Bakgrund: Genus är något som engagerat och intresserat mig under hela utbildningen men även utanför skolan, i vardagen. Med denna undersökning vill jag synliggöra, inte minst för mig själv, vilka stereotyper dagens barn blir exponerade för i litteratur som riktar sig specifikt till dem. Frågor om genus, jämställdhet och könsroller är något som jag vill påstå är högaktuellt i dagens samhälle, vilket gör undersökningar av denna typ än mer angelägna. Dessutom finns det relativt få undersökningar som behandlar genus i barnlitteratur (Kåreland, 2005). Syfte: Mitt syfte är att undersöka hur genus framställs i ett urval bilderböcker skrivna på 2000-talet för barn i åldrarna 3-6 år; vilka stereotyper och normöverskridningar som blir synliga men också hur de olika karaktärerna framställs beroende på vilket kön de tillhör. Metod: Urvalet består av sju av de mest sålda bilderböckerna för barn i åldern 3-6 år på Adlibris. Böckerna är alla skrivna på 2000-talet. Varje bok lästes noggrant och analyserades ur ett genusperspektiv. Resultat: Resultatet visar att män/pojkar och flickor/kvinnor ofta framställs på ett stereotypt sätt med avseende på exempelvis karaktärsdrag och yrkesroller. Det finns dock även karaktärer som överskrider normerna på mer eller mindre tydliga sätt. Pojkar/män är överrepresenterade som huvudkaraktärer och i böckernas titlar, trots det högre antalet kvinnliga karaktärer totalt sett. Även de yrkesroller som var synliga i urvalet var nästan genomgående stereotypa, med kvinnor som omvårdare eller verksamma inom serviceyrken och med män i beskyddande yrken som vakt och polis.

Bakgrund: Bilderboken är något som finns närvarande för många barn under deras uppväxt. Simonsson (2006) hävdar att det finns ett stort behov att producera ny kunskap kring bilderboksanvändandet i förskolan. Odenbring (2015) förklarar i sin forskning att bilderböcker med karaktärer som överskrider normer har blivit allt mer framträdande. Det var därför intresseväckande att analysera bilderböcker i dagens förskola utifrån stereotypa normer och normöverskridningar. Syfte: Syfte med studien är att undersöka stereotypa normer och normöverskridningar i bilderböcker i relation till förskollärarens bokurval. Frågeställningar: Våra frågeställningar är: På vilka sätt framställs normer och normöverskridningar i de bilderböcker som läses på förskolan? Hur förklarar förskollärarna sitt bokurval utifrån stereotypa normer och normöverskridningar? Metod: Bilderboksobservation utfördes för att fastställa tre förskolors bokutbud. Bilderboksanalys utfördes på sex bilderböcker. Nikolajevas (2004) abstrakta schema för manligt och kvinnligt användes för att synliggöra stereotypa normer och normöverskridningar i bilderboken. Intervju med fyra förskollärare genomfördes för att fastställa medvetenheten om stereotypa normer och normöverskridningar i förskolan. Resultat: Bilderböckerna i deltagande förskolor för studien erbjöd barnen både stereotyp och normöverskridande barnlitteratur. Intervjuerna visade att förskollärarnas bokurval styrdes av barnens behov, tematiskt arbete och eget intresse. Normöverskridningar var ingen faktor som styrde bokurvalet. Samtliga förskollärare bekräftade att bokbussen fanns tillgänglig att ta kontakt med för att specificera sitt bokurval.

Unga med normbrytande beteende löper en relativt hög risk för en långvarig negativ utveckling. För att förhindra detta krävs tidiga effektiva insatser som i sin tur kräver tillförlitliga bedömningsinstrument som identifierar risker och behov hos unga med, eller i riskzonen för normbrytande beteende. Just detta är syftet med ESTER-bedömning. Föreliggande studies syfte var att undersöka interbedömarreliabiliteten av ESTER-bedömning inklusive en ny kandidatskala för riskfaktorerna . Två oberoende bedömare genomförde ESTER-bedömningar på journalmaterial tillhörande 30 tvångsomhändertagna flickor, 15-20 år. Resultaten visar en spridning mellan bristfällig till mycket bra interbedömarreliabilitet på de 19 risk- och skyddsfaktorerna i ESTER-bedömning, med få fall av total oenighet mellan bedömarna. En jämförelse mellan den befintliga skalan och kandidatskalan visade marginella skillnader. Vidare forskning av interbedömarreliabilitet för ESTER-bedömning bör testa skalorna var för sig och inkludera intervjuer som informationskälla. / Youths with normbreaking behavior is at higher risk for a negative development. To prevent this, there is a need for reliable assessments that can identify risk and need for youths with, or at risk for normbreaking behavior. This is the purpose of ESTER-assessment. This study evaluated the inter-rater reliability of two different scales in ESTER-assessment. Two independent judges conducted ESTER-assessment on case files of 30 institutionalized girls, aged 15-20 years. The results revealed poor to excellent agreement and few cases of total disagreements. The two different scales showed a minimal difference. In further research of the inter-rater reliability of ESTER-assessment there is a need for testing the two scales separately and to include interviews as a source of information.

