In the media landscape year 2015 there is a overrepresentation of specific kinds of bodies. The discontent over this has resulted in a counteraction in the shape of a body activism movement. People have gathered on social networks sites where pictures of non-conforming bodies are being shared in the form of photographic self-portraits. In the past year massmedia has become aware of the trend, which has lead to debates and interviews on the subject on Swedish tv, radio and in newspapers. Through nine semistructured interviews this study aims to get an understanding of what role members of the Swedish body activism movement think that social media plays for the movement. The interview subjects argue that social network sites constitute a platform where everybody has the opportunity to express their opinions and where members of the movement can support each other and find courage to do more both on social network sites and in their everyday life. Several of the interview subjects talk about how the body activism movement has helped them develop a more positive relationship to their own bodies. They argue that they get strength through identification with material from other users. Several of the interview subjects say that it can be difficult to find representation in massmedia for people with bodies that do not conform to the body norms. The result of this study also suggests that the Swedish body activism movement consists primarily of subgroups focusing on different types of nonconforming bodies. / I dagens medialandskap finns en överrepresentation av en viss typ av kroppar. Missnöjet över detta har lett till en motaktion i form av en kroppsaktivismrörelse. Människor har främst samlats på olika sociala nätverkssidor, där bilder på kroppar som faller utanför normer delas i form av fotografiska självporträtt, så kallade selfies. Under de senaste året har även massmedia blivit medvetna om denna trend, vilket har lett till att både debatter och intervjuer kring ämnet har fått tagit plats i gammeldags media. Med hjälp av nio semi-strukturerade intervjuer och utifrån Goffmans teori om självpresentation, teorier kring kollektiv identitet samt tidigare forskning på selfies ämnar denna studie att skapa en förstående för hur personer som är aktiva i den svenska kroppsaktivismrörelsen själva ser på sociala mediers roll i rörelsen. Personerna som intervjuas menar att sociala medier utgör en plattform där alla har möjlighet att komma till tals och där det finns möjligt att få stöd från andra personer och därigenom själv våga mer, både på sociala medier och i deras vardagliga liv. En stor del av materialet som postas inom rörelsen utgörs av selfies där personen som lägger upp bilden med hjälp av sin egen kropp på olika sätt utmanar normerna. Skapandet av en kollektiv identitet sker inom kroppsaktivismrörelsen både i slutna sammanhang på sociala medier så som stängda facebookgrupper och på öppnare platser, så som instagramflöden. Ett flertal av de som intervjuas pratar även om hur kroppsaktivismrörelsen har gjort att de har fått en mer positiv relation till sin egna kropp. Genom att kunna identifi- era sig med det andra personer publicerar menar de att de blir stärkta. Flera av intervjupersonerna menar att det för en person som har en normbrytande kropp ofta är svårt att hitta representation i massmedia. Denna studie pekar även på att rörelsen idag främst består av subgrupper med fokus på olika typer av kroppar.

I det moderna västerländska samhället skildras och uppmuntras sedan länge ett allt mer ouppnåeligt skönhetsideal, där det smala kroppsidealet står i fokus och avbildas som det önskvärda och överlägsna. I motsats porträtteras den tjocka kroppen som underlägsen och avvikande. Detta resulterar i att den smala kroppen premieras på bekostnad av den tjocka, vilket är bekymmersamt då det medför att tjocka människor stigmatiseras och diskrimineras i samhället. I den här studien undersöks, utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv, hur normaliserade föreställningar av tjocka människor realiseras språkligt på tre av Sveriges största internetforum. Metodologiskt görs detta genom en kritisk diskursanalys av 225 kommentarer insamlade från; Flashback forum, Familjelivs forum samt Passagen Debatt. Då denna studie har en emancipatorisk ansats utgår jag från teorier som grundar sig i bland annat socialkonstruktivism och tredje vågens feminism. Resultatet har bland annat visat att skribenterna på forumen kategoriserar tjocka människor som en enhetlig socialt avvikande grupp, vilka de tillskriver diverse negativa egenskaper. Vidare har resultatet åskådliggjort att det skrivs betydligt mer om tjocka kvinnor på forumen överlag samt att dessa kommentarer generellt sett är mer diskriminerande än de som påträffats gällande tjocka män. / The purpose of this study is that, from a linguistic perspective, analyze how normalized performances by thick people is realized linguistically in three of Sweden's largest internet forums. Methodologically, this is done through a critical discourse analysis of 225 comments collected from Flashback forum, Familjelivs forum and Passagen Debatt. As this study has an emancipatory approach, I adopted theories based in social constructivism and feministic intersectionality. The results show that the writers on the forums categorize thick people as a unified socially deviant group, which they attribute to various negative qualities. Furthermore, the results illustrated that there is much more written about fat women in the forums in general and that these comments are generally more fat-shaming than those encountered regarding thick men.

