Today the society is bombarded with advertisement, and therefore it is a great challenge fororganizations to reach the audience with their message. One way for organizations to distinguish themselves from others is to create a story and build their marketing around that story. This is called Corporate storytelling and has today become a prosperous strategy for many companies and organizations around the world. Corporate storytelling is a marketing strategy that in many ways create a positive feeling, but at the same time it is conveying an image of society through the unexpressed that the advertising basically rest on. The purpose of this study is to analyze the online community Airbnbs use of Corporate storytelling using a multimodal critical discourse analysis. I study three of Airbnbs “community stories”. The conclusion of this study is showing that the stories are composed of typical narrative tools, and that they use a language that creates an equalistic dialog with the viewer. Furthermore the results show that there exist differences in how the stories create the man and the women.

Denna uppsats undersöker hur diskurser om kropp och skönhet tar sig uttryck i SVT:s tvprogram Kroppshets, samt genom vilka språkliga och visuella element kritiken mot rådande kroppsideal förmedlas i programmet. Intresset har bakgrund i fenomenet kroppsaktivism som har vuxit fram på nätet som motreaktion till kroppshets och kroppsångest. Det saknas kunskap kring hur fenomenet tar sig uttryck i television, och i synnerhet svensk television. Med utgångspunkt i feministisk medieteori och Erving Goffmans teorier om sjalvpresentation görs därför en multimodal kritisk diskursanalys på seriens första avsnitt. Resultatet visar att kroppsdiskursen till störst del tar sig uttryck genom uttrycklig ångest, ilska och negativ kroppsuppfattning. Diskurser om kroppen som instrument dominerar också det språkliga innehållet. Hela avsnittet genomsyras av en dualitet: å ena sidan synliggör den kroppar utanför normerna, å andra finns beaktandet av kvinnokroppen fortfarande kvar.

Studien använder sig av en Multimodal Kritisk Diskursanalys (MCDA) för att analysera vanliga människor i reality-TV ur ett klassperspektiv. Syftet är att undersöka huruvida programmet Ullared reproducerar idéer om klass och hur detta gör sig synligt genom konstruktionen av karaktären Morgan. Studien använder sig av ett teoretiskt ramverk bestående av vanlighet, klass, diskurs och skratt. I analysen undersöks utvalda sekvenser där semiotiska resurser granskas för att se hur de arbetar för att konstruera Morgan. Resultatet visar på att musik och videoredigering är två viktiga resurser i konstruktionen av Morgan, dock har allt som ses och hörs i bild en komplex samverkan med varandra som bidrar till slutkonstruktionen. Konstruktionen kommunicerar idéer om klass och gör det framförallt genom ett avvikande från normer som standardiserats av medelklassen.

Den här studien syftar till att granska vad Systembolaget förmedlar i sina reklamfilmer och hur det förmedlas. Genom en kvalitativ utgångspunkt, den multimodala kritiska diskursanalysen och semiotiska resurser urskiljs dolda budskap i reklamfilmerna. De teoretiska utgångspunkterna i studien är social marknadsföring och den socialsemiotiska teorin vilka stärker och lyfter resultaten. Analysen av reklamfilmerna visar att Systembolaget använder sig av humoristisk, informativ och berättande strategi, samt att deras samhällsuppdrag enbart förmedlas till en viss del. Andra budskap som analysen urskiljer i de tre reklamfilmerna är Systembolagets syn på kvalité och deras värdering om kapitalism.

Syftet med denna studie var att studera vilka föreställningar som speglas i Fjällrävens produktkatalog och vilka diskurser samt myter som används i kommunikationen av dessa. Således var studiens syfte att skapa en ökad förståelse inom strategisk hållbarhetskommunikation. Studien tar avstamp i en multimodal kritisk diskursanalys som är genomförd på företaget Fjällrävens produktkatalog för vår/sommar 2019. Materialet består av artiklar relaterade till hållbar utveckling med tillhörande bilder. Studiens resultat visar på att de analyserade texterna och bilderna förstärker myten om att människan är ett med naturen samtidigt som bilderna visar på en oproblematisk natur. Detta stärker komplexiteten som finns kring hållbarhetsbegreppet trots att företaget visar på en tendens att vilja öppna en dialog med sina konsumenter om hur man ska hantera vissa hållbarhetsfrågor. Resultaten indikerar även på en överrepresentation av den miljömässiga dimensionen som är en av tre dimensioner inom hållbar utveckling.

Två växande koncept inom marknadskommunikation idag är corporate social responsibility (CSR) och cause-related marketing (CRM). Syftet med vår studie är att analysera Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän och hur de kommunicerar kring CSR i kampanjen “För alla” genom användningen av CRM. Studien baseras på en kvalitativ metod för en djupgående analys av det empiriska materialet. Vi har gjort en multimodal kritisk diskursanalys av material (MCDA) insamlat från kampanjens samtliga kanaler, en kampanjfilm, två annonsbilder och fyra utvalda sidor från kampanjens webbplats. Detta för att få en överblick över samtliga kanaler kring hur företaget kommunicerar sitt sociala ansvar i kampanjen. Studien använder sig av teoretiska utgångspunkter kring CSR och CRM. Huvudresultaten av studien visar på att företaget tydligt försöker skapa en bild av sig som socialt ansvarstagande, detta genom en mängd olika visuella och textuella resurser.

