I detta arbete har sexualisering och rustningar från spel studerats för att undersöka vad spelare föredrar. Är sexualisering något som är önskvärt eller föredrar spelare i stället en stor tung rustning på sin spelarkaraktär? Upplevs sexualiserade kläder likadant på kvinnliga som manliga karaktärer? För att undersöka detta problem skapades en artefakt i form av fyra rustningar för en manlig och kvinnlig karaktär, med olika grader av sexualisering. Rustningarna användes sedan i en intervju där deltagare fick besvara frågor till varje rustning och till slut välja vilken av de fyra de föredrog. Resultatet av undersökningen visade på att spelare helst vill använda en mindre sexualiserad rustning på sin karaktär, men även att de tunga och täckande rustningarna gör att en karaktär känns mer kraftfull. Studien var dock för liten för att kunna se om det gick att hitta några samband med deltagarnas spelvanor eller könspreferens i spel. Detta är något som skulle kunna studeras vidare i framtiden och undersökningen hade även kunnat utökas med fler designer av rustningar samt undersöka spelares preferenser i olika kulturer. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Detta examensarbete fokuserar på att undersöka bakomliggande fördomar kopplade till feminint kodade manliga avatarer i spel, och hur detta kan korrelera till en saknad av dem. Genom att undersöka bakomliggande faktorer som hur manliga och kvinnliga avatarer porträtteras jämförelsevis annorlunda i spel. Vad för normativa egenskaper är kopplade till de manliga och kvinnliga avatarerna? Arbetet använder spelet League of Legends (2009) som utgångspunkt till kvinnlig och manlig karaktärsdesign för att utveckla en artefakt av karaktärer som speglar de tre kategorierna Tank, Healer och Damage. Själva studien är kvalitativ och utfördes med semistrukturerade intervjuer. Dessa Förberedda frågor kompletterades med följdfrågor. Resultatet från arbetet tyder på att det inte går att dra några förhastade slutsatser om det finns någon fientlighet till feminina manliga avatarer i spel. Dock förekom det olika reaktioner till den mest feminint kodade karaktären i jämförelse med andra karaktärerna från artefakten. Till exempel att den är för sexualiserad för att anses som praktisk, eller att den upplevs som otrevlig med ett överlägsenhetskomplex; trots att den har en mer välkomnande design än de mer maskulina karaktärerna.

The aim of this qualitative study is to investigate the criticism female and male Idol participants receive from the Idol jury in the program Swedish Idol 2018, from a gender perspective. The study also investigates possible differences in the type criticism, depending on the Idol participants' sex. Using critical discourse analysis (CDA) as both theory and method, underlying messages in the Idol jury's criticism are revealed. The selection consisted of eight Idol participants: four female, two from Stockholm and two from Gothenburg and four male, two from Stockholm and two from Gothenburg. The jury´s criticism that the Idol participants received was analyzed based on the concepts stereotypes, sexualisation and naming.   The result shows that both male and female Idol participants are being sexualised and stereotyped in the Idol jury's criticism. However, the female Idol participants are expected to maintain a stereotypical feminine role, while the male Idol participants do not have to maintain a stereotypical masculine role. The Idol jury's namings show that female Idol participants are being categorised more than the male Idol participants. The Idol jury's criticism to the female participants has a great focus on the body as an object and sexual satisfaction, while the criticism to the male participants focuses more on detailed bodily characteristics.

