<p>The purpose with this essay is to find out the role of mythology in history in Swedish elementary schools to day. The questions I used to fulfill the purpose in my essay are these: How is the relationship between the school subject history and northern mythology, (what is myth, what is history) how does history and myth being linked together? And How is the practical use of northern mythology shaped in to days school, How does the teacher form the education in northern mythology and what controls it? The method I used was an interview, a case study and a literature study, based on the didactical questions how, why and what.</p><p>The mythology is motivated by the guidelines and goals, set up by the Swedish government, and is supposed to give the student history knowledge and thereby help the student to build up their identity. It is also supposed to give knowledge about the Swedish and Nordic cultural heritage. The role the mythology has is to support the history education.</p><p>According to the interview in this essay the northern mythology is given a central place in the education in the Swedish elementary school today. It also showed that the literature controls what in the mythology that is being presented to the students. What the school literature present is very basic and short, and probably has the goal to encourage the students to further research.</p><p>My essay reflects that northern mythology is an important part in the education, and the keyword for its existence in the education is history knowledge, cultural heritage and identity.</p> / <p>Arbetets syfte är att undersöka vilken roll och vilket utrymme fornnordisk mytologi får i historieundervisningen i dagens mellanstadieskolor. Den frågeställning jag använt mig av är: Hur ser förhållandet mellan historieämnet och den fornnordiska mytologin ut (vad är myt, vad är historia)? Vad är historieämnets roll och hur kan den fornnordiska mytologin kopplas till ämnet historia? Och hur är den praktiska användningen av fornnordisk mytologi utformad i dagens skola? Det vill säga hur gör läraren praktiskt i undervisningen av fornnordisk mytologi, och vad styr den praktiska utformningen av undervisningen? Den metod jag använt mig av är intervju, fallstudie och litteraturstudie baserade på de didaktiska frågorna vad, hur och varför.</p><p>Mytologin motiveras i historieundervisningen genom anvisningar i kurs- och läroplaner som syftar till att ge eleven historiemedvetande och därmed hjälpa till att bygga upp dess identitet, både individuellt och kollektivt. Den roll som den fornnordiska mytologin har är att understödja historieundervisningen</p><p>Det ska också ge kunskap om det svenska och nordiska kulturarvet. Enligt den intervju jag gjort får den fornnordiska mytologin en central roll i undervisningen i dagens mellanstadieskolor. Det visade sig också att det var litteraturens innehåll som styrde vad som tas upp. Det som tas upp i skolböckerna är mycket grundläggande och kortfattat, troligtvis med ambitionen att locka till fortsatt efterforskning.</p><p>Den fornnordiska mytologin visade sig vara en viktig del i undervisningen, och nyckelbegreppen för dess berättigande i undervisningen kan ses vara historiemedvetande, kulturarv och identitet.</p>

