Vid hennes barm och under hennes kjortel är en studie om två av religionspsykologins fäder och deras Mariaåskådningar – Sigmund Freud och Carl Gustav Jung. Trots en i övrigt gedigen forskning finns en kunskapslucka om deras Mariagestalt och då särskilt vad gäller Freud. Tanken i denna magisteruppsats är att genom en hermeneutisk metod fylla detta tomrum. Syftet är att utröna Mariagestaltens roll och betydelse i de religiösa dramaturgiernas dilemman. Därtill se vilka lösningar som erbjuds i Freuds och Jungs djuppsykologiska teorier. Resultatet visar att Freud utgår främst från erotikens hemvist vid modersbröstet och autoerotismen. Medan Jung fokuserar på vaginan/livmodern och andlig eros. Det finns därtill en underliggande spänning mellan ett homosexuellt (Freud) och ett heterosexuellt (Jung) tolkningsföreträde. Gemensamt för Freud och Jung är att de inte drar en skarp skiljelinje mellan himmelska, jordiska och psykiska fenomen. I bådas religiösa dramaturgier är Gud en fadersrepresentation och en förövare. Han kommer antingen som en yttre infiltratör (Freud) eller är en inre glömskans sabotör (Jung). Genom årtusenden har Gudinnan hotats av jordiska erövrare (enligt Freud) eller glömts bort av Gud, samhället och den protestantiske mannen (enligt Jung). Hon återuppstår emellertid alltid i en ny skepnad. Och det är Maria. Hon får rollen som en sammanbindande kraft och tillskrivs att ha allt det som Gud saknar.

The purpose of this study Marias återkomst (the Return of Mary) is to examine the phenomena of “Mary’s return” in the Church of Sweden. The research questions revolve around the levels within the church (macro, meso, or individual level) where the figure of Mary has gained in-creased significance and what psychological functions it can fulfil. In total, twelve individuals with connections to the Church of Sweden were interviewed using a narrative interview method. The results show that the phenomena “the Return of Mary” is a mixture of aspects such as re-mained, new, resumed, forgotten, hidden, and longed-for. However, it cannot be confirmed that a paradigm shift has occurred, as no profound changes have taken place at all levels within the church. The higher the level, the more peripheral the figure of Mary becomes. Nevertheless, four Mariological emphases emerged at the individual level: pragmatic, theoretical, relational, and way of life. Psychological needs can be fulfilled by at least four elevations of Marian devotion: who-we-want-to-be, bridge-building, both-and, and leaving-and-embracing. Marian spirituality can thus contribute to an experience of balance and wholeness. / Syftet med denna studie är att undersöka fenomenet ”Marias återkomst” i Svenska kyrkan. Fråge-ställningarna handlar om på vilka nivåer i kyrkan (makro-, meso- eller individnivå) Mariagestal-ten har fått ökad betydelse samt vilka psykologiska funktioner hennes betydelse kan fylla. Sam-manlagt intervjuades tolv personer med svenskkyrklig anknytning utifrån narrativ intervjumetod. Resultatet visar att ”Marias återkomst” är en blandning av sådant som är kvar, nytt, återupptaget, glömt, gömt och efterlängtat. Det går dock inte att bekräfta ett paradigmskifte, eftersom ingen djupgående förändring har skett på samtliga nivåer i kyrkan. Ju högre upp, desto mer perifer blir Mariagestalten. På individnivå framkom fyra mariologiska betoningar: pragmatisk, teoretisk, re-lationell och livsföring. Psykologiska behov besvarades av minst fyra marianska elevationer: människan-vi-vill-vara, brobygge, både-och samt lämna-och-inlemma. Mariansk spiritualitet kan därmed bidra till en upplevelse av balans och helhet.

Denna uppsats skrivs inom ämnesområdet kyrkohistoria, vilket är ett brett forskningsfält. I denna studie ligger tyngdpunkten på att undersöka hur en kristen praktik gestaltades under en viss tid i Sverige. Den kristna praktik som undersöks är Mariafromheten med fokus på Maria under första hälften av 1500 – talet. Det material som studeras är Kristina Gyllenstiernas andaktsbok för att se hur Maria gestaltades för den senmedeltida människan och om den gestaltningen genomgår en förändring i andaktsboken. Inom kyrkan har läro- och trosfrågor alltid varit ett pågående samtal. Under denna tidsperiod var en av frågorna Marias roll i frälsningshistoria. Det är därför intressant att undersöka hur Maria gestaltades för den troende senmedeltida människan och om det sker en förändring av gestaltningen av Marias roll i Kristinas andaktsbok.  Andaktsboken anses har tre olika delar. Där de två första anses tillhöra den katolska läran och den sista delen tillförs den reformatoriska läran. Den uppdelningen gör att andaktsboken är intressant som material för denna studie.  I analysen av Marias roller i Kristinas andaktsbok används Therese Zachrissons teoretiska aspekter på materialitets kärna (föremål anses besitta gudomlig immanens) och historiska beskrivningar av en kristen praktik. De perspektiven sammantaget skapar en förståelse för hur den troende senmedeltida människan kan ha relaterat till Marias roller.  I andaktsboken framträder i de första delarna en närhet till Maria och Jesus med känslor i fokus som förändras till att förstå Ordet, Skriften och Fadern. Maria får lämna rollerna som den himmelska drottningen, profeternas profet, apostlarnas apostel, bibelkunnig, lärarinna, medlerska mellan Kristus och människan och blir kvar som en ren jungfru som föder Jesus Kristus i den sista delen i Kristinas andaktsbok.

