AbstractArbetets art: C – uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskapSidantal: 32Titel: Ätstörningar hos ungdomar i årskurs sex i två orter i SkåneFörfattare: Emma StenfellHandledare: Ann-Sofi RåstamDatum: 2006-06-08Bakgrund: Medierna påverkar oss människor mycket. Ett budskap som förmedlas är de kroppsideal som råder idag. Man ska vara smal och se bra ut. Flera studier visar att värderingarna påverkar många, och framförallt de unga människorna i samhället. Ätstörningar sjunker i åldrarna och många barn bantar för att kunna leva upp till skönhetsidealen. Bantning i ung ålder kan vara en utlösande faktor till utvecklingen av ätstörningar som anorexi och bulimi. Pedagogers förebyggande arbete genom undervisning och tidig upptäckt av riskelever är en viktig del för att hindra att sjukdomarna anorexi och bulimi uppstår.Syfte: Syftet med studien var att få en överblick över hur förekommande bantning är bland elever i årskurs sex. Jag ville med hjälp av den här undersökningen bilda mig en uppfattning om eventuell förekomst av barns ätstörningar i årskurs sex och deras syn på sig själva. Jag vill få andra människor som arbetar med barn och ungdomar, att få upp ögonen för problem som rör bantning och ätstörningar hos elever. Jag vill även ta reda på hur man kan arbeta i förebyggande syfte som pedagog och om pedagoger ute i skolorna gör det.Metod: Jag har valt att använda mig av en kvantitativ undersökning i form av enkätstudie, som jag delat ut till fyra olika klasser i årskurs sex (85 elever) med cirka 20 elever i varje klass och till sex pedagoger som undervisar i årskurs sex.Resultat: Bantning förekom i den här åldern. 26 av eleverna hade ofta eller någon gång bantat. Ett antal elever passar in under kriterierna för att utveckla anorexi och bulimi. Jag kan dock inte med säkerhet påstå att det förekom. Majoriteten av eleverna som bantade och var missnöjda med sin kropp var flickor. Pedagogerna i den aktuella undersökningsgruppen arbetade så att uppkomsten av sjukdomarna anorexi och bulimi skulle förhindras, genom att4stärka elevernas självkänsla, självförtroende, medvetenhet om den egna kroppen och medvetenhet om mediernas snedvridna skönhetsideal.Diskussion: Det förekom elever i undersökningsgruppen som bantat, och som hade beteenden som kan relateras till sjukdomarna anorexi och bulimi. Beteenden som bantning tillsammans med dålig självbild kan leda till ätstörningar. Majoriteten av de elever som jag sammankopplade med det här, var enligt min undersökning främst flickor. Pedagogerna i min undersökningsgrupp fokuserade på det friska, samtalade om kroppen, arbetade för att stärka sina elevers självkänsla och självförtroende. Ändå är bantning och beteenden som kan relateras till ätstörningar förekommande bland eleverna. Det tycker jag är ett tecken på att mer måste göras i skolorna och i samhället för att minska antalet elever som bantar på ett osunt vis. Vi som pedagoger måste arbeta för att förbättra situationen i skolan för våra eleverNyckelord: Ungdomar, bantning, ätstörningar, förebyggande arbete, pedagog, självkänsla, självförtroende

Bakgrund: Negativ kroppsuppfattning,intryck av dagens kroppsideal och påverkan från media är riskfaktorer som kan leda till att ungdomar utvecklar ett ohälsosamt bantningsbeteende. Där förhoppningen är att gå ned i vikt på ett eller annat sätt med hjälp av sjukdomsalstrande bantningsmetoder. Konsekvenser av ett ohälsosamt bantningsbeteende kan leda resultera i att ungdomar äventyrar sin hälsa både fysiskt och psykiskt. Eftersom ohälsosamma bantningsbeteenden ökar kraftigt hos ungdomar skapar detta ett behov för skolsköterskan och elevhälsan att utveckla och genomföra förebyggande insatser för att tidigt kunna upptäcka och effektivt hantera ett ohälsosamt bantningsbeteende hos elever. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med ohälsosamma bantningsbeteenden hos ungdomar. Metod: En kvalitativ ansats användes. Personliga semistrukturerade intervjuer gjordes med tio skolsköterskor. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visas i from av fyra kategorier: identifera varningstecken, samverkan med föräldrar, samverkan i och utanför elevhälsan, samt förhålla sig professionellt. Resultatet visade främst likheter, men även skillnader i skolsköterskans erfarenheter av ett ohälsosamt bantningsbeteende hos elev. Slutsats: För att främja hälsa hos elev bör skolsköterskan tidigt identifiera varningstecken, arbeta mera familjefokuserat samt förbättra samarbetet med elevhälsan och andra vårdverksamheter. Ett förslag till förbättring är utformning av riktlinjer som kan användas som stöd för tillvägagångsätt.

