<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Vårt syfte var att studera ett internationellt talangutvecklingsprojekt i konståkning och dess betydelse för de svenska deltagarna. Vi har i vår studie utgått från följande frågeställningar:</p><p>- Hur uppfattades ISU-projektet av de aktiva och deras tränare?</p><p>- Vilka likheter respektive skillnader finns mellan de aktivas och tränarnas upplevelser av ISU-projektet?</p><p>- Har ISU-projektet bidragit till resultatmässiga förändringar, i så fall på vilket sätt?</p><p>- Har ISU-projektet bidragit till förändringar i de svenska deltagarnas nuvarande träningsupplägg, i så fall på vilket sätt?</p><p>Metod</p><p>Utifrån syftet och frågeställningarna har vi genomfört en enkätundersökning på elva svenska deltagare i ISU-projektet. För att fånga fler nyanser än vad enkäten bringat genomfördes även djupintervjuer med fyra av de elva respondenterna.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet tyder på att ISU-projektet har givit svensk konståkning fått inspiration som fört idrotten framåt. Samtliga deltagare ställer sig mycket positiva till den här formen av talangutvecklingsprojekt. Deltagarna vill dock framhålla att det inte är innehållet i sig som varit mest bidragande till åkarnas framgångar. Samtliga deltagare är påfallande överens om att möjligheten att få träna med andra internationellt duktiga åkare och träna för respekterade och kompetenta tränare har varit avgörande för deras fortsatta karriärer. Projektet har bidragit med energi och inspiration.</p><p>Slutsats</p><p>Svensk konståkning trodde sig inte ha tillräcklig kompetens men vår studie tyder på att det finns stort kunnande hos de svenska tränarna och åkarna. De behöver få komma ut och träna och tävla mer, bli bekräftade och få känna att vägen mot stjärnorna inte alls är så lång…</p>

Syfte och frågeställningar Vårt syfte var att studera ett internationellt talangutvecklingsprojekt i konståkning och dess betydelse för de svenska deltagarna. Vi har i vår studie utgått från följande frågeställningar: - Hur uppfattades ISU-projektet av de aktiva och deras tränare? - Vilka likheter respektive skillnader finns mellan de aktivas och tränarnas upplevelser av ISU-projektet? - Har ISU-projektet bidragit till resultatmässiga förändringar, i så fall på vilket sätt? - Har ISU-projektet bidragit till förändringar i de svenska deltagarnas nuvarande träningsupplägg, i så fall på vilket sätt? Metod Utifrån syftet och frågeställningarna har vi genomfört en enkätundersökning på elva svenska deltagare i ISU-projektet. För att fånga fler nyanser än vad enkäten bringat genomfördes även djupintervjuer med fyra av de elva respondenterna. Resultat Resultatet tyder på att ISU-projektet har givit svensk konståkning fått inspiration som fört idrotten framåt. Samtliga deltagare ställer sig mycket positiva till den här formen av talangutvecklingsprojekt. Deltagarna vill dock framhålla att det inte är innehållet i sig som varit mest bidragande till åkarnas framgångar. Samtliga deltagare är påfallande överens om att möjligheten att få träna med andra internationellt duktiga åkare och träna för respekterade och kompetenta tränare har varit avgörande för deras fortsatta karriärer. Projektet har bidragit med energi och inspiration. Slutsats Svensk konståkning trodde sig inte ha tillräcklig kompetens men vår studie tyder på att det finns stort kunnande hos de svenska tränarna och åkarna. De behöver få komma ut och träna och tävla mer, bli bekräftade och få känna att vägen mot stjärnorna inte alls är så lång…

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Konståkning har blivit en alltmer fysiskt krävande idrott där utövarna tvingas träna både hårdare och längre pass. På grund av detta är de utsatta för skaderisk.   Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att kartlägga de vanligaste skadorna inom konståkningen i Sverige samt dess möjliga orsaker.   1. Vilka är de vanligast förekommande skadorna bland 9-20 åringar inom svensk konståkning? 2. Vilka möjliga bakomliggande orsaker kan bidra till dessa skador? 3. Får åkarna specifik skadeförebyggande träning?     Metod Enkäter skickades ut via e-post till alla konståkningsklubbar i Sverige med frågor om deras åkares tävlingsstatus, träningsvanor, skador de senaste två säsongerna samt detaljer om dess skador och konsekvenser för träningen. 72 åkare svarade på enkäten, varav 52 hade varit skadade och 20 inte hade haft skadebekymmer. 62 av samtliga respondenter är flickor och 10 pojkar.   Resultat De vanligaste skadetyperna visade sig vara sträckningar hos flickor och pojkar och dessutom utgjutningar hos pojkar. De flesta skadorna förekom i fot/fotled, knä och rygg. Enligt enkätsammanställningen ökade risken för skador med ökad ålder, träningsmängd på is, antal år de har varit aktiva, samt låg uppvärmningsfrekvens (i enkäten besvarat som ”sällan” eller ”ibland” till skillnad från ”ofta” eller ”alltid”) och tidslängd inför träningspassen.   Slutsats Min slutsats är att ju högre belastning desto större är risken för skador. Kvantiteten gör att belastningen ökar eftersom hoppträning sker väldigt ofta. Det finns dessutom för lite kunskap om skadeförebyggande träning.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att kartlägga vilken typ av fysträning som bedrivs inom svensk konståkning idag. · Vilken uppfattning har svenska tränare om styrketräning i praktiken?  · Har åkarna samma uppfattning om styrketräning som tränarna eller skiljer det sig åt?  · Vilken typ av styrketräning bedrivs idag enligt tränarna?  · Vilken typ av styrketräning bedrivs idag enligt åkarna? Metod: Syfte och frågeställningarna besvarades med hjälp av en digital enkätstudie skapad via webbtjänsten Google Drive, där kvantitativ och kvalitativ data samlas in om styrketräning och konståkning. Den kvantitativa datan har sammanställts och redovisats via Microsoft Excel 2018 i deskriptiv form, och den kvalitativa datan bearbetades genom en innehållsanalys. Resultat: Både tränarnas och åkarnas uppfattning till styrketräning är mestadels positiva. Resultaten visar även att den generella uppfattningen om tung styrketräning är mer positiv hos åkarna än hos tränarna. Tränarna förespråkade plyometrisk- och powerträning i större utsträckning. När det gäller styrketräning med eller utan vikter, hade båda urvalsgrupperna samma uppfattning. De tyckte att en kombination av båda är bäst för att det ska gynna konståkare. Dock uppger åkarna att de sällan eller aldrig använder sig av vikter vid styrketräning, och de har främst gemensam fysträning. Tränarna menade på att man hade en kombinerad fysträning av gemensamma och individuella pass. Det som också skiljde sig åt mellan grupperna var att tränarna uppgav i högre grad att de genomförde träning inriktat på styrka i gymmet, jämfört med åkarna. Åkarna uppger att de främst var utomhus eller inne i ishallen.  Slutsats: Denna studie har ett begränsade antal svar i relation till de 145 konståkningsklubbar som finns i Sverige. Resultaten visar att tränarna generellt har en positiv uppfattning om styrketräning, likt åkarna. Tränarna och åkarna har även en liknande uppfattning om vilken typ av träning som bedrivs, kopplat till litteraturen. Det tycks finnas skillnader om hur användningen av olika styrketräningsformer kan användas för att gynna konståkarnas utveckling på isen. Det skulle behöva genomföras en större undersökning inom området styrketräning för konståkare. Detta för att skapa möjligheter för SKF och konståkningsklubbar att stäva mot de eventuella åtgärder som finns.

No description available.

No description available.