Det här är ett arbete om hur framförallt kvinnliga spelkaraktärers gångstilar påverkar spelares uppfattning av dem. Arbetet inleds med att ta upp tidigare studier där det kommit fram att betraktare uppfattar feminin och maskulin gång på olika sätt. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur detta fungerar när det handlar om animerade karaktärer. Artefakten består av 3 olika gånganimationer applicerade på samma karaktär. Gångstilarna ser ut på tre olika sätt, en är typiskt maskulin, en är neutralt feminin och en är sexualiserat feminin. Respondenterna fick titta på animationerna och sedan gradera olika känslotillstånd på dem. Resultatet visar att den maskulina gången uppfattas som starkare, gladare, mer avslappnad och minst attraktiv av de tre. Den sexualiserat feminina uppfattas som svagast, mest nervös och mest attraktiv.  Resultaten visar att det i spel bör vara möjligt att välja olika gånganimationer för sina karaktärer i karaktärsskapandet, eftersom det påverkar uppfattningen av den så pass mycket.

I denna undersökning har jag studerat skrivna framställningar av idrottare till tre olympiska sommarspel. Mitt intresse var att se skillnader och mönster i hur idrottare med olika kön och/eller etnisk bakgrund framställs. Jag har utgått från tre olika olympiska spel. De olympiska spel som undersökts var London 1948, Mexico City 1968 och London 2012. I undersökningen har jag studerat olympiaböckerna för dessa tre spel. En olympiabok presenterar och sammanfattar hela olympiska spel. Den kommer ut tätt efter spelen och innehåller artiklar, sammanfattningar och statistik skrivna av flera olika författare.   En mängd tidigare forskning har gjorts både i internationella och svenska undersökningar med studier om hur kvinnliga idrottare framställs, men också en del undersökningar som berör hur idrottarens etnicitet lett till framställningar med stereotyper och fördomar. Dessa tidigare undersökningar har främst använt sig av tidningar som källmaterial, men också av annan media som TV och internet. Ingen tidigare forskning om framställningar har gjorts på just olympiaböcker. Till undersökningen användes de tre teoretiska begreppen sexualisering, infantilisering och etnicitet. Kommentarer av en idrottares utseende (sexualisering) var vanligare att läsa 1948 i jämförelse med 1968 och 2012. Gemensamt för de tre undersökta åren var att beskrivningarna till de manliga idrottarna var inriktade på storlek på axlar, längd och typiska manliga kännetecken. Ett annat mönster som kunde ses var att när kvinnliga idrottares utseende kommenterades 1968 och 2012 var i stort sett alla kommentarer riktade till idrottare inom gymnastiken. I undersökningen går det att utläsa att stereotyper och fördomar i referat för idrottare från andra delar av världen (etnicitet) förekommer 1948 och 1968, men är så gott som helt borta 2012. Av dessa referat och kommentarer var en majoritet riktade mot manliga idrottare och inte kvinnliga. I undersökningen kunde jag också utläsa ett mönster när det gäller nedsättande ord om idrottare i form av beteckningar som används för barn (infantilisering). Dessa ord är i stort sett bara riktade mot de kvinnliga idrottarna i alla de tre undersökta åren, och av dessa är större delen i samband med idrottare inom kategorin simning.

Följande arbete fokuserar på kvinnlig representation i spel där artiklar med utgångspunkt i sexualisering, stereotyper och kroppsideal ligger till grund för undersökningen. Vid en jämförelse därvid fastställs att den moderna actionhjältinnan ofta formges med samma karaktäristiska drag och kroppsbyggnad. Med denna utgångspunkt undersöks hur spelare uppfattar attityd och fysisk kapacitet genom att belysa kroppen hos kvinnliga karaktärer. Sex elever i åldrarna 16-18 år, studerande vid Schillerska gymnasiet i Göteborg, fick svara på frågor om attityd och fysiska kapacitet under enskilda semistrukturerade intervjuer. Informanterna presenterades för tre 2D-illustrerade bilder föreställande konturlinjer av kvinnliga spelkaraktärer med olika kroppsbyggnader. Resultaten visar att fysisk kapacitet förknippas med en viss spelstil vilken i sin tur sammankopplas med en stereotypiskt manlig eller kvinnlig attityd. Arbetet presenterar även undersökningens funna likheter och skillnader mellan de manliga och kvinnliga informanternas reflektioner.