Begreppet kultkontinuitet används många gånger för att beskriva hur en ny religion övertar fenomen från en tidigare religion. I denna uppsats har den fornnordiska gudinnekultens kultkontinuitet undersökts i Svensk romansk kyrkokonst. Genom en tvärvetenskaplig litteraturstudie inom religionshistoria och konsthistoria som utmynnade i en bildanalys har symbolik framkommit som kunde anknytas till den fornnordiska gudinnekulten. Undersökningen visade att det förekommer en gudinnekultkontinuitet i en förändrad form. Symboliken är emellertid i många fall otydlig, och kan mer förstås genom vad jag benämner som en symbolisk anknytning; det vill säga även om symbolerna inte direkt går att anknyta till den fornnordiska symboliken, finns det attribut och egenskaper som kan relateras till de fornnordiska gudinnorna. Undantag från detta är avbilder av Jungfru Maria vilkens aspekter och kvalitéer tydligt kan liknas med den fornnordiska fruktbarhetsgudinnan Freyja.

Sámi culture and resources have long been exploited by the Swedish state, church and government. The material culture that was collected during the late 19th and early 20th century, has many times lost their original meaning and context later on in museum collections. This is problematic and needs to change in order to prevent further damage to the Sámi material and immaterial culture. This study aims to analyse the Sámi silver brooches with Marian-symbols, that were found together with other types of silver artefacts at Passekårsa, Gällivare parish. By doing this type of analysis it allows for further and mor difficult discussions to be adressed and it also allows for the silver find in question to be further contextualized. We non-Sámi archaeologists, scientists and staff at museums need to talk about how we are interpreting, examining and portraying Sámi cultural heritage whether it concerns human remains, places of sacrifice or small silver brooches.

Beata Maria/Dea Vults is a thesis for the degree of master (one year) in theology.   The thesis explores the role of the Virgin Mary as a martial saint in catholic combat with Islam and muslims between the years 1119 AD to 1648 AD with a focus on symbolism. The paper is focusing on symbolism in war banners, patron saints and semiotic symbols on arms and armour. There are three different events or phenomenons in the study, separated in time as well as space.   Firstly the war banner used at the battle of Las Navas (1212 AD) during the reconquista of Spain. The banner of Mary with child is the prime subjekt as well as the myths appearing in the aftermath of the battle, and the ceremony that was devised from it.   The second phenomenon is the knights templars use of Mary as patron saint, and the ceremony that followed this relationship. There is also discussion of the belts worn that were related to Mary, the use of wich is attested in documents from the trials of the templars between 1307 and 1312 AD. Lastly the paper focuses on the armours of the polish winged husars of 1648 AD and the seige of Vienna. The thesis explores the relationship between the symbols of the armour of the husars and the religious views of King John III Sobieski of Poland.   The main question of the study is:   What were the meaning of the symbols of Mary as she was carried as a ritualistic symbol for war?   The subsequent questions are:   How do you trace a progression in the useage of Mary as a symbol from the templars all the way to the use of Mary as a symbol for the winged husars?   Which types of worship of Mary as a symbol were used primarliy in wars with muslims?   The paper is researched by qualitative methods including text analysis as well as semiotic symbolism reading. There are two theories used in the analysis. Smarts dimensions and Andersons and Hulls Warrior elites, with Smarts dimensions as the dominant theory.

<p>The purpose with this essay is to study if the exhibition, <em>Maria-Drömmen om kvinnan </em>has a gender perspective and if it contributes to the history of art. The study shows what kind of women the exhibition illustrates and what kind of perspective it has. By telling about the black Madonna I also show that there is another representation of the middle age women in the Roman Catholic Church at this time that the exhibition not have included. The study is also going to illustrate the difference between a genderperspektiv in art and a women’s perspective. I use the world of art and a study from the government to explain how the gender perspective can be used.</p>

The purpose with this essay is to study if the exhibition, Maria-Drömmen om kvinnan has a gender perspective and if it contributes to the history of art. The study shows what kind of women the exhibition illustrates and what kind of perspective it has. By telling about the black Madonna I also show that there is another representation of the middle age women in the Roman Catholic Church at this time that the exhibition not have included. The study is also going to illustrate the difference between a genderperspektiv in art and a women’s perspective. I use the world of art and a study from the government to explain how the gender perspective can be used.

