Uppsatsen undersöker fyra artiklar ur den konservativa kulturtidsskriften Axess magasin, vilka orsakade två infekterade kulturdebatter åren 2008 och 2009 i Sverige. Dessa artiklar menade att skönheten gått förlorad i samtidskonsten och riktade sin kritik mot det rådande kulturetablissemanget. Axess menade att det modernistiska normbrytande idealet allt för länge varit ett kriterium för god konst och de förespråkade därför ett alternativ till denna norm. Detta alternativ blev sedan hårt kritiserat av kultursidorna i dagspressen och av kulturtidsskrifter generellt. Men vad var det som var så provokativt med Axess alternativa konstideal? För att få en förståelse för detta, krävs en ingående analys av dessa artiklar, vilket är vad denna uppsats gör. Undersökningen gör en kvalitativ textanalys av fyra texter: Flykten från skönheten av Roger Scruton, I avantgardets efterdyningar av Roger Kimball, Konstens väg tillbaka till passionerna av Merete Sanderhoff och Makten och härligheten: några reflektioner om kritik, konst och konsensus av Johan Lundberg. Målet är främst att analysera dessa författares syn på skönheten i konsten, deras syn på modernismens inflytande på samtiden, och deras förhållande till samtidskonsten. För en ökad förståelse av detta kommer deras ideal att jämföras med liknande konstideal från historien. Undersökningen visar att det sköna som dessa författare refererar till och saknar i konsten, ofta kan liknas vid det romantiskt sublima. En annan återkommande faktor är författarnas syn på en traditionell moral, som enligt dem är en viktig del i god konst. Samtidigt avslöjar undersökningen att författarna lägger olika innebörder och tyngd i det sköna, det sublima och det moraliska. Det visar sig också att Sanderhoffs ståndpunkter påtagligt skiljer från de övriga författarna. Den avslutande diskussionen problematiserar axessförfattarnas förhållande till det sköna i konsten genom en jämförelse med andra estetikers teorier. Denna konflikt om estetiskt ideal exemplifieras även med ett utdrag ur Johan Lundbergs intervju av Umberto Eco.

Disney har tidigare kritiserats för att de använder typiska könsroller, som exempelvis passiva kvinnor och modiga män. Därför har vi valt att studera hur sex Disney prinsessor gestaltats från 1930-talet till 2010-talet. Vårt syfte var att undersöka om kvinnan hade stereotypa roller och hur gestaltningen sett ut genom åren. För att fullborda vårt arbete har vi gjort en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av en semiotisk analys. För att fastställa prinsessans utseende och personlighet har vi utgått från Margareta Rönnbergs kategoriseringar på feminina rolltyper i sagor. Med hjälp av genusteori och feministisk forskning har vi analyserat könsrollerna i filmerna och kommit fram till att de tidigaste prinsessorna är opersonliga och i ständigt behov av en man. De senare prinsessorna har utvecklats till mer självständiga kvinnor som får både karriär och kärlek.

Syftet med den här studien är att undersöka hur en grupp unga, svenska kvinnor mellan 20-30 år upplever de kvinnliga skönhetsidealen, samt att granska vad målgruppen anser om Doves Campaign for Real Beauty. Syftet är att studera om informanterna upplever kampanjen som ett steg i rätt riktning för att öka diskussionen och vidga begreppet skönhet. Med detta hoppas vi uppnå en större förståelse för hur unga svenska kvinnor ser på skönhetsidealen idag och om kampanjer likt Doves, är rätt tillvägagångssätt för att nå ett förändrat ideal. Teori: Delar av feministisk teori, receptionsstudier samt Stuart Halls teori om inkodning och avkodning. Metod: Två kvalitativt semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt sju kvinnor. Slutsatser: Informanterna skiljer på skönhet och skönhetsideal. De anser att Doves kampanj, Campaign for Real Beauty är ett steg i rätt riktning för ett förändrat ideal. Däremot ifrågasätter de Doves uttalade budskap med kampanjen och menar att det huvudsakliga målet skulle vara att öka försäljningen och stärka varumärket, snarare än att öka kvinnors självförtroende.

