Studien bygger på en kvalitativ undersökning bestående av fyra semistrukturerande intervjuer där syftet är att undersöka hur lågstadielärare arbetar med genus i samband med högläsning. Frågeställningarna som studien bygger på är, ”hur resonerar lågstadielärare kring genus i val av högläsningsbok?”, ”hur beskriver lågstadielärare deras arbete med genus i samband med högläsning av skönlitteratur?” och ”hur upplever lågstadielärares att ramfaktorer påverkar deras arbetssätt gällande skönlitteratur och genus? Intervjuerna utgick från en framtagen intervjuguide för att säkerställa att relevant information diskuterades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan kunna angripas utifrån en tematisk analys. Utifrån den tematiska analysen kunde tre olika teman tas fram, de olika teman är ”högläsningens påverkan på eleverna”, ”problematiska ord och dilemman” och ”ramfaktorers påverkan”. Temana analyserades sedan med utgångspunkt i Judith Langers teori om litterära föreställningsvärldar, Yvonne Hirdmans genussystem samt ramfaktorteorin. I diskussionen framgår det att lärarna väljer böcker där genusfrågan utmanas eftersom de vill skapa diskussioner samt synliggöra de könsmönster som råder i samhället. Hur lärarna väljer att arbeta med begrepp och problematiska ord skiljer sig mellan de olika lärarna. En likhet mellan lärarna är att de vill få i gång diskussioner där eleverna får möjlighet till att reflektera över det lästa. Alla lärare delade uppfattningen om att olika ramfaktorer påverkar deras arbete gällande skönlitteratur och genus. Lärarna menar på att tid, tillgång till bibliotek, samhällets normer samt elevernas identiteter är fyra faktorer som påverkar deras arbete. Utifrån den tematiska analysen har vi kunnat dra slutsatsen om att lärarna använder sig av högläsning för att arbeta normöverskridande och där de använder litteraturen till hjälp för att lyfta problematiska ord, dilemman och diskutera de normer som samhället genomsyras av.

Detta arbete fokuserar på de normer som förekommer gällande mäns och kvinnors klädsel i spel. Hur upplevs normöverskridande klädsel, och hur styr normer upplevelsen av klädseln baserad på karaktärens könstillhörighet? Resultaten av undersökningen visade att könsöverskridande klädsel upplevdes olika beroende på om den bars av en manlig eller kvinnlig karaktär. När den kvinnliga karaktären bar könsöverskridande klädsel identifierade de allra flesta att den var just könsöverskridande. Trots detta var det ingen som upplevde att klädslarna inte passade på kvinnan. När det däremot gällde de könsöverskridande klädslarna för den manliga karaktären var det få som ansåg att klädseln passade på mannen, den kunde även ses som humoristisk.

Bakgrund: Genus är något som engagerat och intresserat mig under hela utbildningen men även utanför skolan, i vardagen. Med denna undersökning vill jag synliggöra, inte minst för mig själv, vilka stereotyper dagens barn blir exponerade för i litteratur som riktar sig specifikt till dem. Frågor om genus, jämställdhet och könsroller är något som jag vill påstå är högaktuellt i dagens samhälle, vilket gör undersökningar av denna typ än mer angelägna. Dessutom finns det relativt få undersökningar som behandlar genus i barnlitteratur (Kåreland, 2005). Syfte: Mitt syfte är att undersöka hur genus framställs i ett urval bilderböcker skrivna på 2000-talet för barn i åldrarna 3-6 år; vilka stereotyper och normöverskridningar som blir synliga men också hur de olika karaktärerna framställs beroende på vilket kön de tillhör. Metod: Urvalet består av sju av de mest sålda bilderböckerna för barn i åldern 3-6 år på Adlibris. Böckerna är alla skrivna på 2000-talet. Varje bok lästes noggrant och analyserades ur ett genusperspektiv. Resultat: Resultatet visar att män/pojkar och flickor/kvinnor ofta framställs på ett stereotypt sätt med avseende på exempelvis karaktärsdrag och yrkesroller. Det finns dock även karaktärer som överskrider normerna på mer eller mindre tydliga sätt. Pojkar/män är överrepresenterade som huvudkaraktärer och i böckernas titlar, trots det högre antalet kvinnliga karaktärer totalt sett. Även de yrkesroller som var synliga i urvalet var nästan genomgående stereotypa, med kvinnor som omvårdare eller verksamma inom serviceyrken och med män i beskyddande yrken som vakt och polis.

Denna studie grundar sig i en förskolas variation angående deras utbud av barnlitteratur. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ samt kvantitativ metodansats, där den kvalitativa delen står för en djupare analys medan den kvantitativa delen står för statistik på ett antal bilderböcker. Det har gjorts en text- och bildanalys där ett normkritiskt perspektiv har intagits där fokus är genus och kulturell mångfald. Syftet är att kritiskt granska utbudet och dess variation i hur genus och kulturell mångfald representeras i förskolans bilderböcker, om det är stereotypiskt eller normöverskridande. För att få svar på detta har en analys gjorts utifrån Nikolajevas (2017) mall om vad som är typiskt kvinnligt respektive manligt inom karaktärsdrag, samt två av Salmsons (2021) mallar som beskriver etnisk tillhörighet samt religion och tro. En egen mall har tagits fram utifrån hur Josefsson (2005) samt Yoldas (2019) beskriver vad som är typiskt kvinnligt respektive manligt i dess utseende. Resultatet visar att stereotypa böcker finns kvar men inte i lika stor utsträckning, att utbudet av normkritiska böcker inom både genus och kulturell mångfald där karaktärerna är normöverskridande börjar bli alltmer vanligt. Det visas en skillnad mellan de äldre respektive de nyare böckerna; som innefattar ett mer normkritiskt perspektiv. Karaktärer deltar numera mer på lika villkor, oavsett könstillhörighet eller kulturellt ursprung. Forskningsfrågorna har blivit besvarade på ett positivt sätt, för att utbudet av normkritiska böcker är stort och att det finns variation när det gäller genus och kulturell mångfald. / This study examines the variety and diversity of children’s literature within preschools. It is based on a methodological approach, focusing on both the quality and quantity of an assortment of picture books. Deeper analysis was used for the qualitative aspect of the books, whilst a statistical approach was taken for the quantitative side. An analysis of both text and imagery was performed, which applied a norm-critical focus on portrayals of gender and culture. In order to gain insight, an analysis based on Nikolajeva's (2017) model of typical gender traits, as well as two of Salmson's (2021) models that describe ethnicity, religion and belief was performed. Furthermore, a model of our own was developed based on how Josefsson (2005) and Yoldas (2019) describe the typical physical appearance of females and males respectively. The result shows that although stereotypical books remain, such books are no longer as prevalent as in previous findings. In addition, it is becoming increasingly common to find diverse characters appearing in the range of norm-critical books including topics of gender and culture. There is a definite distinction between the past and the modern books, revealing that the latter includes a more norm-critical perspective. Characters are now shown to participate on more equal terms, regardless of gender or cultural origin. The research questions have been answered, producing the positive finding that range of norm-critical books is now vast, and that there is good variety depicting gender and cultural diversity.