The purpose with this essay is to find out the role of mythology in history in Swedish elementary schools to day. The questions I used to fulfill the purpose in my essay are these: How is the relationship between the school subject history and northern mythology, (what is myth, what is history) how does history and myth being linked together? And How is the practical use of northern mythology shaped in to days school, How does the teacher form the education in northern mythology and what controls it? The method I used was an interview, a case study and a literature study, based on the didactical questions how, why and what. The mythology is motivated by the guidelines and goals, set up by the Swedish government, and is supposed to give the student history knowledge and thereby help the student to build up their identity. It is also supposed to give knowledge about the Swedish and Nordic cultural heritage. The role the mythology has is to support the history education. According to the interview in this essay the northern mythology is given a central place in the education in the Swedish elementary school today. It also showed that the literature controls what in the mythology that is being presented to the students. What the school literature present is very basic and short, and probably has the goal to encourage the students to further research. My essay reflects that northern mythology is an important part in the education, and the keyword for its existence in the education is history knowledge, cultural heritage and identity. / Arbetets syfte är att undersöka vilken roll och vilket utrymme fornnordisk mytologi får i historieundervisningen i dagens mellanstadieskolor. Den frågeställning jag använt mig av är: Hur ser förhållandet mellan historieämnet och den fornnordiska mytologin ut (vad är myt, vad är historia)? Vad är historieämnets roll och hur kan den fornnordiska mytologin kopplas till ämnet historia? Och hur är den praktiska användningen av fornnordisk mytologi utformad i dagens skola? Det vill säga hur gör läraren praktiskt i undervisningen av fornnordisk mytologi, och vad styr den praktiska utformningen av undervisningen? Den metod jag använt mig av är intervju, fallstudie och litteraturstudie baserade på de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Mytologin motiveras i historieundervisningen genom anvisningar i kurs- och läroplaner som syftar till att ge eleven historiemedvetande och därmed hjälpa till att bygga upp dess identitet, både individuellt och kollektivt. Den roll som den fornnordiska mytologin har är att understödja historieundervisningen Det ska också ge kunskap om det svenska och nordiska kulturarvet. Enligt den intervju jag gjort får den fornnordiska mytologin en central roll i undervisningen i dagens mellanstadieskolor. Det visade sig också att det var litteraturens innehåll som styrde vad som tas upp. Det som tas upp i skolböckerna är mycket grundläggande och kortfattat, troligtvis med ambitionen att locka till fortsatt efterforskning. Den fornnordiska mytologin visade sig vara en viktig del i undervisningen, och nyckelbegreppen för dess berättigande i undervisningen kan ses vara historiemedvetande, kulturarv och identitet.

<p>I uppsatsen studeras förekomsten av giftermål som rit i Den Poetiska Eddan och Snorres</p><p>Edda, med följande frågeställning: Hur ser förekomsten av giftermål som rit ut i Den poetiska</p><p>Eddan och Snorres Edda, finns det någon skillnad mellan verken? Metoden är en textanalys i</p><p>historisk kontext, där analysverktygen består av nyckelord. Uppsatsen avser en breddning av</p><p>begreppet giftermål med hjälp av följande nyckelord: giftermål/bröllop, äktenskap/äkta,</p><p>fria/frieri, brud, brudgum, maka/hustru/fru samt make/man. Utifrån nyckelorden valdes aktuella</p><p>citat från eddorna. I teoridelen sätts giftermålet in i en teoretisk kontext och grundas där i</p><p>Fiona Bowie och Catherine Bells ritualteorier. Resultatet av citaten grundas även i historisk</p><p>forskning av Gro Steinsland, Sharon Ratke och Rudolf Simek, Britt-Mari Näsström, Auður</p><p>Magnúsdòttir och Björn Collinder. En kort presentation av eddorna föregår resultatdelen där</p><p>alla de utvalda citaten presenteras, kommenteras och analyseras. Resultatet visar utifrån de</p><p>utvalda nyckelorden hur förekomsten av giftermål som rit ser ut i eddorna. Handlingen giftermål</p><p>är inte närmare beskriven mer än ett fåtal gånger, men det finns betydligt fler tillfällen</p><p>där ord och kontexter går att knyta till riten giftermål. Skillnaden som framkommit i jämförelsen</p><p>av eddorna är att det i resultatet, med anknytning i litteraturen, går att knyta fler citat till</p><p>Den poetiska Eddan än till Snorres Edda. I giftermålskontexten är det liknande teman som</p><p>berörs i båda verken, det är bara omfattning och framställning som skiljer sig åt.</p>