<p>Bakgrund: Under senare år har det blivit vanligare att företagen i tidningsartiklar och årsredovisningar talar om att de har ”bantat” sin balansräkning. Företag använder begreppet i flera olika sammanhang och för att signalera att åtgärder som är positiva för företagen genomförts. Innebörden och konsekvensen av de åtgärder som vidtagits i företagen varierar dock kraftigt. </p><p>Syfte: Syftet med vår magisteruppsats är att utreda vilken innebörd begreppet ”bantade” balansräkningar har för ett antal företag inom olika branscher. </p><p>Genomförande: I undersökningen valde vi ut företag noterade på Stockholmsbörsen som offentliggjort att de genomfört bantningar av sina balansräkningar. Genom att studera tidningsartiklar och årsredovisningar har vi utrönt vilka åtgärder som vidtagits av företagen samt effekterna av de genomförda åtgärderna. </p><p>Resultat: En bantning av en balansräkning innebär att åtgärder för att minska tillgångsmassan skett. Vilka dessa åtgärder är och vilket syftet med dem är varierar dock kraftigt. Några exempel på åtgärder som företagen utfört är extra aktieutdelningar, sale and lease back, outsourcing, försäljning av dotterbolag och återköp av egna aktier. Användningen av begreppet sker mycket godtyckligt. Effekterna av åtgärderna varierar, några vi funnit är minskad skuldsättning, ökad skuldsättning, minskade tillgångar och ökad lönsamhet.</p>

Bakgrund: Under senare år har det blivit vanligare att företagen i tidningsartiklar och årsredovisningar talar om att de har ”bantat” sin balansräkning. Företag använder begreppet i flera olika sammanhang och för att signalera att åtgärder som är positiva för företagen genomförts. Innebörden och konsekvensen av de åtgärder som vidtagits i företagen varierar dock kraftigt. Syfte: Syftet med vår magisteruppsats är att utreda vilken innebörd begreppet ”bantade” balansräkningar har för ett antal företag inom olika branscher. Genomförande: I undersökningen valde vi ut företag noterade på Stockholmsbörsen som offentliggjort att de genomfört bantningar av sina balansräkningar. Genom att studera tidningsartiklar och årsredovisningar har vi utrönt vilka åtgärder som vidtagits av företagen samt effekterna av de genomförda åtgärderna. Resultat: En bantning av en balansräkning innebär att åtgärder för att minska tillgångsmassan skett. Vilka dessa åtgärder är och vilket syftet med dem är varierar dock kraftigt. Några exempel på åtgärder som företagen utfört är extra aktieutdelningar, sale and lease back, outsourcing, försäljning av dotterbolag och återköp av egna aktier. Användningen av begreppet sker mycket godtyckligt. Effekterna av åtgärderna varierar, några vi funnit är minskad skuldsättning, ökad skuldsättning, minskade tillgångar och ökad lönsamhet.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur brottare upplever bantning. Studien kommer att undersöka seniorbrottare och genomföras i Stockholm. Följande frågeställningar är i fokus vid denna studie: Hur upplever brottare i studien att bantningsprocessen kommer att påverkas av det nya invägningssystemet? Hur upplever brottare i studien att det nya invägningssystemet påverkar deras inställning inför bantning? Metod I denna studie kommer vi att använda oss av den kvalitativa metoden hermeneutik. Eftersom studien följer en hermeneutisk ansats och har som mål att skapa förståelse av upplevelser är det fördelaktigt med intervjuer då vi kan få djupare svar. Intervjuerna utformades utifrån en semistrukturerad mall. Urvalet var strategiskt och bestod av sex seniorbrottare i Stockholm. Analysmetoden grundar sig i ett hermeneutiskt förhållningssätt till vår data. Resultat Sammanfattningsvis visar resultaten att brottarna i studien upplever att bantningsprocessen inte kommer att påverkas av det nya invägningssystemet vad gäller förekomsten av bantning, bantningsmetoderna och bantningsprocessen. Däremot upplever brottarna att det nya invägningssystemet har påverkat hur stor andel av sin kroppsvikt brottarna kan banta. Resultaten tyder även på att brottarna överlag har blivit mer negativt inställda inför bantning efter införandet av det nya invägningssystemet. Slutsats Brottarna i studien upplever att bantningsprocessen inte kommer att påverkas av det nya invägningssystemet vilket verkar bero på att bantning är djupt inrotad i brottningskulturen. Däremot verkar det nya invägningssystemet leda till att brottare kommer banta en mindre andel av sin kroppsvikt, vilket främst beror på den minskade återhämtningstiden mellan invägning och tävling. Det nya invägningssystemet verkar dessutom ha påverkat brottares inställning inför bantning. Flera brottare upplever att de nya reglerna gör att bantningsprocessen har blivit psykiskt jobbigare och mer ohälsosam. / <p>Specialidrott, LS4A</p>