Denna uppsats undersöker hur diskurser om kropp och skönhet tar sig uttryck i SVT:s tvprogram Kroppshets, samt genom vilka språkliga och visuella element kritiken mot rådande kroppsideal förmedlas i programmet. Intresset har bakgrund i fenomenet kroppsaktivism som har vuxit fram på nätet som motreaktion till kroppshets och kroppsångest. Det saknas kunskap kring hur fenomenet tar sig uttryck i television, och i synnerhet svensk television. Med utgångspunkt i feministisk medieteori och Erving Goffmans teorier om sjalvpresentation görs därför en multimodal kritisk diskursanalys på seriens första avsnitt. Resultatet visar att kroppsdiskursen till störst del tar sig uttryck genom uttrycklig ångest, ilska och negativ kroppsuppfattning. Diskurser om kroppen som instrument dominerar också det språkliga innehållet. Hela avsnittet genomsyras av en dualitet: å ena sidan synliggör den kroppar utanför normerna, å andra finns beaktandet av kvinnokroppen fortfarande kvar.

Det finns många olika sociala rörelser i Sverige som rör allt från miljö till feminism men inom dessa rörelser går det ibland att urskilja en identitetspolitik. Detta innebär att alla inte får vara med i rörelserna på grund av olika omständigheter. Kroppsaktivism är en social rörelse som vissa gånger tenderar att ha framställts som en rörelse där en identitetspolitik finns inneboende. Många studier har gjorts om kroppsaktivism men färre har undersökt vad som händer inom rörelsen. Därför ska den här uppsatsen handla om vilka som får vara en del av den kroppsaktivistiska rörelsen och vilka som inte får det. Studiens syfte är att undersöka svensk kroppsaktivism och eventuella konflikter kring tillhörighet utifrån två frågeställningar: hur beskriver kroppsaktivisterna sin kroppsaktivism och hur ser diskursen ut gällande vem som får och vem som inte får vara med i den kroppsaktivistiska rörelsen. Genom observationer och en kritisk diskursanalys av två offentliga kroppsaktivisters Instagram-konton och bloggar, kan denna studie visa att det finns en inneboende konflikt gällande huruvida smala kroppsaktivister ska vara en del av rörelsen eller inte. Det visar också att det skapas en representation inom rörelsen och för att behålla denna representation så framkommer även olika maktförhållanden från kroppsaktivisterna gentemot deras följare.

Denna uppsats undersöker hur den kroppspositiva rörelsen visualiseras och memifieras på plattformen TikTok. Eftersom TikTok är en nyetablerad plattform som uppnått stort engagemang det senaste året så finns det ett behov av att studera hur olika fenomen tar sig uttryck på den. Kroppspositivism är något som tidigare ofta analyserats kopplat till bildbaserade sociala medier som exempelvis Instagram. Då TikTok är uppbyggd på ett sätt där ljud och video står i fokus, och även skapandet av olika memes och ljudmemes, så kan man tänka sig att kroppspositivismen tarett annorlunda uttryck på TikTok än på andra sociala medier. Under året 2020 gick TikTok ombåde Instagram och Twitter i engagemangsgrad, så att studera TikTok och de sociala fenomen och rörelser som uppstår där är av hög relevans. Genom en kvalitativ tematisk analys av hashtaggen#normalizenormalbodies identifierades mönster och strukturer till hur kroppspositivism framställs på plattformen. Två teman identifierades: normalisering av kvinnokroppen och motaktioner till bodyshaming. Filmerna som analyserats var också strukturerade utifrån antingen någon form av ljudmeme eller en mer föreläsningsliknande struktur. Men det gick även att se hur materialet till mestadels bestod av normalviktiga eller något större personer och inte det som samhället definierar som tjocka personer. Det går därför att ifrågasätta vem kroppspositivismen på TikTok faktiskt gynnar, om det endast är en viral trend som normalviktiga individer tagit över eller om tjocka personer ges utrymme till att bryta mot samhällets normer och ideal.