I uppsatsen studeras förekomsten av giftermål som rit i Den Poetiska Eddan och Snorres Edda, med följande frågeställning: Hur ser förekomsten av giftermål som rit ut i Den poetiska Eddan och Snorres Edda, finns det någon skillnad mellan verken? Metoden är en textanalys i historisk kontext, där analysverktygen består av nyckelord. Uppsatsen avser en breddning av begreppet giftermål med hjälp av följande nyckelord: giftermål/bröllop, äktenskap/äkta, fria/frieri, brud, brudgum, maka/hustru/fru samt make/man. Utifrån nyckelorden valdes aktuella citat från eddorna. I teoridelen sätts giftermålet in i en teoretisk kontext och grundas där i Fiona Bowie och Catherine Bells ritualteorier. Resultatet av citaten grundas även i historisk forskning av Gro Steinsland, Sharon Ratke och Rudolf Simek, Britt-Mari Näsström, Auður Magnúsdòttir och Björn Collinder. En kort presentation av eddorna föregår resultatdelen där alla de utvalda citaten presenteras, kommenteras och analyseras. Resultatet visar utifrån de utvalda nyckelorden hur förekomsten av giftermål som rit ser ut i eddorna. Handlingen giftermål är inte närmare beskriven mer än ett fåtal gånger, men det finns betydligt fler tillfällen där ord och kontexter går att knyta till riten giftermål. Skillnaden som framkommit i jämförelsen av eddorna är att det i resultatet, med anknytning i litteraturen, går att knyta fler citat till Den poetiska Eddan än till Snorres Edda. I giftermålskontexten är det liknande teman som berörs i båda verken, det är bara omfattning och framställning som skiljer sig åt.

My aim in this essay is to identify and explain the claims to power that women possessed and were able to wield over other individuals by examining women as a instigators of violence in the Icelandic saga literature. I sought to build upon the previous research on women's representation in the saga literature by further identifying and explaining the power of women. By using qualitative narrative analysis with an approach closely related to content analysis, I searched six Icelandic sagas of different character and featured the identified intrigues in a summary manner. The questions referred to the material are:  - Which expressions show that women's actions are a founding reason for men to engage in violence can be found in the material?  - How do the female actors exercise power in Old Norse literature?  In the light of works by Margaret Clunies Ross, Gro Steinlands, Birgit Sawyers and Jóhanna Katrín Fridriksdottirs and descriptions of women in the Viking Age context with the Norse religion combined with the theoretical starting points from John RP French, Bertram Raven and Sylvia Walby I have answered the questions of the study. The female characters’ claims to power found in the literature were found to be verbally based, in accordance with previous research, and therefore found in social interactions with other individuals.  The result shows that women’s power is established in five different power bases: reward, coercive, legitimate, reference and expertise, where coercion and expertise were the most prominent and frequently reproduced forms of power in the material. The descriptions of the woman's claims to power can demonstrate (1) that the woman had a powerful position in the Viking Age context, (2) highlighted as a cause of disorder which man must sort out - and then appears as the sovereign, (3) a Christian tendency and function as propaganda against paganism. But one of the most interesting and important aspects that this study highlights is that women's actions can be seen as destructive as they are a leading cause of violence in many cases, but the women do not always do this in pure malice, although malice may be present in some intrigue. Several women seem to have a constructive motive as they often want the family to escape the shame and instead perform great deeds which generate honor - which is the moral system that is found in paganism. By understanding women's motives in this way, one can understand that they want to achieve good even if it sometimes requires violent actions. These actions can also be viewed differently than in our modern societies which are characterized by a different mentality towards violence than was the case in Viking society.