"Gudomlig anatomi" meaning “Divine anatomy”, is an art-scientific study of the divine portrayedthrough the human body. In this essay, I examine the form and perception of beauty in directrelation to ideals surrounding the body and its consciousness. I have selected two works of art togive examples of how the body can be depicted and at the same time give rise to strong existentialthoughts and symbolic interpretations. I also explore how beauty has been portrayed, why it isportrayed as it is and what the body's function in that portrayal is. I bring forth ideas about thedivine and the role of man in direct relation to the works selected. The conclusion is that man's pursuit of beauty, perfection and divinity does not seem to change, but that perception and ideals change and thus the form of expression of what is portrayed. / ”Gudomlig anatomi” är en konstvetenskaplig undersökning om det gudomliga porträtterat genom människokroppen. I denna uppsats undersöker jag skönhetens form och perception i direkt relationtill ideal kring kropp och medvetande. Jag rör mig in i existentiella termer och drar paralleller tillexterna vetenskapliga grenar, såsom psykologi och filosofi. Detta gör jag för att formulera ett starkt argument för vad skönhet som begrepp är och har varit, både i och utanför konstvärlden. Sedan drar jag in mitt fokus på konstens värld, där jag analyserar vilka tidigare teorier som existerat kring just denna sorts undersökning. Jag har valt ut två konstverk för att ge exempel på hur kroppen kan avbildas och samtidigt ge upphov till existentiella tankar och symboliska tolkningar. I både teoriavsnittet, analysdelen och diskussionen utforskar jag hur skönheten har porträtterats, varför den porträtteras som den gör och vad kroppens funktion i detta är. Likaså tar jag upp ideér kring det gudomliga och människans roll i direkt relation till verken som valts ut. Jag utgår också från perspektivläran, både i analysen som i diskussionen och min slutsats är delvis byggd på dess principer. Jag vill undersöka vad intentionen av skapandet är och har varit för det mänskliga medvetandet, både för konstnärerna, för betraktaren samt vad det tänkta resultatet av upplevelsen av dessa verk var. Slutsatsen är att människans jakt på skönhet, perfektion och gudomlighet inte tycks ändras, men att perceptionen och idealen förändras och därmed uttrycksformen av vad som porträtteras.

Har du någonsin blivit trött på något i samhället? Alltså jag menar riktigt trött så man bara tänker vart är den här världen på väg egentligen, det kanske vore lika bra att bara skita i allt? Jag blir så trött ganska ofta. På till exempel fattigdom, hur vi behandlar djur, våldtäkter, krig, att vi skiter i vår jord som helt uppenbarligen håller på att gå sönder, rasism, trångsynthet och att jag som kvinna år 2013 fortfarande inte lever i samma verklighet som män i min omgivning. Och till slut började jag känna på samma sätt när det kommer till design. Vad är meningen med yrket? Varför gör jag det här? Vem gör jag det för? Vad kan göras annorlunda? Var några av de frågor jag ville ge mig själv svar på. Hittills har jag kommit fram till att jag vill göra nytta. Jag vill göra bra saker som gör skillnad, för samhället och/eller individen - inte bara rundare former på produkter som redan finns. Det kan tyckas vara stora ord men det har varit min utgångspunkt till bakgrunden i mitt examensarbete. Arbetet består av två delar. Den ena är denna rapport, samt även en gestaltande del (presenteras i rapporten) som ställdes ut på Konstfacks vårutställning 2013.

<p>I dagens postmoderna samhälle vill människor gärna hävda att skönhet är något som sitter i betraktarens öga. Trots detta är skönhet något som i stor utsträckning påverkar, fascinerar och förbryllar oss. Denna studie syftade till att undersöka rekryterares uppfattningar om huruvida ett fördelaktigt yttre har någon relevant påverkan vid olika rekryteringsprocesser. Sex yrkesverksamma rekryterare och egna företagare fick delge sina åsikter och personliga erfarenheter kring rekrytering och begreppet skönhet. Därefter transkriberades svaren och kategoriserades enligt en induktiv tematisk analysmetod. I resultatet framkommer att utseende anses vara av viss betydelse vid anställningsintervjuer, även om kompetens är av störst relevans. Det framkommer att ett vackert yttre kan vara både en fördel och en nackdel i arbetslivet. I resultatet påvisas även att vissa kroppstyper starkt bortprioriteras och att klädstil och ett frächt helhetsintryck är avgörande för vad som anses vackert.</p>

