Barnlitteraturen är en av barnets första massmediala kontakter. Den tillsammans med annan media påverkar individen i samhället stor som liten. Syftet med denna studie var att undersöka hur barn och vuxna gestaltas i bilderboken, sett ur ett genusperspektiv. Vår ambition var att se hur flickor och pojkar, kvinnor och män presenteras, både med egenskaper och till utseende i bilderboken, då det i resterande samhälle och kultur existerar en könsmaktsordning som bland annat polariserar könen genom att tillskriva dem olika egenskaper, beteenden och utseenden. Vi har gjort en kvalitativ studie och använt oss utav bibliotekets topplistor, under augusti och september månad 2012 i Umeå regionen. Dessa böcker granskades för att sen sammanställas med hjälp utav tematisk analys. Ur empirin gick det att utläsa att i majoriteten av böckerna finns ett tydligt isärhållande av kön och de traditionella könsrollerna lever på så sätt kvar. I vissa av de nyare böckerna kunde man dock ana ett spår av genusmedvetenhet och viljan att frånskrida tydliga könsmönster. Den slutsatsen tillsammans med tidigare kunskap från både teori och forskning, tyder på att bilderboken har en inverkan på barnen i deras beteende, hur de bör se ut och hur de förväntas visa känslor.

<p>Examensarbetet handlar om barnböcker och högläsning. Undersökningens syfte har varit att studera hur barn interagerar med boken samt att få en bild av pedagogens intention med högläsning. Syftet har även varit att belysa betydelsen av att arbeta med högläsning och dess betydelse för barns språkutveckling.</p><p>Utgångspunkten för arbetet har varit ett sociokulturellt perspektiv där språk och kommunikation är viktiga beståndsdelar för att lärande ska ske. I ett sociokulturellt perspektiv är interaktionen med andra människor avgörande för barns språk och lärande. Tidigare forskning kring högläsningens betydelse har visat att pedagogen har en viktig roll i detta sammanhang när det gäller att läsa sagor och böcker för barn. Vidare säger forskningen att utbudet av barnlitteratur och att miljön spelar stor roll huruvida barn använder böcker.</p><p>Metoden som användes för att genomföra undersökningen var observationer och intervjuer. Sammanlagt intervjuades fyra pedagoger där frågorna kunde ställas i den ordningen situationen inbjöd till. Samtliga är verksamma inom förskolan och arbetar med barn i åldrarna ett till fyra och ett halvt år. Observationer gjordes av barns användande av böcker.</p><p>Utifrån undersökningens resultat vill jag påstå att sambandet mellan barnbokens position och dess användande på förskolan är svagt. Resultatet visade att i relation med pedagogernas bedömning av barnbokens betydelse var användandet av den mycket bristfällig. Pedagogerna värderade dock barnboken högt och visade på en stor medvetenhet av vad den för med sig. Samtliga informanter är eniga om att högläsningens viktigaste funktion är att utveckla barns språk och stimulera barns fantasi. Pedagogerna planerar sällan för högläsningsstunder. Denna sker istället spontant och oftast på barnens initiativ. Pedagogerna anser att det inte finns den tid till högläsning som de skulle vilja. De menar att det är på grund av för stora barngrupper och att det är svårt att gå ifrån och läsa för några enstaka barn.</p>

Examensarbetet handlar om barnböcker och högläsning. Undersökningens syfte har varit att studera hur barn interagerar med boken samt att få en bild av pedagogens intention med högläsning. Syftet har även varit att belysa betydelsen av att arbeta med högläsning och dess betydelse för barns språkutveckling. Utgångspunkten för arbetet har varit ett sociokulturellt perspektiv där språk och kommunikation är viktiga beståndsdelar för att lärande ska ske. I ett sociokulturellt perspektiv är interaktionen med andra människor avgörande för barns språk och lärande. Tidigare forskning kring högläsningens betydelse har visat att pedagogen har en viktig roll i detta sammanhang när det gäller att läsa sagor och böcker för barn. Vidare säger forskningen att utbudet av barnlitteratur och att miljön spelar stor roll huruvida barn använder böcker. Metoden som användes för att genomföra undersökningen var observationer och intervjuer. Sammanlagt intervjuades fyra pedagoger där frågorna kunde ställas i den ordningen situationen inbjöd till. Samtliga är verksamma inom förskolan och arbetar med barn i åldrarna ett till fyra och ett halvt år. Observationer gjordes av barns användande av böcker. Utifrån undersökningens resultat vill jag påstå att sambandet mellan barnbokens position och dess användande på förskolan är svagt. Resultatet visade att i relation med pedagogernas bedömning av barnbokens betydelse var användandet av den mycket bristfällig. Pedagogerna värderade dock barnboken högt och visade på en stor medvetenhet av vad den för med sig. Samtliga informanter är eniga om att högläsningens viktigaste funktion är att utveckla barns språk och stimulera barns fantasi. Pedagogerna planerar sällan för högläsningsstunder. Denna sker istället spontant och oftast på barnens initiativ. Pedagogerna anser att det inte finns den tid till högläsning som de skulle vilja. De menar att det är på grund av för stora barngrupper och att det är svårt att gå ifrån och läsa för några enstaka barn.