Fokus ligger på modeinriktad reklam som analyseras enligt utvalda kriterier, vilket placerar studien inom ramarna för textilt management. Studien avser att introducera läsaren till ämnet genom att ge en bakgrund till det valda ämnet och att motivera relevansen av studien. Därefter leder problemformuleringen fram till en presentation av syftet och forskningsfrågorna i denna studie. Studiens syfte är att beskriva och undersöka hur kvinnors porträttering som sexobjekt i lyxvarumärkens modereklam påverkar konsumentens attityd till dessa varumärken. Även skillnader mellan påverkan på manliga och kvinnliga konsumenter undersöktes inom ramen för studien. För att samla in det empiriska materialet användes bildanalys och en online-enkät-undersökning. Bildanalysen bestod av fem olika reklambilder från fem olika lyxvarumärken som sedan analyserades utifrån valda kriterier för att betygsätta hur sexualiserade de var. Online-enkäten baserades sedan på dessa reklambilder och frågor om varumärken utformades med inspiration från tidigare forskning. Urvalet bestod av konsumenter av kläder i Sverige, ett stratifierat slumpmässigt urval som kombinerades med snöbollsurval. Studiens resultat pekar på att de övergripande svaren sammantaget är att sexualiserande reklam påverkar konsumenten negativt och gör så att denne får en sämre bild av varumärket och ändrar sina köpvanor för det aktuella varumärket. Dock kommer studien fram till att det ändå är förvånansvärt många konsumenter som ändå inte bryr sig om att ett varumärke använder sig av sexualiserande reklam. De skillnader som framkom mellan män och kvinnor är att kvinnor verkar vara mer medvetna om sexualisering i reklam än män och det är betydligt fler kvinnor än män som anger att de ämnar ändra sitt beteende så att den motsvarar deras attityd mot ett varumärke. För vidare forskning rekommenderar vi att undersöka problemet ur ett företagsperspektiv, för att förstå hur de varumärken som använder sig av den här typen av reklam tänker. / The focus of the study is fashion oriented advertising that has been analysed according to chosen criteria, which puts the study within the frames of textile management. The study aims to introduce the reader and give a background to the subject of choice by motivating the relevance of the study. Thereafter the problem formulation leads to a presentation of the purpose and research questions of the study. The purpose of the study is to describe and examine how women's portrayal as sex objects in luxury brand advertising affects consumers attitude toward a brand. Also differences between effects on men and women were examined. To gather the empirical findings we used an image analysis method and and an online-survey. The image analysis was made up of five different advertising images from luxury brands, that were later analysed with chosen criteria to grade an image based on how sexualised it was. The online-survey was based on these analyzed images, thereafter questions about brands were formed with inspiration from earlier studies. The sample was made up by Swedish clothing consumers, a stratified random sampling that we combined with snowball sampling. The findings of the study points to a majority of the participants being negatively affected by sexualised advertising. Which makes the consumers attitude toward a brand negative and changes their buying habits. Although the study also find that there are surprisingly many consumers who will continue buying products from a brand that use sexualised advertising, even though the consumers claim to have been negatively influenced. The differences that were found between men and women were that women seem to be more aware of sexualised advertising than men, and that there are far more women who intend to change their buying behavior to match their attitude toward a brand. A much larger portion of men answered that sexualised advertising do not affect their perception of the brand, compared to women. Although some of the respondents, both genders, are willing to continue buying from the brands that affected them negatively. For further research we suggest to examine this topic from a corporate perspective to understand how the companies that use this type of sexalized advertising are thinking.

<p>En semiotisk bildanalys av fem bilder från Sally Manns fotografibok <em>Immediate Family</em></p>

No description available.

En semiotisk bildanalys av fem bilder från Sally Manns fotografibok Immediate Family

No description available.

CAIA Cosmetics, som är ett av norra Europas ledande skönhetsmärke, publicerade år 2019 en reklamfilm på Facebook. Reklamfilmen kritiserades av Sveriges Kvinnolobby och fälldes därefter av Reklamombudsmannens opinionsnämnd för könsdiskriminerande reklam. Syftet med denna studie är att granska framställningen av kvinnor i CAIAs reklamfilm samt att urskilja vilka underliggande diskurser som reproduceras till mottagaren. Denna kvalitativa studie genomförs via metoden multimodal kritisk diskursanalys för att analysera de semiotiska resurserna och hur en kombination av dessa skapar mening. Genom multimodal kommunikation, feministisk ståndpunktsteori och begreppet pornification granskas tre sekvenser som skildrar kvinnor för att identifiera hur ideologier om kvinnan reproduceras. Studien belyser hur en problematisk framställning bidrar till att reproducera patriarkala diskurser. Genom att jämföra analysresultatet med CAIAs moderbolags uttalanden uppmärksammar denna studie hur en sexuell skildring av kvinnan ses som uttryck för självsexualisering och självobjektifiering samtidigt som kvinnor sexualiseras och objektifieras till förmån för den patriarkala dominansen. Resultaten från analysen visade att reklamfilmen innehöll underliggande diskurser som indikerar en stereotypisk framställning av kvinnorna som sexualiserade och objektifierade. Analysen visar även på att en sexuell skildring av kvinnan är problematisk då den kan hävdas stärkande för kvinnor i kontexter som dessvärre reproducerar patriarkala normer och värderingar.

Syftet med studien är att undersöka hur framställningen av femininitet och sexualitet hos unga tjejer porträtteras och hur denna porträttering kan kopplas till myter i samhället gällande femininitet och sexualitet. Detta med utgångspunkt i frågeställningarna: ”Vilka myter om unga tjejers femininitet och sexualitet framträder i filmen Snyggingar utifrån huvudkaraktären Amy?” och ”Hur iscensätts dessa myter i filmen och vilka betydelser får det för hur unga tjejers femininitet och sexualitet porträtteras?”. Studien kommer att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska ramverk består av begrepp inom den feministiska teorin vilka är objektifieringsteorin, Lolita, den manliga blicken och den kvinnliga blicken. Ramverket består dessutom av semiotiska analysverktyg som bland annat denotation, konnotation och myt. Den semiotiska och kvalitativa innehållsanalysen utfördes på totalt fyra scener från filmen Snyggingar från 2020.    Resultatet visade att filmens porträttering av karaktärerna, kameravinklarna, mise–en–scéne och hyperboler används som verktyg för att belysa problematiken kring objektifiering och sexualisering av unga tjejer. Filmen åskådliggör utifrån framställningen av karaktärerna även de krav och förväntningar som ställs på unga tjejer utifrån samhällets normer och värderingar. Amy porträtteras med en nästintill konstant strävan efter att nå den kvinnliga femininiteten och sexualiteten men hennes barnsliga beteende återspeglas även till viss del.