I dagens postmoderna samhälle vill människor gärna hävda att skönhet är något som sitter i betraktarens öga. Trots detta är skönhet något som i stor utsträckning påverkar, fascinerar och förbryllar oss. Denna studie syftade till att undersöka rekryterares uppfattningar om huruvida ett fördelaktigt yttre har någon relevant påverkan vid olika rekryteringsprocesser. Sex yrkesverksamma rekryterare och egna företagare fick delge sina åsikter och personliga erfarenheter kring rekrytering och begreppet skönhet. Därefter transkriberades svaren och kategoriserades enligt en induktiv tematisk analysmetod. I resultatet framkommer att utseende anses vara av viss betydelse vid anställningsintervjuer, även om kompetens är av störst relevans. Det framkommer att ett vackert yttre kan vara både en fördel och en nackdel i arbetslivet. I resultatet påvisas även att vissa kroppstyper starkt bortprioriteras och att klädstil och ett frächt helhetsintryck är avgörande för vad som anses vackert.

Title: Women's best beautiful will never be good enough: a rethoric and semiotic analysis of four advertisements for beauty products. Because of the medias central role in peoples lives in the modern society we today live in, they have become a reference in peoples processes of making sence of their subsistences and environments. Commercial companies also want to present an as good image as possible of them towards the recipients through their marketing. Both parts can lead to a distorted picture of the real och everyday and norms and ideals easily form, for example about the correct way a woman should act and be, as the media affect which references should be made available for society. The purpose of this thesis is to examine how four advertisements for beauty products produce ideals and norms of beauty as well as construct and reconstruct femininity through the ways women are represented. The study will also contain the question about how rethoric and semiotic tools are used to strengthen the messages and sell the products. The following questions will be answered within this study: How is femininity being represented in the advertisements? How can the advertisements contribute to the creation of ideals and norms of beauty?  How do the companies use rethoric and semiotic tools in the four advertisements to sell their products and/or strengthen their brands? The study will be executed with a qualitative rethoric and semiotic analysis and the theories applied to it are Mediatization theory, Envisionment theory as well as a theory about gender and femininity.    The foremost results of this study has been that women are represented as constantly striving towards a better beauty to be able to also feel better about themselves, gain better self-esteem and to have more fulfilled and successful lives. The women in the advertisments were shown to usually be displeased with their appearances and unsure about themselves because of it before their use of the product. A maintained need for beauty and beautyproducts was also identified to be conveyed from the companies through the advertisements, towards the recipients. This could be understood as a way for them to strengthen the messages and create a constant need among women for their beautyproducts. These tendencies has also been identified to be factors which create beautyideals and norms for women to follow to be normalised and considered as feminine. Keywords: advertisments, communication, femininity, beauty, ideals, rethorics, semiotics, gender, receptiontheory

No description available.

Problem och syfte Det har länge debatterats om människors jämlikhet. Kampen för alla människors lika värde har därefter tagits vid av många olika aktörer i samhället. Sådan kommunikation får dock också bemöta kritik och därför är syftet med den här studien att undersöka reklambyrån Forsman och Bodenfors arbete med normbrytande kommunikation och kritik riktad mot det. Metod och material Studien kombinerar tre olika metoder, kvalitativ e-postintervju, kvalitativ innehållsanalys och kvantitativ innehållsanalys, där två normbrytande reklamkampanjer ligger till grund. Huvudresultat Resultatet visar att ett arbete med normbrytande kommunikation kan användas som en strategi för att få genomslag. Reklambyrån är medveten om dess inflytande och försöker ta ansvar för den påverkanskraft de har på samhällets normer och värderingar även om det också konstateras svårt att göra alla till lags. Bland de positiva och negativa åsikterna visar resultatet en jämn fördelning. Huruvida reklamkampanjerna bryter mot normer eller inte, vad meningen bakom dem är och vad de genererar, exempelvis kvinnoförtryck eller inkludering, är alla exempel på återkommande teman bland åsikterna.