Denna studie har genomförts med syfte att undersöka hur kroppsaktivister artikulerar kropp och kroppspositivitet genom bilder och texter på deras Instagramkonton. Studien syftar även till att undersöka om, och i så fall hur, artikulationerna av kroppspositivitet skiljer sig mellan olika kroppsaktivister. Slutligen syftar studien till att studera hur kroppsaktivisterna artikulerar syftet med rörelsen. Det teoretiska ramverket består av tidigare forskning och etablerade teorier i postmodern feminism, fat studies, aktivism och objektifiering. Studien har genomförts med ett kvalitativt förhållningssätt och utförts genom en diskursanalys och semiotisk bildanalys av text och bild från tolv svenska kroppsaktivister på Instagram. Resultatet av studien visade att det finns olika åsikter kring vilka kroppar som får vara med i den kroppspositiva rörelsen. En del för en diskussion kring att den endast är till för personer med normbrytande kroppar, medan andra menar att den är till för alla kroppar. Studien visade även att kroppsaktivisterna visualiserar sina kroppar på olika sätt. En del tar bilder som liknar hur kvinnor porträtteras i reklam medan andra tar bilder som bryter mot normer genom val av vinkel och posering. Slutligen visade studien att kroppsaktivisterna ser olika på vilket syfte rörelsen har. Vissa för en diskussion kring att rörelsen ska få andra att må bra i sin egen kropp, andra om att medierna ska visa upp fler kroppstyper. Andra talar om att kroppspositivismen finns för att kvinnokroppen ska sluta utstå objektifiering. / This study has been conducted with the purpose of examining how body activists articulate body and body positivity through imagery and text on their Instagram accounts. This study also aims to investigate if the articulations of body positivity differ, and if so how. Finally, the study aims to examine how body activists articulates the purpose of the movement. The theoretical framework of this study is based on past research and established theories about postmodern feminism, fat studies, activism and objectification. The study has had a qualitative approach and is based on discourse analysis and a semiotic analysis of texts and images from twelve swedish body activists on Instagram. The result of the study showed that there are different opinions regarding which bodies that can be included in the body positive movement. Some of the participants argued that the movement includes all body types, while some argued that the movement should only include norm-breaking types of bodies. The study also showed that the body activists articulates their bodies in different ways. Some of the participants have taken pictures similar to how women are portrayed in advertisements while others have taken norm-breaking types of pictures by the choice of angle and pose. Finally, the study showed that the body activists have a different point of view regarding the purpose of the movement. For some of the body activists the aim of the movement is to make others feel good about their own body while others wants to see more body types in the media. Some of the participants feels that the purpose is to stop objectification of the female body.

From 2015 to 2018 many Swedish news media were publishing articles about the same topic; body activism. The purpose of this study is to examine how Swedish news media linguistically uses the term body activism, how they define the term and if discursive themes and patterns can be identified when it comes to how the news media report about body activism. The study relies on a theoretical framework with ideas about media logic, news values and framing; theories about social movements and the media; theories about beauty standards, norms and the consumer society; and also studies about body activism, fat activism and body positivity. The method used is a connected content analysis of a material consisting of 676 texts published in Swedish news media. The connected content analysis was achieved by the use of Textometrica which is a tool for examining frequency and correlation of words used in texts. To further analyse the results a discourse analysis has been used. The study shows that body activism in Swedish news media gets framed and defined as something that is about opposition and wanting change, something that is about size and weight, something that often gets told through individual stories and experiences, something that takes place on social media, and as an activism that is performed by women for the sake of women. Furthermore, the results of the study show interesting thematic patterns not only in how body activism gets defined but also in how the news media report about body activism. When it comes to the question of how the texts about body activism get told there is a pattern in that a few female activists become main profiles in the texts, which raises questions about representation and power structures. About the framing of the message of the activism, there is a discussion of beauty and looks, self-acceptance and liberation of ideals and norms of beauty. About the framing of the response to the activism there is a discussion about meeting symbolic violence and the risk of facing hate as a body activist. When it comes to the framing of the tool for spreading the activism, I discuss consumerism on social media and the interesting divergence between wanting to oppose how consumerism works to reproduce ideals and norms of beauty with activism on platforms closely linked to commercials and consumerism.