I uppsatsen undersöks synen på kropp och ideal som svenska gymnasieungdomar har. I vårt samhälle och på sociala medier publiceras bilder på kroppar, bilderna sprids och skapar ett ideal för hur kroppen ska se ut. Detta kan leda till negativ uppfattning om den egna kroppen. Syftet med undersökningen är att synliggöra och problematisera kroppsideal och normer som finns i samhället och istället skapa en  känsla av tillhörighet, samt att starta en diskussion med gymnasieungdomar. Det är viktigt att tillsammans med gymnasieungdomar prata om kroppsideal och normer för att tillsammans kunna omförhandla ideal och normer. Fyra samtalsgrupper med gymnasieungdomar på två olika skolor i Sverige samt sju personer som hjälpt till som modeller fungerar som källor i projektet och frågeställning om kroppsideal. Frågeställningen lyder; Hur kan normer kring kropp och kroppsideal synliggöras genom samtal med gymnasieelever och konstfacksstudenter? Hur kan dessa samtal ligga till grund för ett konstnärligt arbete? Studiens resultat visar att kroppsliga bilder påverkar gymnasieungdomars syn på kroppsideal. Bland ungdomarna fanns det en kunskap om kroppsidealet. Kunskap om att det inte är hälsosamt samt att normativa idealbilder är sammankopplade med individers självförtroende. Ungdomarna beskrev att ungdomar med ett dåligt självförtroende påverkades mer än vad de som hade ett bra självförtroende.  Mitt gestaltningsarbete består av avgjutna torsos i silikon som gjorts efter samtal med gymnasieungdomar och modeller. Min gestaltning inkluderades åtta stycken silikonkroppar. Personerna som gjutits av är i åldrarna 20-45, men vi alla är vackra oavsett ålder, figur eller könsidentitet. Jag vill med mitt verk påverka vår syn på kroppsideal och skapa en känsla av tillhörighet. Att våga vara stolt över sin egen kropp.

This study is about how body activists use the social media platform Instagram to convey activistic messages and also how these activist’s messages relate to gender stereotypes in the patriarchal society. The aim of this study is to investigate how semiotic resources are used to convey activistic messages through text and images respectively. The study is based on thirteen posts from four different Instagram accounts run by self-appointed body activists; @sarasongbird, @fitnessfeministen, @lindamariie and @stinawollter. The study adopts with a qualitative text analytic approach with a semiotic framework. The theoretical approaches of this study are gender, third wave feminism and gender stereotypes. The results of the analysis showed that there were some consistent similarities in how activists conveyed their messages, but also some differences. The results are presented through six themes; normalization of the body, sexualisation of the body, community informative, stereotypes and norm breaking. The analysis also shows that the activists both challenge and sustain gender stereotypical attributes.

The purpose of this survey is to study how one can use comics as a medium for body activism and how it can be related to feminism. The material of choice is the book “Det kändes lungt när mina känslor dog” by Bim Eriksson, which is an illustrated autobiography. The intention is to analyse and interpret the comics “Talking Body” in a gender and body activistic perspective, by using semiotics and image analysis.  The main chapter includes a presentation of the artist Bim Eriksson. The chapter also includes a description, analysis and interpretation of the sequential story “Talking Body”. By using the concepts of body activism, body positivism and feminism I study the comics and analysed the signs which point to the meaning within the content of the comic. The study tries to understand if there is a connection between body activism and feminism within the comics of Bim Eriksson. The comic “Talking Body” as a whole, as well as the choice of specific pictures and the main character. The study concludes how the Bim Erikssons comic “Talking Body” can be interpreted as both body activist and feministic, due to its choice of artistic representation and content.