Naturist är ett begrepp som de flesta av oss någon gång har kommit i kontakt med. De flesta drar också snabbt en koppling mellan naturist och nakenhet. Förenklat och något generaliserat är det där kunskapen om naturisten tar stopp. Runt omkring begreppet naturist och nakenhet finns däremot en mängd fördomar. I förståelsen för den ideologiska gruppen av naturister finns det dock allmänt brister. ”Man äter inte med snoppen eller musen” får vi skämtsamt som svar på en fråga gällande om man äter frukost naken på Nordens enda Bed&Breakfast för naturister. I det svaret kan en sarkasm utläsas. En sarkasm som kommer som följd av att fördomsfulla och oförstående frågor blivit en vana.   Studien bearbetar induktivt fältet naturism genom en empirisk undersökning av de människor som lever efter livsstilsideologin. De empiriska data som samlats in har format studien. Med fältet som utgångspunkt skapar studien förståelse för fenomenet naturism, motivationer för att utöva naturism och en klarhet i vilka individer som är naturister. Det genom att informatörer inom naturismen samtalar med författarna om vad som är relevant för ideologin. Informationen ger kunskap som gör det möjligt att förstå naturister som en målgrupp för turism. Studien leder slutligen till en inventering av Sveriges förutsättningar för att utveckla naturistturism. Turism för naturister. Den slutgiltiga inventeringen visar existerande förutsättningar för Sverige att utveckla sin naturistturism. Det finns däremot stora behov av utveckling inom många områden för att turismen ska lyckas. En starkare organisation för turism och en mer enad organisation för naturister är nödvändigt. Dessutom krävs mer kunskap hos allmänheten om naturism för att välkomna turister. Också naturisterna behöver utveckla en högre acceptans mot andra sociala grupper. Studien visar en avsaknad av den mest väsentliga förutsättningen; en vilja bland naturister att utveckla aktiviteter och besöksnäringen kring naturism i Sverige. Tron på en tillväxt är inte stark. Det faktumet hindrar utvecklingen trots den potential författarna funnit i ideologin som inriktning för turism.

I den här studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mästerskapen. Vi har undersökt i vilken utsträckning mästerskapen har bevakats och hur de gestaltats. Stämmer tidigare teorier om att den mediala framställningen av kvinnliga idrottare är mindre saklig än i gestaltningen av manliga idrottare? För att söka svar på detta har vi använt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar från världsmästerskapen mellan åren 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. Därefter har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av 13 artiklar utifrån tidigare forskning om medial framställning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism. Studien visar att världsmästerskapen för damer har fått alltmer utrymme i både Aftonbladet och Expressen, även om ökningen varit ojämn över tid. Exempel på medial framställning som varit nedvärderande eller på annat sätt ojämnställd var mer vanligt under 1990-talet än i de senaste årens rapportering. Fler kvinnor än män skrev sexistiska artiklar och under första delen av 1990-talet var det nästan uteslutande kvinnor som rapporterade från mästerskapen för att sedan nästan helt ge plats åt de manliga reportrarna under 2000-talet. Anledningen till att det var svårare att hitta exempel på nedvärderande framställning under 2000-talet kan vara att det skett en generell jämställdhetsutveckling på sportredaktionerna. Aftonbladet och Expressen har blivit bättre på att mer sakligt beskriva damfotbollen, men så sent som 2011 har det gått att finna exempel på nedvärderande beskrivningar av de kvinnliga fotbollsspelarna. Den finns fortfarande en utmaning för sportredaktionerna i att gestalta kvinnliga fotbollsspelare utan att marginalisera dem.