Syftet med denna studie är att se hur några bilderböcker utmanar de stereotypa könsrollerna. Jag kommer att granska hur pojkar och flickor framställs ur ett genusperspektiv och även titta på hur text och bild kompletterar varandra, med hjälp av Nikolajevas (2000) analysmodell för bilderböcker. Jag har valt att analysera tre stycken böcker och två av dessa har pojkar som huvudkaraktärer och en har en flicka som huvudkaraktär. Med den medvetenhet man har idag kring genus så kan dessa böcker vara ett bra material och verktyg i förskolan för att kunna visa att man får vara precis den man vill vara och det är inget som är konstigt med det. / The purpose of this study is to see how some picture books challenge gender stereotypes. I will review how boys and girls are portrayed from a gender perspective and also look at how text and image complement each other, with the help of Nikolajeva’s (2000) analysis model for picture books. I have chosen to analyze three books and two of these have boys as the main characters and one has a girl as the main character. With the awareness we have today on gender are these books a good material and a tool that can be useful in the preschool, in order to show that you can be just the one you want to be and there is nothing strange about it.

No description available.

Syftet med studien är att utifrån ett antal förskollärare och deras bilderboksmiljöer undersöka vilken fysisk plats bilderboken har i dessa miljöer. Studien uppkom utifrån tankar kring en intervju med professorn Ann-Katrin Svensson i Lärarnas nyheter.Studien är gjord för att få ny kunskap om hur pedagogiskt skapade bilderboksmiljöer kan påverka bilderbokens användning i förskoleverksamheten. För att nå detta har vi undersökt pedagogers syfte med skapandet av bilderboksmiljöer, hur bilderboken synliggörs och hur den används i dessa miljöer. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av fyra semistrukturerade intervjuer och fyra observationer. Den teoretiska utgångspunkt som studien grundar sig på är det sociokulturella perspektivet. Resultatet är analyserat utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.Studiens resultat visar att syftet med skapandet av bilderboksmiljöer påverkar hur de utformas och används. Pedagogens förhållningssätt till bilderboken är en viktig faktor för om bilderboken används som verktyg för lärande. Bilderboken synliggörs tydligast i bilderboksmiljön då den består av ett stort antal böcker, exponeras med framsidan utåt och att den står tillgängliga på barnens nivå samt med ett utbud som speglar barnens intresse. Först när bilderboken är i fokus och framstår som det centrala i miljön är det en bilderboksmiljö som uppmuntrar användning. Den skapade bilderboksmiljön har en avgörande betydelse i spontana aktiviteter medan den däremot inte har någon betydelse i pedagogiskt planerade aktiviteter med bilderböcker.