Uppsatsens syfte är att undersöka Miles Aldridges fotografi Immaculée#5 som gestaltar en Jungfru Maria som innehar ett uttryck av extas. Med hjälp av Panofskys ikonografiska metod och feministisk och psykoanalytisk teori analyseras verket för att utforska hur det religiösa verket kan tolkas i en samtida kontext. Slutsatsen innehåller en konklusion om att en förhistorisk kontext om Jungfru Maria och genomförda kritiska analyser visar att Immaculée#5 kan representera ett visuellt kvinnoförtryck baserat på bland annat sexuell voyeurism. / The purpose of the essay is to examine Miles Aldridge's photograph Immaculée#5, which depicts a Virgin Mary holding an expression of ecstasy. Using Panofsky's iconographic method and feminist and psychoanalytic theory, the work is analyzed to explore how the religious work can be interpreted in a contemporary context. The conclusion is that a prehistoric context about the Virgin Mary and critical analyses show that Immaculée#5 can represent a visual oppression of women based on sexual voyeurism, among other things.

Syftet med uppsatsen ”Medmänsklighet och Gudomligt Beskydd – en receptionsestetisk studie av Maria (Återkomsten) och Skyddsmantelmadonnan” är att ur ett receptionsestetiskt perspektiv närma sig skulpturerna Maria (Återkomsten) av Anders Widoff och Skyddsmantelmadonnan av Lena Lervik. Skulpturerna finns i och i anslutning till Uppsala respektive Lunds domkyrka. Genom receptionsestetikens metod där man tittar på ett konstverks interna faktorer som rör verkets inre organisation samt externa faktorer såsom platsen där konstverken är placerade, andra konstverk som relaterar till verket, en myt eller berättelse som är viktig för förståelsen av konstverken etcetera, rör sig uppsatsen fram mot en diskussion kring vem som är verkens implicite betraktare, dvs. ideala betraktare. Uppsatsen ämnar även diskutera hur jungfru Maria gestaltas i de berörda skulpturerna: vilken bild konstverken ger av Maria. Metoden för att diskutera vem som är verkens implicite betraktare och hur betraktaren aktiverar konstverken i relation till platserna är besök på de platser där konstverken finns för att i denna miljö möta verken och läsning av relevant litteratur. Slutsatsen är att skulpturerna är medvetet placerade i anslutning till kyrkorum och att platserna utgör en viktig dialog med konstverken. Skulpturerna ger väldigt olika bilder av jungfru Maria: Maria (Återkomsten) gestaltar Marias mänskliga sida och Skyddsmantelmadonnan är mer av en gudinnegestalt, en Moder Jord och urmoder som beskyddar mänskligheten. Verkens implicite betraktare är någon som vistas på platsen och möter verken med en öppenhet; verken har båda en öppenhet i framförallt ansiktsuttryck som öppnar för olika tolkningar. Den implicite betraktaren – i meningen den ideala betraktaren – är en människa med en öppenhet för en andlig dimension men är inte nödvändigtvis troende. Betraktaren behöver inte ha kunskap om vem jungfru Maria är, verkens tillkomsthistoria, verk som kan tänkas relatera till skulpturerna etcetera men det kan fördjupa upplevelsen. / The purpose of the essay "Humanity and Heavenly Protection – a Study of Mary (The Return) and the Protective Cloak Madonna Based on the Theory and Method of Reception Aesthetics" is to approach the sculptures Mary (The Return) by the artist Anders Widoff, and The Protective Cloak Madonna by the artist Lena Lervik. The sculptures are placed inside Uppsala Cathedral and outside Lund Cathedral respectively, and the study is based on the theory and method of reception aesthetics, where one looks at an artwork's internal factors that relate to the work's internal organization, as well as external factors, such as the situation of the work, relating works, or myths or stories that are important to understanding the work. Through this theory, a discussion about the implicit (ideal) beholder of the works takes place. Furthermore, the essay aspires to discuss the representation of Virgin Mary in the sculptures: what images of her the artworks present. The discussion of the implicit beholder, as well as the question of how locations affect the viewer’s activation of the works, was based on visits to the sites, as well as the study of literature on the artworks and the theory used.  The conclusion is that the sculptures are intentionally placed in the vicinity of cathedrals, and that the sites constitute an important dialogue with the artworks. The sculptures present very different images of the Virgin Mary: Mary (The Return) embodies Mary's human side, while the Protective Cloak Madonna is more of a Goddess figure, a Mother Earth and ancestor who protects humanity. The implicit beholder of the works is someone who visits the sites and encounters the works with an open mind; the sculptures have openness to them, especially in the facial expressions that invite different interpretations. The implicit (ideal) beholder is a person with an open mind to a spiritual dimension, but is not necessarily a Christian. The viewer does not need to know who Virgin Mary is, nor the history of the artworks or relating works, even though such knowledge might deepen the experience.