Syfte: Syftet med denna uppsats är att diskutera förhållandet som finns mellan artikeln i en tidning och dess löpsedel. Genom en komparativ diskursanalys vill jag utröna om det som står på löpsedeln och i artikeln skapar samma eller liknande betydelser. Jag vill ta reda på om historien som löpsedeln initierar, fortsätter på samma sätt, utvecklas eller förändras i artikeln. Som följd för jag även en hypotetisk diskussion kring vilka tolkningar som den tilltänkta läsaren möjligen kan skapa genom att enbart läsa löpsedeln respektive om läsaren tar till sig hela artikeln. Teori: Intertextualitet, diskurs och diskursanalys  Metod: Studien baseras på kvalitativ metod i form av en komparativ diskursanalys av sju löpsedlar och sju artiklar i vardera Aftonbladet och Expressen. 14 löpsedlar och 14 artiklar, totalt 28 texter. Slutsatser: I vissa fall skiljer det sig markant åt mellan innehållet på löpsedeln och innehållet i motsvarande artikel. Dock var det inte ett entydigt resultat. Det finns exempel både på att löpsedeln och artikeln följde en röd tråd och att det som löpsedeln initierar fortsätter på samma sätt i artikeln. Men det var i de fall som betydelsesammanhangen såg helt olika ut som var intressanta. Det gick att se att i vissa fall tog artikeln helt oväntade vändningar när man tar till sig innehållet och bryter mot de tolkningar som möjligen kan göras genom löpsedeln. I de fall den röda tråden inte följdes var det ofta tydliga skillnader mellan löpsedeln och artikeln.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur Expressen och Aftonbladets löpsedlar förändrats mellan 1994 och 2004 samt de skillnader som finns mellan tidningarna. 168 stycken löpsedlar har studerats under mars och november de båda åren.</p><p>Min främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken som kommit till följd av konkurrensen på mediemarknaden. Alla huvudrubriker på löpsedlarna har i denna studie setts som sensationella.</p><p>Studien visar att år 1994 prioriterade båda tidningarna nyheter om brott, olyckor, ekonomi och politik medan sådana nyheter var ovanliga tio år senare. Nyheter om kända personer har istället blivit många fler år 2004. Expressen har ökat de positiva budskapen på löpen medan dessa har minskat i Aftonbladet. Expressen har fler hotfulla rubriker än konkurrenten år 2004 och har även gjort en stor satsning på personifierade rubriker det senare året.</p><p>På grund av bilagereklamen har utseendet på löpsedlarna förändrats mycket mellan åren 1994 och 2004. Löpsedlarna är marknadsföringsverktyg för kvällstidningarna men är samtidigt journalistiska produkter och kan fällas för alltför vinklade och osanna rubriker av PON, Pressens Opinionsnämnd.</p><p>Utöver den kvantitativa analysen har även en kvalitativ analys gjorts på de dagar då tidningarna har samma nyhet på löpsedeln. År 1994 var det vanligt att en tidning valde att ha en viss nyhet som andranyhet medan den andra valde att lägga nyheten som huvudnyhet. År 2004 har tidningarna nästan uteslutande lagt nyheterna som huvudnyheter. Aftonbladet och Expressen tycks idag göra i stort sett samma bedömning om vad som säljer respektive tidning bäst.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur Expressen och Aftonbladets löpsedlar förändrats mellan 1994 och 2004 samt de skillnader som finns mellan tidningarna. 168 stycken löpsedlar har studerats under mars och november de båda åren. Min främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken som kommit till följd av konkurrensen på mediemarknaden. Alla huvudrubriker på löpsedlarna har i denna studie setts som sensationella. Studien visar att år 1994 prioriterade båda tidningarna nyheter om brott, olyckor, ekonomi och politik medan sådana nyheter var ovanliga tio år senare. Nyheter om kända personer har istället blivit många fler år 2004. Expressen har ökat de positiva budskapen på löpen medan dessa har minskat i Aftonbladet. Expressen har fler hotfulla rubriker än konkurrenten år 2004 och har även gjort en stor satsning på personifierade rubriker det senare året. På grund av bilagereklamen har utseendet på löpsedlarna förändrats mycket mellan åren 1994 och 2004. Löpsedlarna är marknadsföringsverktyg för kvällstidningarna men är samtidigt journalistiska produkter och kan fällas för alltför vinklade och osanna rubriker av PON, Pressens Opinionsnämnd. Utöver den kvantitativa analysen har även en kvalitativ analys gjorts på de dagar då tidningarna har samma nyhet på löpsedeln. År 1994 var det vanligt att en tidning valde att ha en viss nyhet som andranyhet medan den andra valde att lägga nyheten som huvudnyhet. År 2004 har tidningarna nästan uteslutande lagt nyheterna som huvudnyheter. Aftonbladet och Expressen tycks idag göra i stort sett samma bedömning om vad som säljer respektive tidning bäst.

Almost half of the population in Sweden suffers from obesity and the cases of eating disorders are increasing. We are exposed daily to the belief that losing weight will make us happier and it will just be through this particular diet. Even if it has been proven that short dieting plans like “lose 20 pounds in one month” doesn’t give a long-term result, society continues to buy into the idea that they do. Every day 16000 placards are placed around us in Sweden with loud yellow colors and big black letters which make them almost impossible to avoid. Their main purpose is to attract and get as many people as possible to buy single copies. This essay deals with several questions: How diet tips figures on placards and how this has developed through years. Also which consequences the result has on the society and our body ideals. The theories and concepts are derived from five areas of research: commercialism, media influence, source criticism, body issues and dietary. Our aim is to map, analyze and problematize how diet tips are presented quantitatively on placard. The method is quantitative research and the study is limited to the media content on placards for evening papers (Aftonbladet and Expressen) 2009, and a comparison between four years; 1979, 1989, 1999 and 2009. An important conclusion from this study is that dieting has an important place in the media agenda. The number of placard about dieting increase after Christmas and before the summer and in April 2009 could you every two days read one. This shows that the newspaper plays on our self-esteems and diet tips on placard are commercially viable. Media has engrained in our minds that "thin is in", and "stout is most definitely out" and they use celebrities and “the ordinary person” to convince us to buy the newspaper. Another conclusion is that diet tips as a phenomenon is here to stay, a matter of fact it has gone from 3 placards about dieting 1979 to 97 placards 2009, and nothing indicates that it will decrease. The diet tips are confusing, misleading and have no credibility, which deeply impacts society in a negative way. Overweight people who need to lose weight get incorrect information, and thinness standout as healthy.