Almost half of the population in Sweden suffers from obesity and the cases of eating disorders are increasing. We are exposed daily to the belief that losing weight will make us happier and it will just be through this particular diet. Even if it has been proven that short dieting plans like “lose 20 pounds in one month” doesn’t give a long-term result, society continues to buy into the idea that they do. Every day 16000 placards are placed around us in Sweden with loud yellow colors and big black letters which make them almost impossible to avoid. Their main purpose is to attract and get as many people as possible to buy single copies. This essay deals with several questions: How diet tips figures on placards and how this has developed through years. Also which consequences the result has on the society and our body ideals. The theories and concepts are derived from five areas of research: commercialism, media influence, source criticism, body issues and dietary. Our aim is to map, analyze and problematize how diet tips are presented quantitatively on placard. The method is quantitative research and the study is limited to the media content on placards for evening papers (Aftonbladet and Expressen) 2009, and a comparison between four years; 1979, 1989, 1999 and 2009. An important conclusion from this study is that dieting has an important place in the media agenda. The number of placard about dieting increase after Christmas and before the summer and in April 2009 could you every two days read one. This shows that the newspaper plays on our self-esteems and diet tips on placard are commercially viable. Media has engrained in our minds that "thin is in", and "stout is most definitely out" and they use celebrities and “the ordinary person” to convince us to buy the newspaper. Another conclusion is that diet tips as a phenomenon is here to stay, a matter of fact it has gone from 3 placards about dieting 1979 to 97 placards 2009, and nothing indicates that it will decrease. The diet tips are confusing, misleading and have no credibility, which deeply impacts society in a negative way. Overweight people who need to lose weight get incorrect information, and thinness standout as healthy.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

In previous research in this field of study, the messages from the female magazines have often been aimed at bodily changes in the woman. The opinions that exist about what a woman should look like and what kind of body corrections are accepted in society is of different character. Likewise, opinions differ on the impact from the media in this context. Our survey is based on a constructivist approach where we believe that the media creates a need for the reader to want to change their looks as well as it encourages to consume.   In our survey, we used a quantitative content analysis where we analyzed 93 covers of Amelia, Tara and M-magasin – lifestyle magazines aimed at women of different ages. The theories that we decided to use are gender and female representation, consumer culture and constructivism. With the selected theories we have analyzed the result which has shown that there is a difference between how the magazines form their messages. Something that is common between the three analyzed magazines is that they use a famous model with several messages on the covers. What differs most between the different magazines is how often they send messages about body corrections to the reader. / I den tidigare forskning som vår undersökning har tagit avstamp i hur ofta kvinnomagasinens budskap syftat till kroppsliga förändringar hos kvinnan. De åsikter som finns om hur en kvinna bör se ut och vilka kroppskorrigeringar som är accepterade i samhället skiljer sig åt. Likaså skiljer sig meningarna om vilken påverkan medierna har i detta sammanhang. Vår undersökning utgår från ett konstruktivistiskt synsätt där vi menar att medierna skapar ett behov hos läsaren till att vilja förändra sitt yttre samt en uppmaning till att konsumera.   Vi har i vår undersökning använt oss av en kvantitativ innehållsanalys där vi har analyserat 93 omslag på magasinen Amelia, Tara och M-magasin – livsstilsmagasin riktade till kvinnor i olika åldrar. De teorier som vi har valt att använda oss av är genus och kvinnlig representation, konsumtionskultur samt konstruktivismen. Med de utvalda teorierna har vi analyserat resultatet som har visat att det skiljer sig åt mellan hur magasinen utformat sina budskap i textpuffarna. Något som är gemensamt mellan de tre analyserade magasinen är att de använder sig av en känd modell tillsammans med många textpuffar på omslagen. Det som skiljer sig mest åt mellan de olika magasinen är hur ofta de använder sig av textpuffar med budskap om kroppskorrigering.