Arbetet som gjorts i denna undersökning har cirkulerat kring sexualisering av manliga och kvinnliga avatarers rustningar och hur spelare relaterar till dessa rustningar. Detta gjordes med en internetbaserad undersökning med två enkäter där den ena innehöll en manlig avatar med olika rustningar och den andre en kvinnlig avatar med olika rustningar, där den huvudsakliga skillnaden mellan rustningarna var nivå av sexualisering. Resultatet visar att spelare föredrar lite eller ingen sexualisering av båda oavsett könet på avataren, Svarandes motiveringar analyseras efter återkommande resonemang. Vidare arbete inom ämnet sexualisering uppmuntras och förslag på riktningar ges.

I detta arbete har sexualisering och rustningar från spel studerats för att undersöka vad spelare föredrar. Är sexualisering något som är önskvärt eller föredrar spelare i stället en stor tung rustning på sin spelarkaraktär? Upplevs sexualiserade kläder likadant på kvinnliga som manliga karaktärer? För att undersöka detta problem skapades en artefakt i form av fyra rustningar för en manlig och kvinnlig karaktär, med olika grader av sexualisering. Rustningarna användes sedan i en intervju där deltagare fick besvara frågor till varje rustning och till slut välja vilken av de fyra de föredrog. Resultatet av undersökningen visade på att spelare helst vill använda en mindre sexualiserad rustning på sin karaktär, men även att de tunga och täckande rustningarna gör att en karaktär känns mer kraftfull. Studien var dock för liten för att kunna se om det gick att hitta några samband med deltagarnas spelvanor eller könspreferens i spel. Detta är något som skulle kunna studeras vidare i framtiden och undersökningen hade även kunnat utökas med fler designer av rustningar samt undersöka spelares preferenser i olika kulturer. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Detta arbete undersöker riddarkaraktärer från två olika fantasy-rollspel, och ifall karaktärerna uppfattas som mer trovärdig inom sin genre om rustningen de bär är skapad utifrån ett historiskt perspektiv. En karaktär från varje spel, samt en historisk tolkning av karaktären användes till studien för att undersöka frågeställningen. Åtta informanter deltog i studien, som utfördes vid Högskolan i Skövde i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Varje informant fick se varje karaktär i taget, där de sedan fick svara på frågor i hur de uppfattade karaktären. Det visade sig att huruvida varje spelare uppfattar karaktärer som trovärdig eller inte beror helt på vilket sammanhang karaktären befinner sig i. Så länge karaktären och spelvärlden är enhetlig med den typen av fantasy som förmedlas kommer det att kännas trovärdigt inom spelets premisser och tematik. I och med att urvalet av informanter endast var studerande spelutvecklare är det svårt att säga ifall detta påstående även går att applicera på andra målgrupper. Därför behövs ytterligare undersökningar för att svara på frågan.

This study examines four suits of armour that belonged to two Swedish kings, one protestant and one catholic, during the renaissance. The study tries to determine if it is possible to extract the religious identity of these kings based upon the decorations or other connotations of the suits of armour. Since the two kings, Erik the XIV:th and John the III, where half brothers and they succeeded each other, the suits of armour are closley matched in time and style.   The study also examines the grave effigy of one of the kings, John the III of Sweden, to examine if there is a connection between crossed legs on effigys and the perception of religion during the period.   The study is conducted through a archeological and historiological method and uses a combination theory of Smarts seven dimensions and the pictoral turn.   The main question of the study is: -          What does it take to track religious bias through armour? The subsequent questions are: -          Is it possible to find the religious identity in the suits of armour? -          Was the Gothicism movement a religious movement? -          The effigy of John the III was sculpted in a style popular in the eleventh century, created in the 16:th century and placed in the 18:th century. What conclusions can be drawn from this while also tracking the discourse of effigys in the same time expance.   The study concludes that if the identity of the owner of a suit of armour is known, the symbols that adorne the suit can be interpreted fairly well. It also conludes that the gothic movement in Sweden where an extremely aggressive catholic movement. Finally it concludes that the creation and placement of the tomb in Uppsala cathedral closely follows the different discourses about the meaning of crossed legs on effigys in Europe and that the makers most likely gave the position a devout religious connotation.

The armour that was found during the excavations of the mass graves after the battle of Visby in the year 1361, has given great knowledge about the 14th century defensive equipment. Bengt Thordeman's analyses and interpretations of the armour-material have influenced modern research on the subject. The predominant narrative is that the militia from Gotland was ill-equipped, and that the Danish army was far superior. However, the aim of this study is to create a more nuanced picture of how the soldiers in the mass graves were equipped, and to contribute to future research on the largely unstudied commoner-armour of the Nordic countries. The study compares armour-items from the mass graves at site of the so-called Korsbetningen, with other archaeological material, the descriptions of folkvapen in Swedish medieval legal documents, and contemporary artwork. This comparison is made to broaden the perspective and see similarities and differences between the Visby material and other sources.     The thesis results in a better understanding of what types of armour that was used during this battle, showing that the head-area was well protected, that the torso was slightly less prioritized to protect, and that the arms and legs were relatively unprotected.

Beata Maria/Dea Vults is a thesis for the degree of master (one year) in theology.   The thesis explores the role of the Virgin Mary as a martial saint in catholic combat with Islam and muslims between the years 1119 AD to 1648 AD with a focus on symbolism. The paper is focusing on symbolism in war banners, patron saints and semiotic symbols on arms and armour. There are three different events or phenomenons in the study, separated in time as well as space.   Firstly the war banner used at the battle of Las Navas (1212 AD) during the reconquista of Spain. The banner of Mary with child is the prime subjekt as well as the myths appearing in the aftermath of the battle, and the ceremony that was devised from it.   The second phenomenon is the knights templars use of Mary as patron saint, and the ceremony that followed this relationship. There is also discussion of the belts worn that were related to Mary, the use of wich is attested in documents from the trials of the templars between 1307 and 1312 AD. Lastly the paper focuses on the armours of the polish winged husars of 1648 AD and the seige of Vienna. The thesis explores the relationship between the symbols of the armour of the husars and the religious views of King John III Sobieski of Poland.   The main question of the study is:   What were the meaning of the symbols of Mary as she was carried as a ritualistic symbol for war?   The subsequent questions are:   How do you trace a progression in the useage of Mary as a symbol from the templars all the way to the use of Mary as a symbol for the winged husars?   Which types of worship of Mary as a symbol were used primarliy in wars with muslims?   The paper is researched by qualitative methods including text analysis as well as semiotic symbolism reading. There are two theories used in the analysis. Smarts dimensions and Andersons and Hulls Warrior elites, with Smarts dimensions as the dominant theory.