Flera forskare har tidigare bekräftat att No-läromedel inte är könsneutrala och att det förekommer en överrepresentation av män. Debatten som förs handlar om huruvida elever påverkas av den ojämna fördelningen av män och kvinnor inom No-ämnena. Syftet med denna studie är därmed att analysera hur kvinnor och män utifrån biologiskt genus fördelas i antal inom No-läromedel skrivna under läroplanerna Lpo94 och Lgr11. I studien har fyra läromedel analyserats, två skrivna under Lpo94 och två från Lgr11. De utvalda läromedlen har analyserats i relation till respektive läroplan för att få en uppfattning om hur framställningen av genus har förändrats. Läromedlen har analyserats i sin helhet och studien ämnar att undersöka hur fördelningen av kvinnor och män ser ut inom respektive ämne som är kemi, fysik och biologi. Inom dessa ämnen har också fördelning av yrken analyserats, det vill säga vilka yrken som tillskrivs kvinnor respektive män, och om det har förändrats mellan Lpo94 och Lgr11. Läromedlen har analyserats kvantitativt utifrån bild och text, där vi sammanställt hur ofta manliga respektive kvinnliga personer förekommer i läromedlen. Studien utgår ifrån ett genusperspektiv och har för avsikt att behandla genus utifrån Yvonne Hirdman och Sandra Hardings teorier. Resultatet av studien visar att läromedlen skriver och visar bilder på män/pojkar i större utsträckning än kvinnor/flickor. Studien visar att läromedlen i fråga nästan helt utesluter att nämna kvinnor som haft en betydande roll inom vetenskapen och istället väljer att lyfta fram manliga profiler. En annan gemensam faktor i samtliga analyserade läromedel är att kvinnor inte tillskrivs yrken i samma utsträckning som män och dem förekommer sällan i professionella yrkesroller som till exempel astronom eller marinbiolog. Sammanfattningsvis bekräftar studien att samtliga läromedel som analyserats från Lpo94 och Lgr11 övervägande väljer att visa det manliga biologiska genuset på bild och i text och läromedlen utesluter att visa och skriva om viktiga kvinnliga personer inom No-ämnena. Studien visar även att det inte syns en tydlig progression i yrkesfördelningen mellan Lpo94 och Lgr11. Slutsatsen är därmed att det finns en ojämn fördelning av kvinnor och män i antal och i yrken i samtliga analyserade läromedel och att ingen tydlig progression förekommer. Av resultatet kan vi se att det yngsta läromedlet har en större distinktion i framställandet av kvinnor och män än resterande läromedel. Läromedel skrivna under Lgr11 visar även en tydligare distinktion mellan män och kvinnor i bildframställandet än läromedel från Lpo94. Detta kan således bidra till att oönskade normer om kvinnor och mäns förutsättningar och egenskaper befästs hos eleverna.

Bakgrund: Bilderboken är något som finns närvarande för många barn under deras uppväxt. Simonsson (2006) hävdar att det finns ett stort behov att producera ny kunskap kring bilderboksanvändandet i förskolan. Odenbring (2015) förklarar i sin forskning att bilderböcker med karaktärer som överskrider normer har blivit allt mer framträdande. Det var därför intresseväckande att analysera bilderböcker i dagens förskola utifrån stereotypa normer och normöverskridningar. Syfte: Syfte med studien är att undersöka stereotypa normer och normöverskridningar i bilderböcker i relation till förskollärarens bokurval. Frågeställningar: Våra frågeställningar är: På vilka sätt framställs normer och normöverskridningar i de bilderböcker som läses på förskolan? Hur förklarar förskollärarna sitt bokurval utifrån stereotypa normer och normöverskridningar? Metod: Bilderboksobservation utfördes för att fastställa tre förskolors bokutbud. Bilderboksanalys utfördes på sex bilderböcker. Nikolajevas (2004) abstrakta schema för manligt och kvinnligt användes för att synliggöra stereotypa normer och normöverskridningar i bilderboken. Intervju med fyra förskollärare genomfördes för att fastställa medvetenheten om stereotypa normer och normöverskridningar i förskolan. Resultat: Bilderböckerna i deltagande förskolor för studien erbjöd barnen både stereotyp och normöverskridande barnlitteratur. Intervjuerna visade att förskollärarnas bokurval styrdes av barnens behov, tematiskt arbete och eget intresse. Normöverskridningar var ingen faktor som styrde bokurvalet. Samtliga förskollärare bekräftade att bokbussen fanns tillgänglig att ta kontakt med för att specificera sitt bokurval.