Denna studie undersöker korrelationen mellan en ökad grad av sexualisering av kvinnliga monster och obehagskänslor. Artefakten som skapades för detta syfte bestod av fem versioner av en monsterdesign i olika grader av sexualisering. 16 personer deltog i studien och resultaten visar att obehagskänslor påverkas av en högre grad sexualisering, men det finns ingen påtaglig skillnad i hur de olika könen upplever ett sexualiserat kvinnligt monster. Undersökningen baseras på forskning kring monstruös kvinnlighet och dess plats i skräckgenren. Artefakten som skapades inspirerades bl.a. av Silent Hill 2 (Konami, 2001) och dess karaktärsdesign för dess kvinnliga monster. Denna undersökning kan användas i syfte av en större utredning gällande genus och hur de olika könen och olika sexualiteter uppfattar sexualiserade kvinnliga monster. De applicerade teorierna hade även kunnat användas för en undersökning om stigmatisering av mental sjukdom i skräckgenren.

Arbetet som gjorts i denna undersökning har cirkulerat kring sexualisering av manliga och kvinnliga avatarers rustningar och hur spelare relaterar till dessa rustningar. Detta gjordes med en internetbaserad undersökning med två enkäter där den ena innehöll en manlig avatar med olika rustningar och den andre en kvinnlig avatar med olika rustningar, där den huvudsakliga skillnaden mellan rustningarna var nivå av sexualisering. Resultatet visar att spelare föredrar lite eller ingen sexualisering av båda oavsett könet på avataren, Svarandes motiveringar analyseras efter återkommande resonemang. Vidare arbete inom ämnet sexualisering uppmuntras och förslag på riktningar ges.

Detta arbete fokuserar på de normer som förekommer gällande mäns och kvinnors klädsel i spel. Hur upplevs normöverskridande klädsel, och hur styr normer upplevelsen av klädseln baserad på karaktärens könstillhörighet? Resultaten av undersökningen visade att könsöverskridande klädsel upplevdes olika beroende på om den bars av en manlig eller kvinnlig karaktär. När den kvinnliga karaktären bar könsöverskridande klädsel identifierade de allra flesta att den var just könsöverskridande. Trots detta var det ingen som upplevde att klädslarna inte passade på kvinnan. När det däremot gällde de könsöverskridande klädslarna för den manliga karaktären var det få som ansåg att klädseln passade på mannen, den kunde även ses som humoristisk.

Den här studien ämnar undersöka om sminkvarumärket CAIA Cosmetics fortsätter att stereotypisera, objektifiera och sexualisera kivnnor i sin reklam efter att de fällts för objektifierande och sexualiserande reklam tre gånger under 2019. I de analyserande reklambilderna undersöker jag om Bianca Ingrosso som frontperson för CAIA bidrar med och upprätthåller en könsstereotypisk bild av kvinnor och om det förekommer ett objektifierande och sexualiserande i de nya sommarkampanjerna från juni och juli 2021.  Resultatet visar att nästan alla bilderna hade tydliga stereotypiska inslag och hade sensuella intryck. Dock var bara två bilder av den förföriska karaktären. Det har därför inte gått att tyda några sexualiserande inslag i dessa bilder, men ett objektifierande finns i flera utav bilderna.

Temat för detta kandidatarbete är sexualisering av kvinnor i reklam. Reklam har idag en maktfull roll i samhället och återspeglar ideal samt stereotyper. Kvinnor har länge sexualiserats och objektifierats i reklam och idag är denna porträttering så vanligt förekommande att vi knappt reagerar när vi ser den. Syftet med denna undersökning är att väcka en diskussion kring sexualisering i media, visa på konsekvenserna och söka svar på frågan: vilka visuella egenskaper bildar en problematisk porträttering? Detta för att kunna ge ökad förståelse för hur bilden konstrueras. I undersökningen används Kritisk design som metod vid skapandet av gestaltningen. Gestaltningen som presenteras är tänkt att ifrågasätta existerande sexualiserande reklam samt visa alternativa sätt att porträttera kvinnor på. Undersökningens resultat visar olika visuella egenskaper som kan skapa en sexualiserande bild, egenskaper som exempelvis kroppshållning, posering, placering, nakenhet och retuschering.