Det har länge varit känt att de kropps- och skönhetsideal som råder i samhället långt ifrån inkluderar alla typer av kroppar. Modebranschen har framförallt utmärkt sig på den här punkten, och det är väl känt att det allt som oftast är smala modeller som representeras i branschen. Vår valda problemformulering grundar sig i att normbrytande kroppar är underrepresenterande i samhället och i modebranschen. Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur Veckorevyn förhåller sig till sitt manifest de kallar Size Hero. Det här manifestet grundar sig i en protest mot de rådande kropps- och skönhetsideal som råder i samhället. I samband med detta ska vi även analysera hur många normativa kontra normbrytande kroppar som totalt finns representerande i tidningen, och hur de framställs. Vi ämnar även att problematisera begreppet ”plus size”, dess användning och betydelse. Den valda metoden för vår analys grundar sig i flermetodsforskning, och valet av den här metoden gjordes då vi ville ha svar på hur underrepresenterade de är men även hur de framställs när dem väl gör det. Vårt material består av alla Veckorevyns utgivna tidningar under ett år. Vi har analyserat dessa med hjälp av en semiotisk bildanalys och genom en kvantitativ metod. Tillsammans med den semiotiska bildanalysen så har vi använt oss av Hansen och Machins bärare av denotationer och konnotationer för att analysera bilderna. Vårt resultat visade att Veckorevyn uppfyller sitt manifest men i det stora hela är de modeller med normbrytande kroppar fortfarande väldigt underrepresenterade. / It has been known for a long period of time that the body and beauty ideals in society do not include all types of bodies. The fashion industry is known to be exceptional good at excluding bigger bodytypes, and it is well known that it is slim models that is representing majority of it. Our chosen problem for this essay is based on the fact that norm-breaking bodies are underrepresented in society and in the fashion industry. Our purpose with this essay was to investigate how the fashion magazine Veckorevyn relates to their manifest, called Size Hero. This manifest is based on a protest against the prevailing body and beauty ideals that exists in society. We will also analyse how many normative vs. norm-breaking bodies there are as a total representation in the magazine, and how they are presented. We also intend to problematize the concept of the word "plus size", its use and meaning. The chosen method for our analysis is based on a multimethod research and the choice of this method was made because we wanted to have an answer to how underrepresented the norm-breaking bodies are and how they are being portrayed when so. Our material consists of all of Veckorevyn's published magazines for one year. We have analyzed them with the help of a semiotic image analysis and through a quantitative method. Together with the semiotic image analysis, we have used Hansen and Machin's bearers of denotations and connotations in order to analyze the images. Our result showed that Veckorevyn is fulfilling their manifest but on the whole the norm- breaking bodies were still very underrepresented.

Studiens syfte att få fördjupad kunskap om hur förskollärare upptäcker och praktiskt arbetar med normbrytande beteende hos barn, samt vilken kunskap de upplever att de har om risk- och skyddsfaktorer som en del i detta arbete. För att besvara studiens syfte tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade djupintervjuer genomfördes med 13 förskollärare. Resultaten visade att förskollärare upplever sig ha kunskapen att upptäcka normbrytande beteende bland barn. Däremot upplever de inte att de besitter en kunskap om risk- och skyddsfaktorer, trots att författarna kan urskilja att förskollärarna i sitt arbetssätt arbetar med vad som i forskning menas med risk- och skyddsfaktorer. Vidare framgår det att de har tydliga handlingsplaner för hur de ska agera praktiskt när det upptäcker ett normbrytande beteende hos ett barn. Avslutningsvis upplever förskollärarna att det ingår i deras uppgift att upptäcka normbrytande beteende och arbeta med risk- och skyddsfaktorer hos dessa barn för att förhindra en negativ beteendeutveckling. / The aim of the present study is twofold. Firstly, the aim is to gain a deeper understanding of how preschool teachers discover and manage normbreaking behavior among children. Secondly, the aim is to understand how they experience their knowledge about risk- and protective factors for normbreaking behavior. The authors conducted semi-structured interviews with 13 preschool teachers. The result showed that preschool teachers have the knowledge to discover normbreaking behavior among children in preschool. The preschool teachers do not have knowledge regarding risk- and protective factors for normbreaking behavior, but the writers identify them to work according to the risk- and protective factors that are presented in earlier literature. Additionally, preschool teachers are well aware of the course of action to take whenever they discover a child with normbreaking behavior. Lastly, the preschool teachers believe it to be a part of their task to discover children with normbreaking behavior, and to work practically with risk- and protective factors to prevent these children from having a negative behavioral development.