The aim of this qualitative study is to investigate the criticism female and male Idol participants receive from the Idol jury in the program Swedish Idol 2018, from a gender perspective. The study also investigates possible differences in the type criticism, depending on the Idol participants' sex. Using critical discourse analysis (CDA) as both theory and method, underlying messages in the Idol jury's criticism are revealed. The selection consisted of eight Idol participants: four female, two from Stockholm and two from Gothenburg and four male, two from Stockholm and two from Gothenburg. The jury´s criticism that the Idol participants received was analyzed based on the concepts stereotypes, sexualisation and naming.   The result shows that both male and female Idol participants are being sexualised and stereotyped in the Idol jury's criticism. However, the female Idol participants are expected to maintain a stereotypical feminine role, while the male Idol participants do not have to maintain a stereotypical masculine role. The Idol jury's namings show that female Idol participants are being categorised more than the male Idol participants. The Idol jury's criticism to the female participants has a great focus on the body as an object and sexual satisfaction, while the criticism to the male participants focuses more on detailed bodily characteristics.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur föräldraskap konstrueras i första och sista upplagan av föräldrahandboken Leva med barn. Närmare bestämt undersöks vilka normföreställningar som finns om föräldraskap i två texter från inledningskapitlet ur respektive upplaga. Dessa texter har rubrikerna Att bli mamma (1983) och Att bli förälder (2013). Uppsatsens är således diakron. Syftet ska ses mot bakgrund av att boken Leva med barn delas ut gratis till många nyblivna föräldrar, vilket gör att den får ett stort spridningsområde. Uppsatsen är språkvetenskaplig vars teoretiska ansatser utgörs av socialkonstruktivism, kritisk diskursanalys samt feministisk diskursanalys. Metoderna för analysen baseras delvis på den systemiska funktionella grammatiken, vari metoder ur den ideationella metafunktionen samt den interpersonella metafunktionen används. Benämningar blir även en viktig metod för analysen. Analysen av benämningar visar att visar att texterna skiljer sig åt i hur föräldrar benämns vid en del tillfällen men förefaller lika vid andra tillfällen. Föreställningar om kön i texten Att bli mamma (1983) visar sig vara mer betydelsefull för vilken föräldraroll som kan sägas ha det huvudsakliga och självklara ansvaret för barnet. I texten Att bli förälder (2013) är detta inte lika tydligt. Med användningen av generiskt man, som förekommer frekvent i båda texterna går det dock att se hur texterna producerar och reproducerar normativa föreställningar om föräldrarollerna. De normativa föreställningarna blir även tydligt i analysen av språkhandlingar och modalitet (den interpersonella metafunktionen). De språkliga konstruktionerna av barnet visar sig skilja sig åt mellan texterna. Benämningarna av utomstående visar sig ha betydelse för konstruktionen av föräldraskap i förhållande till social bakgrund. Analysen av förstadeltagare (den ideationella metafunktionen) visar texternas höga abstraktionsnivå och skriver fram föräldrarna som passiva snarare än aktiva i föräldraskapet. I Slutdiskussionen förs ett argumenterande för att de analyserade texterna i upplagorna av Leva med barn reproducerar heteronormativa föreställningar om föräldraskap. Vidare vad den historiska synen på föräldraskap och familj har för betydelse i texternas konstruktion av föräldraskap.

Syftet med denna undersökning är att beskriva vilka olika kommunikativa strategier med avseende på kön en stiftelse som arbetar för jämställdhet använder i sina texter. Syftet är även att analysera hur stiftelsen använder dessa strategier, samt att tolka strategivalen för att se vilka underliggande normföreställningar som kan utläsas utifrån ett normkritiskt perspektiv. Teoretiska utgångspunkter är dels Pauwels språkplaneringsstrategi och beskrivning av könsneutraliserande och könsspecificerande benämningsstrategier, dels konstruktivistisk pragmatik och normkritik. De metoder som använts är benämningsanalys, samt en pragmatisk och normkritisk analys vari även en positioneringsanalys inkluderas.  Resultatet visar att stiftelsen använder både könsspecificerande och könsneutraliserande benämningsstrategier, men favoriserar den könsspecificerande strategin. Kvinnor specificeras i majoriteten av fallen, oftast genom könsbestämda titlar eller substantiv. Andra strategier med avseende på kön som framträder i materialet är att prata om förhållandet mellan kvinnor och män, att spela på stereotyper, skapa nya ord, använda ord med generisk syftning, samt använda ord som kan inkludera andra könskategorier än kvinna och man. Positioneringsanalysen visar att stiftelsen positionerar sig som expert i förhållande till andra aktörer. Med hjälp av värdeomdömen och negationer positionerar stiftelsen i sin tur mansdominans, traditionalitet och stagnation som negativa motpoler till jämställda styrelser, modernitet och framåtanda. En manlig dominansnorm kommer därmed i konflikt med en jämställdhetsnorm. Analysen visar även att mottagaranpassning kan hindra inkluderingen av ett intersektionellt perspektiv och att olika könsneutraliserande och könsspecificerande strategier inte alltid bidrar till ett jämställt språk.