Denna studie har genomförts med syfte att undersöka hur kroppsaktivister artikulerar kropp och kroppspositivitet genom bilder och texter på deras Instagramkonton. Studien syftar även till att undersöka om, och i så fall hur, artikulationerna av kroppspositivitet skiljer sig mellan olika kroppsaktivister. Slutligen syftar studien till att studera hur kroppsaktivisterna artikulerar syftet med rörelsen. Det teoretiska ramverket består av tidigare forskning och etablerade teorier i postmodern feminism, fat studies, aktivism och objektifiering. Studien har genomförts med ett kvalitativt förhållningssätt och utförts genom en diskursanalys och semiotisk bildanalys av text och bild från tolv svenska kroppsaktivister på Instagram. Resultatet av studien visade att det finns olika åsikter kring vilka kroppar som får vara med i den kroppspositiva rörelsen. En del för en diskussion kring att den endast är till för personer med normbrytande kroppar, medan andra menar att den är till för alla kroppar. Studien visade även att kroppsaktivisterna visualiserar sina kroppar på olika sätt. En del tar bilder som liknar hur kvinnor porträtteras i reklam medan andra tar bilder som bryter mot normer genom val av vinkel och posering. Slutligen visade studien att kroppsaktivisterna ser olika på vilket syfte rörelsen har. Vissa för en diskussion kring att rörelsen ska få andra att må bra i sin egen kropp, andra om att medierna ska visa upp fler kroppstyper. Andra talar om att kroppspositivismen finns för att kvinnokroppen ska sluta utstå objektifiering. / This study has been conducted with the purpose of examining how body activists articulate body and body positivity through imagery and text on their Instagram accounts. This study also aims to investigate if the articulations of body positivity differ, and if so how. Finally, the study aims to examine how body activists articulates the purpose of the movement. The theoretical framework of this study is based on past research and established theories about postmodern feminism, fat studies, activism and objectification. The study has had a qualitative approach and is based on discourse analysis and a semiotic analysis of texts and images from twelve swedish body activists on Instagram. The result of the study showed that there are different opinions regarding which bodies that can be included in the body positive movement. Some of the participants argued that the movement includes all body types, while some argued that the movement should only include norm-breaking types of bodies. The study also showed that the body activists articulates their bodies in different ways. Some of the participants have taken pictures similar to how women are portrayed in advertisements while others have taken norm-breaking types of pictures by the choice of angle and pose. Finally, the study showed that the body activists have a different point of view regarding the purpose of the movement. For some of the body activists the aim of the movement is to make others feel good about their own body while others wants to see more body types in the media. Some of the participants feels that the purpose is to stop objectification of the female body.

I create to heal wounds – personal, emotional and social. I create to break the patriarchy  and normative systems that excludes people of different genders, sexualities, colours and bodies. I make human wear – fashion for bodies of all sizes and genders. I want people to be comfortable with themselves and their bodies and that is the goal with my brand EKLUND EKLUND.  The fashion world today consists of “his and hers”, size zero, “wear and tear” and sexist ads, all of which maintains heteronormativity and sick beauty ideals. Clothes are made for “women” and “men” in size XS-XL, leaving everyone outside of those norms excluded.  I will research the gender - and beauty norms in western media and fashion and how it affects people and their self esteem. How can I make fashion inclusive and socially sustainable? Can I make clothes that fits all?  I’m gonna make a One Size Queer Couture Collection to include different expressions and bodies to change the norms of gender and size. One Size that adjusts to different shapes and sizes, Queer as in genderless for everyone and Couture as in hand-made fashion.  I will achieve this through experimental pattern making, non-normative design and a presentation of the clothes with and for people confronting norms of gender, sexualities, beauty and colour.