Syftet med studien har varit att synliggöra och analysera bokens och högläsningens betydelse för barns språkutveckling ur ett förskollärarperspektiv. Frågeställningarna har varit hur förskollärare ser på användning av böcker samt hur högläsning blir en del av förskolans vardag. Problemområdet har grundats i att vi av olika erfarenheter har upplevt att boken ofta ses och används som en tidsutfyllnad. Den teoretiska utgångspunkten har grundats i literacy som är ett brett begrepp som traditionellt genomsyrats av barns läs- och skrivutveckling. Literacy som begrepp har utvecklats till att inkludera bilder, språk samt symboler. Fokus har i denna studie lagts på barns språkutveckling genom användning av böcker. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer av sex förskollärare som arbetar på olika förskolor. I resultatet framgår det att samtliga förskollärare anser att böcker alltid ska vara en del av barns vardag, att de ska finnas synliga och tillgängliga för barn. Vidare framkom det att miljön på de olika förskolorna utformats så att böckerna var i barnens nivå, synliga och tillgängliga. Samtliga förskollärare hade en positiv syn på böcker och anser att högläsning kan ha en språkutvecklande effekt för barnen. Utifrån resultatet har slutsatsen dragits att boken kan användas i mer än ett syfte, den kan användas till mer än enbart högläsning och en stunds avkoppling. Boken kan användas till att stimulera barns lek och fantasi samt att utbyta tankar och idéer.

Syftet med denna studie är att analysera och söka förståelse för hur genus framträder i bilderboken i både text och bild. Vårt syfte är även att föra en diskussion med pedagoger om deras yttranden och tankar kring genus i bilderboken. Våra frågeställningar i studien blir därför: Hur framträder genus i bilderboken? Vilka tankar uttrycker pedagoger i förskolan om genus och genus i bilderboken? Hur yttrar sig pedagoger i förskolan om bilderboken i förhållande till det formulerade uppdraget om genus i Lpfö 98? Utifrån våra frågeställningar har vi valt att analysera sex bilderböcker i både text och bild, samt intervjuat fyra verksamma förskollärare som arbetar på en förskola i Malmö. Tidigare forskning som vi har använt oss av då vi har fördjupat oss i vårt problemområde är genus, genus i bilderboken och genus i förskolan. Utifrån vår studie gällande de sex bilderböcker som vi har analyserat i text och bild fann vi att många av böckerna inte visar på det traditionellt ”manliga” och ”kvinnliga”. Pedagogerna som vi intervjuat har valt att inte arbeta med genus och motverka traditionella könsroller som det står skrivet om i Lpfö 98. Genus genomsyras i allt och pedagogerna är med och skapar och omskapar genus.

In this study I have done a text analysis of three picture books aimed at children in pre-school age. The purpose is to investigate how social stratification are described in three Swedish picture books focusing on the family. In the analysis, I use the intersectional perspective, where you study and assume questions about power and inequalities between different groups in society based on sex, class, sexual orientation and age. The result of the analysis shows that families in picture books are shaped differently. The family no longer needs to be the classic family, in today's society, the family is changing. The result also shows how the picture book can be used as an educational tool. The picture book can help create a meeting place between the adults and the children to discuss differences in society and the conditions of others, to make everyone's equal worth visible. / I denna undersökning har jag gjort en textanalys av tre bilderböcker riktade mot barn i förskoleålder. Syftet är att undersöka hur sociala skiktningar gestaltas i tre svenska bilderböcker med fokus på familjen. I undersökningen använder jag mig av det intersektionella perspektivet där man studerar och utgår från frågor om makt och ojämlikheter mellan olika grupper inom samhället baserat på kön, klass, sexuell läggning och ålder. Resultatet av analysen visar att familjer i bilderböcker gestaltas på olika vis. Familjen behöver inte längre utgöras av den klassiska kärnfamiljen, i dagens samhälle är familjen föränderlig. Resultatet visar även hur bilderboken kan användas som pedagogiskt verktyg. Bilderboken kan bidra till att skapa en mötesplats mellan de vuxna och barnen för att diskutera olikheter inom samhället och andras villkor, för att göra allas lika värde synligt.

The picture book is the children's first contact with the world of literature. The aim of our study is to look at how children and adults are portrayed in the picture book, from a gender perspective. Our aim is to critically examine how girls and boys, men and women are presented when it comes to both characteristics and appearance. Our research also focuses on how the text and images complete each other and we conduct a qualitative text and image analysis. We use Nikolajevas (2000) analytical model for picture books and previous research that already exists within the subject. In our paper we have clarified the concepts related to gender: gender, gender roles, gender equality and the picture book. We have also emphasized and described which gender patterns are found in each book. In order to obtain our results, we have examined three picture books that were published during the 2000s. Based on the analysis, we discovered that there are still stereotypical roles in the books. This also counts for the environment, clothes and accessories of the characters in the books. In all three books, however, we could also see some gender awareness and the willingness to question clear gender patterns.