Undersökningens syfte är att försöka identifiera de objekt vilka omnämns som smiden i runtexten på Gurstenstenen (Sm 144). Studien genomförs utifrån antagandet att objekten är kopplade till ett förkristet godeämbete. Undersökningsmaterialet utgörs därmed av de källor som kan lämna upplysningar om goden och objekt knutna till denne. Framförallt används isländska medeltida texter, men även den fornvästnordiska poesin, ortnamnsmaterialet samt arkeologiskt material. Jag utgår från uppgifter i de mest utförliga källorna, d.v.s. den isländska litteraturen. Det är emellertid mycket osäkert om dessa texter kan berätta något om förhållanden i 800-talets Småland, där Sm 144 hör hemma. Jag försöker därför hitta bekräftelse på de isländska texternas information i de mer knapphändiga källor som ligger geografiskt, kulturellt och tidsmässigt närmare Sm 144. Bedömningen av huruvida de objekt som aktualiseras i studien kan identifieras med inskriftens smiden, utgår från i vilken mån det går att få sådan bekräftelse, men också från hur väl objekten passar med inskriftens ordval och den situation som jag tänker mig ligger bakom runtexten. Undersökningens resultat visar att det minst problematiska alternativet är att identifiera smidena med en typ av kultbyggnad som kallas hov (fvn. hof). Eftersom smidena omtalas i plural på Sm 144 skulle man kunna tänka sig att detta avser flera hov, alternativt hovet och de övriga byggnader som finns på godens gård.

Denna studie ämnar undersöka bilden av den starka kvinnan som finns i spelet The Elder Scrolls V: Skyrim, stämmer överens med hur nuvarande forskning ser på förekomsten av den starka kvinnan i fornnordisk tid och mytologi. När det gäller avgränsningar valde vi att i spelet enbart studera kvinnor av rasen Nord. Metoden som applicerades var kvalitativ innehållsanalys som användes av Philipp Mayring, som kombinerades med en förenklad variant av grundad teori, baserad på Barney Glasers version. Material som användes var litteratur om fornnordiska samhällen och fornnordisk mytologi, samt som huvudsakligt studieobjekt, The Elder Scrolls V: Skyrim. I resultatet redogörs för utvalda gudinnor inom fornnordisk mytologi, hur kvinnors liv såg ut på fornnordisk tid och hur kvinnor framställs i spelet Skyrim. I analysen och diskussionen jämförs dessa och slutsatsen är att den starka kvinnan fanns i både fornnordiska samhällen och spelet men att de representerades i viss mån på olika vis. Dessa var exempelvis att kvinnan i spelet kunde ha titeln som jarl, vilket skiljde sig mot verkligheten enligt vår undersökning, jämfört med de likheter vi kunnat påvisa, där till exempel prästinna var ett ämbete för kvinnor i både spelet och under fornnordisk tid.

This thesis compares four excavated ritual places that have been connected through place names to the two Norse gods Týr and Ullr. The purpose is to contribute to the discussion about the nature of Týr and Ullr and their relationship. Excavation reports, primary sources and other publications are used as material to achieve this purpose. A qualitative method is used in the comparison between the ritual places. The conclusion is that Ullr probably were a sun god and law god with connections to aristocracy, war, rings and possibly horses, but that he also changed through time. The relationship with Týr remains obscure though, partly because of the limited material, but the two gods seems to have had similar connections to aristocracy and war. Both gods may also have survived into the Viking age. The presence of other gods such as Freyr and Odin makes the tracing of Týr and Ullr more complicated.

Denna uppsats analyserar och jämför tre historiska studier som skildrat och tolkat den fornnordiska undergångsmyten Ragnarök. De tre studierna är författade av nordiska akademiker mellan år 1849 och 1922. Genom jämförelser med historieskrivningens generella trender och dess förhållande till mytologiskt källmaterial kan undersökningen påvisa hur, varför, och på vilket sätt som respektive studies författare påverkats av sin samtid. Vidare kan uppsatsen peka på att den historiografiska kontextens betydelse med avseende till metodik och tolkning vida överväger forskarens disciplintillhörighet.

This essay is about the stone circles Norrby Stenar and Smålandsstenar. I will discuss them and their meaning from different angles. By doing that, I hope to understand the stone circles in relation to the society and landscape that surrounds them. These places are unique because there are only stone circles as a burial form there. It is also more then four stone circles on both grave sites. In order to understand these places I will compare them with each other and by others research. I will interpret the monuments through an identity perspective, in relation with the norse mythology.