 2002, Davis & Cowels 1991, Lubans & Cliff 2011, Silvberstein et. al 1988) Metod Datainsamlingsmetoden var semistrukturerad intervjumetod med en induktiv ansats, där urvalet föll på män mellan 18-35 år som är aktivt tävlande inom antingen tyngdlyftning eller kampsport. Fem män deltog i studien varav en tävlade i Brasiliansk jiujitsu, en tävlade i mixed martial arts och tre deltagare tävlade i tyngdlyftning. Analysen utgick ifrån den kroppskulturmodell presenterad av Eichberg (1988) vilken delas in i tre delar: prestationsmodellen, hälsomodellen och kroppsupplevelsemodellen. resultat Intervjuerna resulterade i fem övergripande teman. Ett resultat visar på att deltagarna och deras uppfattningar om utseendeideal var svagt uppfattade, där utseendeidealet var ett resultat av påverkan från övriga samhället, snarare än att kroppsuppfattningen var ett resultat av idrottens viktfokus. Idrotten verkade snarare förmedla ett funktionellt ideal där fokus verkade vara att hitta en viktklass där deltagaren presterar som bäst från ett mer prestationsinriktat förhållande till sin vikt och kropp med ett funktionellt ideal. slutsatser Det verkade som att deltagarna inte vill låta sitt tävlande i en viktklassidrott styra synen på sin kroppsuppfattning, utan hålla viktreglering till en avgränsad del av sporten som ett nödvändigt ont med ett funktionellt ändamål. En annan slutsats var att deltagarnas uppfattningar om utseendeideal varierade och verkade snarare grundat på ett utseendeideal av samhället i stort än ett ideal uttalat av sporten i sig.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring att arbeta med kroppsideal i undervisningen. Studien är av kvalitativ art och har en läroplansteoretisk utgångspunkt. - Hur arbetar lärare med kroppsideal i ämnet idrott och hälsa? - Vilka utmaningar anser lärarna att det finns med undervisning i kroppsideal? Metod Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes på gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa på skolor i Stockholms län. Intervjuerna analyserad genom teoriledd tematisk analys. Resultat Intervjuerna påvisade att undervisningen om kroppsideal i stor utsträckning präglades av diskussioner i minder eller större grupper och att eleverna examineras genom antingen muntliga diskussioner eller skriftliga reflektionsuppgifter. De största utmaningarna för lärarna vid undervisningen var att ämnet kan var känsligt att prata om samt att det är svårt att veta exakt vad som skall läras ut gällande kroppsideal eftersom begreppet kroppsideal är svårdefinierat för lärarna. Slutsats Lektionerna präglas av diskussioner och det kan vara svårt att veta vad undervisningen skall innehålla. / Aim The purpose of this study is to investigate how PE-teachers in high school reason about their work with body ideals in teaching. The study is of a qualitative type and has a curriculum theoretical starting point. - How do PE-teachers work with body ideals? - What challenges do PE-teachers consider with the work with body ideals? Method Five semi-structured interviews were conducted with PE-teachers at high schools in Stockholm County. The interviews analyzed by theoretically thematic analysis. Results The interviews presented that the teaching of body ideals was mainly characterized by discussions in small or larger groups and the students were examined through either oral discussions or written reflection tasks. The biggest challenges for the teachers was that the subject could be sensitive to talking about and it was difficult to know exactly what should be taught regarding body ideals because the concept of body ideal was difficult to define for the teachers. Conclusions The lessons was characterized by discussions and it can be difficult for the teachers to know what the teaching should contain.

Syftet med denna studie var att undersöka hur unga flickor ser på sina egna kroppar och hur dessa flickor serpå de normer som förmedlas om hur man ”ska” se ut. Samt hur detta märks i det vardagliga livet. Studienbygger på 6 intervjuer med flickor som är mellan 14 och 15 år gamla och går på en högstadieskola i Umeå.Materialet har analyserats med kvantitativ innehållsanalys. De teoretiska ramverk som studien utgår från ärgenerella sociologiska teorier om kroppen, genus och flickforskning. De normer som förmedlas presenteras itvå typer. Ena sidan har vi de utseendemässiga ideal som fram för allt media presenterar där en snygg kropp,enligt flickorna är en kropp som är smal, har lätt för att bli solbränd, har fin hy och långt hår. Å andra sidanhar vi det sociala idealet, där det gäller att presentera sig själv som en aktiv och social individ. Dessautseendemässiga ideal märks främst genom vissa handlingar som respondenterna vidtar för att likna idealet,eller för att passa in i gemenskapen. Det innebär att man sminkar sig lagom mycket, man gör sig i ordning påmorgonen, man tränar och tänker på vad man äter. För att passa in i det sociala idealet finns Facebook därsom ett medel som hjälper en att bättra på det sociala kapitalet. Där man i form av bilder, uppdateringar ochandra applikationer kan berätta för sina vänner vad man har för sig och vad man har gjort. Flickorna har enambivalent inställning till sina egna kroppar och detta är ett resultat av den konflikt som uppstår mellanidealbilden och den egna identiteten. Överlag uttrycker respondenterna att de är nöjda med sina kroppar föratt sedan i samma mening uttrycka att det finns saker på kroppen som de skulle vilja ändra på. Detintressanta att notera var att ”inte nöjd” var ett slags normaltillstånd, något som man är hela tiden medanmissnöjdheten var något som uppkom i specifika situationer t. ex. som när man pratar om kroppen, när manska bada eller går på stan.

