Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur manliga brottare på elitnivå hanterar ängslan inför och under ett svenskt mästerskap. De frågeställningar som använts för att uppfylla syftet är: Vilka copingstrategier använder sig rutinerade brottare av inför en match jämfört med mindre rutinerade brottare? Upplevs ängslan i huvudsak som positiv eller negativ för prestationen? Finns det skillnader i hur rutinerade brottare hanterar ängslan jämfört med mindre rutinerade brottare inför och under ett SM? Metod Vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod, där den kvantitativa delen består av en enkät, Competitive State Anxiety Inventory-2R (CSAI-2R) som 18 manliga brottare (viktklass74 kg) mellan 17 och 32 år, fick fylla i. Den kvalitativa delen består av fyra intervjuer. Intervjupersonerna valdes ut efter tidigare internationella prestationer på seniornivå. Därefter delades de in i två undersökningsgrupper: rutinerade brottare och mindre rutinerade brottare. Resultat Resultatet visar på små skillnader mellan rutinerade och mindre rutinerade brottare i hur man hanterar ängslan inför och under ett SM. De copingstrategier som brottarna använder sig av liknar mer rutiner, t.ex. att ta på sig skorna i en speciell ordning. Resultatet visar även att de rutinerade brottarna skattar sitt självförtroende högre än de mindre rutinerade. Slutsats Vår slutsats är att hur brottarna hanterar ängslan inför ett SM varierar och är väldigt individuellt. Det kan vara allt ifrån att man har vissa rutiner som gör en lugn till att man har tydliga copingstategier så som t.ex. visualisering. De rutinerade brottarna upplever nästan ingen ängslan inför ett SM utan förklarar mer hur ängslan upplevs inför ett större internationellt mästerskap. Medan de mindre rutinerade brottarna skattar en mer upplevd ängslan inför SM. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att hur en brottare mår och presterar har en koppling till självförtroende och vilka copingstrategier man använder sig av. / Abstract Aim and Questions The aim with this study is to examine how male elite wrestlers cope with anxiety before and during a Swedish Championship. The questions we have used to reach this aim are: What coping strategies do experienced wrestlers use before a match compared to lesser experienced wrestlers? Is anxiety experienced as facilitative or debilitative to their performance? Are there any differences in how experienced wrestlers cope with anxiety compared to less experienced wrestlers before and during a Swedish Championship? Method In this study we have used both quantative and a qualitive procedures to gather relevant information, whereby the quantative method consisted of a survey, Competitive State Anxiety Inventory-2R (CSAI-2R) that 18 male wrestlers (weight class 74kg) age 17 to 32, were asked to complete. The qualitive method consisted of four interviews. The subjects in the interviews were chosen based upon earlier international competitive results on a senior level. Subsequently they were divided into two groups: experienced wrestlers and less experienced wrestlers. Results The results showed a small difference between experienced and less experienced wrestlers in how they handle anxiety before and during a competition (SM). The coping strategies the wrestlers used could be viewed as special organized routines, i.e. to put on the shoes in a specific way. The results also showed that the experienced wrestlers viewed there self-confidence higher than those of the less experienced wrestlers. Conclusions Our conclusion is that the way wrestlers handle anxiety before a competition is individual. It can be all from having individual routines that help keep one calm, to having specific coping strategies such as visualization. The experienced wrestlers within this study experienced little to no anxiety before a competition (contest) more so they explained how they perceived anxiety before an international competition. The less experienced wrestlers experienced a higher amount of anxiety. In conclusion we believe that the way a wrestler feels and performs is coupled to self-confidence and the coping strategies they employ.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur brottare upplever bantning. Studien kommer att undersöka seniorbrottare och genomföras i Stockholm. Följande frågeställningar är i fokus vid denna studie: Hur upplever brottare i studien att bantningsprocessen kommer att påverkas av det nya invägningssystemet? Hur upplever brottare i studien att det nya invägningssystemet påverkar deras inställning inför bantning? Metod I denna studie kommer vi att använda oss av den kvalitativa metoden hermeneutik. Eftersom studien följer en hermeneutisk ansats och har som mål att skapa förståelse av upplevelser är det fördelaktigt med intervjuer då vi kan få djupare svar. Intervjuerna utformades utifrån en semistrukturerad mall. Urvalet var strategiskt och bestod av sex seniorbrottare i Stockholm. Analysmetoden grundar sig i ett hermeneutiskt förhållningssätt till vår data. Resultat Sammanfattningsvis visar resultaten att brottarna i studien upplever att bantningsprocessen inte kommer att påverkas av det nya invägningssystemet vad gäller förekomsten av bantning, bantningsmetoderna och bantningsprocessen. Däremot upplever brottarna att det nya invägningssystemet har påverkat hur stor andel av sin kroppsvikt brottarna kan banta. Resultaten tyder även på att brottarna överlag har blivit mer negativt inställda inför bantning efter införandet av det nya invägningssystemet. Slutsats Brottarna i studien upplever att bantningsprocessen inte kommer att påverkas av det nya invägningssystemet vilket verkar bero på att bantning är djupt inrotad i brottningskulturen. Däremot verkar det nya invägningssystemet leda till att brottare kommer banta en mindre andel av sin kroppsvikt, vilket främst beror på den minskade återhämtningstiden mellan invägning och tävling. Det nya invägningssystemet verkar dessutom ha påverkat brottares inställning inför bantning. Flera brottare upplever att de nya reglerna gör att bantningsprocessen har blivit psykiskt jobbigare och mer ohälsosam. / <p>Specialidrott, LS4A</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.