Using multimodal critical discourse analysis, we analyze the food packaging of Lindahl’s, a prominent Swedish quark brand. The purpose of the study analyzes the quark packages semiotic resources, materials and shapes to find out how they communicate ideas and values about health and healthy eating. The importance of making healthful choices are becoming more apparent daily, and the pursuit of wellness and health is bigger than ever. Many producers and brands use this as an advantage to sell more products. We study three of Lindahl’s quark packages and instead of analyzing just one aspect of a food package, we will analyze all aspects of a food package. The conclusion of this study shows that Lindahl’s uses and unifies certain semiotic resources and shapes to communicate different ideas of health and healthy eating.

Studiens utgångspunkt är att undersöka hur män och kvinnor framställs i Instagram-inlägg under #MeToo och #IHave. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för hur kön framställs när människor delar inlägg under hashtags och se hur dessa förhåller sig till och/eller utmanar rådande maktstrukturer. För att analysera både lingvistiska och visuella element i valda Instagram-inlägg, har metoden multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) tillämpats på vår studie. Vårt teoretiska ramverk består av tre komponenter: feminism, genus och multimodal kritisk diskursanalys som teori. Med hjälp av olika analysverktyg, hämtade från MCDA, har vi kunnat urskilja tre teman. I det första temat Rätten till sin egen kropp, beskrivs hur kvinnor tystats ner och fråntas rätten till att bestämma över sin egen kropp. I Legitimering av sexuella trakasserier förklaras hur ett fysiskt beteendemönster bland män rättfärdigas och normaliseras. I det tredje temat, Upprätthållande av sociala strukturer, framgår det hur den rådande könsmaktsordning ser likadan ut både “offline” och “online”. #MeToo och #IHave har fått stor genomslagskraft och möjliggjort en ny väg för kvinnor och män att berätta sina erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp. Något som skapat en mobilisering kring jämställdhet i samhället och ett ifrågasättande av rådande normer, som upprätthåller patriarkala strukturer och mäns auktoritära roll. Under inlägg med #IHave verkar män vara väl medvetna i frågan om sexuella trakasserier och övergrepp, vilket gör att de tillskrivs en “hjälteroll”. Detta fast att män i många fall varit förövare och utsatt kvinnor för våld. Kvinnorna anses däremot vara svaga och sårbara. Trots det tar de upp kampen för sina rättigheter, vilket gör att kvinnors status och maktposition förstärks. Instagram-inläggen som delats med #MeToo och #IHave, blir därmed bevis på att sociala strukturer legitimerar sexuella trakasserier och övergrepp. Samtidigt har dessa hashtags skapat en ökad medvetenhet, vilket förhoppningsvis leder till att normer på sikt kan komma att förändras.

Syftet med denna studie är att utifrån en multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) undersöka hur feministiska grundidéer, såsom jämställdhet och kvinnlig frigörelse, utnyttjas av företag i kommersiella syften. Med utgångspunkt i feministisk teori, postfeministisk teori och commodity feminism undersöks hur femvertising, det vill säga marknadsföring som hyllar kvinnor och flickor snarare än att objektifiera dem, används i ett antal sektioner av intimhygienföretaget DeoDocs webbplats. Studiens resultat påvisar att DeoDoc genom en medicinsk diskurs framställs som experter. DeoDoc betonar att företaget är grundat av kvinnor som vill empower, utbilda och höja andra kvinnor. Uttryck för female empowerment återfinns i form av uppmaningar till kvinnor om att älska sina kroppar och sig själva samt en överlexikalisering kring kvinnliga läkare, kvinnliga grundare och kvinnliga entreprenörer. Normbrytande och systerskap är feministiska grundidéer som existerar i materialet från DeoDoc. Även element av postfeminism återfinns, där commodity feminism, empowerment, självförverkligande och individualism är återkommande. Slutligen påträffas tre dominerande diskurser – en medicinsk diskurs, en feministisk diskurs och en postfeministisk diskurs. Användandet av feministiska grundidéer i marknadsföringssyfte kan uppfattas som positivt då femvertising bidrar till brytande av normer men samtidigt går det att argumentera för att femvertising riskerar att bidra till en stagnation av jämställdhetsutvecklingen i samhället och att feminismen avpolitiseras.

CAIA Cosmetics, som är ett av norra Europas ledande skönhetsmärke, publicerade år 2019 en reklamfilm på Facebook. Reklamfilmen kritiserades av Sveriges Kvinnolobby och fälldes därefter av Reklamombudsmannens opinionsnämnd för könsdiskriminerande reklam. Syftet med denna studie är att granska framställningen av kvinnor i CAIAs reklamfilm samt att urskilja vilka underliggande diskurser som reproduceras till mottagaren. Denna kvalitativa studie genomförs via metoden multimodal kritisk diskursanalys för att analysera de semiotiska resurserna och hur en kombination av dessa skapar mening. Genom multimodal kommunikation, feministisk ståndpunktsteori och begreppet pornification granskas tre sekvenser som skildrar kvinnor för att identifiera hur ideologier om kvinnan reproduceras. Studien belyser hur en problematisk framställning bidrar till att reproducera patriarkala diskurser. Genom att jämföra analysresultatet med CAIAs moderbolags uttalanden uppmärksammar denna studie hur en sexuell skildring av kvinnan ses som uttryck för självsexualisering och självobjektifiering samtidigt som kvinnor sexualiseras och objektifieras till förmån för den patriarkala dominansen. Resultaten från analysen visade att reklamfilmen innehöll underliggande diskurser som indikerar en stereotypisk framställning av kvinnorna som sexualiserade och objektifierade. Analysen visar även på att en sexuell skildring av kvinnan är problematisk då den kan hävdas stärkande för kvinnor i kontexter som dessvärre reproducerar patriarkala normer och värderingar.