Syftet var att undersöka svenska kastartjejers, alltså kvinnor som sysslar med friidrottens kastgrenars, syn på kroppen och hur de ser på paradoxen med samhällets ideal kontra idrottens. Även frågor rörande genus, tränare och omgivningens syn togs upp. Studien genomfördes i två fokusgrupper med vardera fyra deltagare. Resultatet visade, i enlighet med tidigare forskning, att kropp och ideal upplevdes olika beroende på miljö. De idrottsliga idealen samstämde inte med samhällets. Tjejerna var nöjda med sina kroppar, men kunde utanför idrotten ibland känna sig annorlunda och önska sig en annan kropp. Under resans gång hade deltagarna ändå kommit att accepterat sina kroppar och det den kunde göra i form av idrottslig prestation. Tränarna talade alltid om kroppen ur synen att den skulle prestera, vilket också var fokus för deltagarna. Feminina ideal fick stå åt sidan, samtidigt som de ändå ville ses som tjejer. Utanför idrotten sågs de som starka, inom friidrotten möttes de ibland av fördomar och utanförskap. Särskilt kläderna bidrog till detta och förstärkte känslan av att vara onormal och okvinnlig även i idrottsmiljön.   Med hjälp av Self Discrepancy Theory och The Social Comparsion Theory analyserades sedan resultaten. Förslag till vidare studier är bland annat hur kroppsbilden påverkas av skada eller avslutad karriär.

Uppsatsen består i en diskursanalys som berör samtidskonstnären Cajsa von Zeipels uppseendeväckande skulpturer av unga kvinnor och i vilken kontext de har tillkommit samt hur hennes verk mottagits och bidragit till debatt kring kroppsideal i konsten.

Bakgrund: Negativ kroppsuppfattning,intryck av dagens kroppsideal och påverkan från media är riskfaktorer som kan leda till att ungdomar utvecklar ett ohälsosamt bantningsbeteende. Där förhoppningen är att gå ned i vikt på ett eller annat sätt med hjälp av sjukdomsalstrande bantningsmetoder. Konsekvenser av ett ohälsosamt bantningsbeteende kan leda resultera i att ungdomar äventyrar sin hälsa både fysiskt och psykiskt. Eftersom ohälsosamma bantningsbeteenden ökar kraftigt hos ungdomar skapar detta ett behov för skolsköterskan och elevhälsan att utveckla och genomföra förebyggande insatser för att tidigt kunna upptäcka och effektivt hantera ett ohälsosamt bantningsbeteende hos elever. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med ohälsosamma bantningsbeteenden hos ungdomar. Metod: En kvalitativ ansats användes. Personliga semistrukturerade intervjuer gjordes med tio skolsköterskor. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visas i from av fyra kategorier: identifera varningstecken, samverkan med föräldrar, samverkan i och utanför elevhälsan, samt förhålla sig professionellt. Resultatet visade främst likheter, men även skillnader i skolsköterskans erfarenheter av ett ohälsosamt bantningsbeteende hos elev. Slutsats: För att främja hälsa hos elev bör skolsköterskan tidigt identifiera varningstecken, arbeta mera familjefokuserat samt förbättra samarbetet med elevhälsan och andra vårdverksamheter. Ett förslag till förbättring är utformning av riktlinjer som kan användas som stöd för tillvägagångsätt.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som motiverar kvinnor till att träna på gym. Detta gjordes genom att besvara tre frågeställningar som formulerats utifrån syftet; Hur relaterar kvinnor sin gymträning till rådande kroppsideal? Hur resonerar kvinnor angående gymträning i relation till hälsa? Vilka interna och externa motivationsfaktorer ligger bakom kvinnors gymträning? För att besvara dessa frågeställningar och undersöka kvinnors träningsmotiv utformades en enkätundersökning som sedan genomfördes på 56 kvinnliga respondenter. Den kvantitativa undersökningen möjliggjorde framtagandet av statistiska samband och beräkningar som påvisar svaren på ovanstående frågeställningar. Studien bygger på en eklektisk teori som förenar teorier om inre- och yttre motivationsfaktorer med en teori om normer. Tidigare forskning på områdena motivation, kvinnor, träning och ideal har förutom ovanstående tagits i beaktning.   Den från enkätundersökningen erhållna empirin analyserades och tolkades med hjälp av studiens eklektiska teori där teorier om inre- och yttre motivation kombinerats med en teori om normer. Empirin visade att kvinnorna i den här undersökningen mestadels tränade som följd av inre motivation som fysiskt- och psykiskt välmående, förbättrad ork och uppfattningen av att träning är roligt. Däremot framkom också en annan aspekt som visar att de kvinnliga respondenterna upplever yttre motivationsfaktorer som krav och förväntningar vilket påverkar deras kroppsuppfattning samt relationen till träning negativt. Resultatet av den analyserade empirin visade även att inre motivation lägger grund för positiva spiraler gällande motivationsnivåer medan yttre motivation riskerar försätta individen i onda cirklar och leda till latent motivation. Dessutom visade resultatet att det förekom skillnader i motivationsfaktorer mellan yngre och äldre.