The main purpose of the study was to answer how body-positive movement on Instagram is portrayed by female influences. The aim was also to understand how young women relate to body ideals and how they challenge the normative female body. To answer these questions, the study has been inspired by a narrative analysis method. My intention for this essay was to draw attention to the women's story about their experiences. To understand and be able to carry out an analysis of the empiric, previous research was used about social media and Instagram, the term influences, body ideal on social media, what impact social media can have on women's self-image, what body positivity means and fat phobia in society. The starting point for the literature search has been to map the research field and to strengthen my research question. To analyze the extracted empire, different theories were chosen. The theories I considered most suitable were feminist theory, the dramaturgical perspective, the mirror self and the social comparison theory. The result was divided into 7 themes which were: imagery of body positivity, feminism and body activism, influencers´ responsibilities to their followers, society's view of fat people, Instagram vs. reality, the concept of taking care of oneself as well as sisterhood and role models. The result shows that the female influences, with their body activism, wants to challenge the normative assumptions about how a woman should look and be. They want to create a platform to help in the normalization process of women with a larger body shape, as well as highlight the complications you as a woman with a non-normative body can encounter in society. The influencers hope that with their body activism they can strengthen the self-esteem of fat women. / Studien hade som huvudsyfte att besvara hur kroppspositiva rörelsen på Instagram framställs av kvinnliga influenser. Syftet var även att förstå hur unga kvinnor förhåller sig till kroppsideal och hur de utmanar den normativa kvinnokroppen. För att besvara studiens frågeställningar har studien inspirerats av en narrativ analysmetod. Min avsikt för arbetet var att rikta uppmärksamheten på kvinnornas berättelse om deras upplevelser och erfarenheter. För att förstå och kunna föra en analys kring empirin användes tidigare forskning av sociala media och Instagram, termen influenser, kroppsideal på sociala medier, vilken påverkan sociala medier kan ha på kvinnors självbild, vad kroppspositivitet innebär samt fettfobi i samhället. Utgångspunkten för litteratursökningen har varit att kartlägga forskningsfältet samt att styrka min forskningsfråga. För att analysera den utvunna empirin valdes olika teorier. De teorier jag ansåg vara bäst lämpade var feministisk teori, det dramaturgiska perspektivet, spegeljaget samt social jämförelseteorin. Resultatet delades upp i 7 teman som var: bildframställning av kroppspositivitet, feminism och kroppsaktivism, samhällets syn på tjocka människor, influensers ansvar gentemot sina följare, Instagram vs. reality, begreppet ta hand om sig själv samt systerskap och förebilder. I resultatet framkommer att de kvinnliga influenserna vill med sin kroppsaktivism utmana de normativa antagandena om hur en kvinna ska se ut och vara. De vill skapa en plattform för att hjälpa till i normaliseringsprocessen av kvinnor med större kroppsform, samt belysa vilka komplikationer man som kvinna med en icke normativ kropp kan stöta på i samhället. Influenserna hoppas att med sin kroppsaktivism kunna styrka tjocka kvinnors självkänsla.

I detta arbete görs en undersökande fallstudie av artisten Lizzo, med fokus på attvisa hur den allmänna samhälleliga diskursen rörande större kroppar påverkar enartist som kroppsligt står utanför rådande kroppsliga ideal. Med utgångspunkt i skrivna intervjuer har ett grundresonemang etablerats, och vidare har detta följt med genom analys av konserter, en musikvideo, en musikanalys och en låttextanalys. Materialet analyseras med hjälp av Faircloughs diskursbegrepp som metod där viss fokus även lagts på Boréus tillägg om subjektspositioner, och med intersektionalitet, body positivity och Ekmans (2012) begrepp viktordningen som teoretiskt ramverk.Analysen visar på att Lizzo som enskilt fall arbetar mot den allmänt vedertagna samhällsdiskursen runt kroppsideal och den större kroppen genom både fysisk handling på olika sätt och språkligt agerande med motdiskurs diskurs där inslag från bland annat body positivity-rörelsen syns med. Resultatet visar att Lizzo reagerar mot samhällsdiskursen, med sitt artisteri och med sin persona, med en motdiskurs som går emot de rådande skönhetsideal både språkligt och fysiskt, och kan argumenteras har skapat en ny form av kroppsaktivism.

As the media consumption among adolescents is increasing, it is crucial to study the depiction of gender norms on screen since they are strongly affecting the identity development of the young viewer. Therefore, this essay studies the depiction of femininity and masculinity in SVT’s 2019 web-based TV series Eagles from a gender perspective and discusses its didactic potential for working with common values in the subject of Swedish for upper secondary school. The study shows that the depiction of femininity in the TV series is breaking several gender norms, but meanwhile the heterosexual matrix is constantly present. The depiction of masculinity is more gender stereotypical and includes several features from traditional masculinity, but also some related to toxic masculinity. Eagles is, however, showing a progressive view on gender since some characters are developing over the season and therefore suggesting that change of gender norms is possible. Eagles shows great potential in working with common values since it does not only depict contemporary gender related topics such as locker room talk and toxic masculinity implicitly, but also explicitly discusses questions concerning body activism, the law of sexual consent and a changed view on female sexuality. The series could therefore work normatively for the students in its norm-breaking depiction of femininity and masculinity, but also be used as a scenario-based ground for discussing common values in its more stereotypical depiction of gender. / I takt med ungas ökande mediekonsumtion är det avgörande att studera gestaltningen av könsnormer på filmduken eftersom dessa starkt påverkar den unge åskådaren i hens identitetsutveckling. Denna uppsats studerar därför porträtteringen av femininitet respektive maskulinitet i SVT:s webbaserade ungdomsserie Eagles från 2019 ur ett genusteoretiskt perspektiv samt diskuterar dess värdegrundsdidaktiska potential för svenskämnet i gymnasieskolan. Undersökningen visar att gestaltningen av femininitet i tv-serien är normbrytande i stor utsträckning och ifrågasätter många av de traditionellt kvinnliga attributen inom film och litteratur, samtidigt som den heteronormativa matrisen är ständigt närvarande. Gestaltningen av maskulinitet är mer könsstereotyp och uppvisar flertalet traditionellt maskulina drag samt ett antal som kan kopplas till toxisk maskulinitet – men serien påvisar även en progressiv syn på kön eftersom karaktärer utvecklas under seriens gång, vilket visar att förändring av könsnormer är möjlig. Eagles värdegrundsdidaktiska potential är god eftersom den inte endast implicit gestaltar samtidsaktuella genusfrågor såsom locker room talk och toxisk maskulinitet, utan också explicit lyfter och diskuterar frågor rörande kroppaktivism, samtyckeslag och en förändrad syn på kvinnlig sexualitet. Serien kan således verka normerande för eleverna i dess mer normbrytande gestaltning av femininitet och maskulinitet, men också nyttjas som ett scenariobaserat utgångläge för värdegrundsdiskussioner i dess mer stereotypa porträttering av kön.