Det er i dagens helsepolitikk et økende fokus på å styrke pasientsikkerheten i helsetjenesten, og implementering av prinsipper for høyt reliable organisasjoner i disse tjenestene har blitt sett på som et virkemiddel for å redusere pasientskader. Dette er på bakgrunn av at høyt reliable organisasjoner er organisert ut i fra et sikkerhetssystem som gjør de svært gode på å håndtere og forebygge feil og ulykker. Det fokuseres også på viktigheten av gode teamprosesser for å øke sikkerheten i disse tjenestene, samtidig som at teamarbeid blir sett på som et nøkkelprinsipp for høy reliabilitet. Det er likevel lite forskning på sammenhengen mellom teamarbeid, høy reliabilitet og feil, noe som dannet utgangspunktet for denne studien. Det har her blitt testet hvordan et fokus på gode teamprosesser, og prinsipper for høy reliabilitet kan bidra til å redusere feil i ambulansetjenesten, som er en del av spesialisthelsetjenesten i Norge. Resultatene viser at både høy reliabilitet og gode teamprosesser bidrar til å redusere feil, samtidig som det har blitt testet hvordan teamarbeid og høy reliabilitet henger sammen. Gode teamprosesser viser seg å føre til høy reliabilitet, og på denne måten påvirke feil gjennom å fordre reliabel atferd. Ved å teste ulike teamkomponenter opp i mot prinsippene for høy reliabilitet danner studien også et utgangspunkt for hvordan teamtrening kan basere seg på en reliabel oppbygning, og dermed implementeres i tjenesten.

The aim of this study was to examine how the interviewed primary teachers in two schools situated in the Stockholm area understand themselves as teachers in relation to their image of the good teacher. The research questions were:  How do the informants discuss their image of the good teacher?  How do the informants describe their own role as a teacher? A qualitative method, by interviews made with four primary teachers, was used to collect data for the examination. The results from the interviews were analyzed and discussed from the theories and earlier research concerning the role of the teacher and what they describe as the good teacher. The theoretical connection of this study was based on the theories of Vygotsky, Piaget, Bruner, Dewey, Dreikurs, Kounin and Glasser concerning the relationship between the role of the teacher and learning. The conclusions of this study was that the four primary teacher’s image of the good teacher match their description of their own role as a teacher, and so does the most of the earlier research on the subject. Teachers must possess a broad competence and contiously control a lot. I believe that teachers’ personal characteristics in some cases can affect the quality of teaching and the pupils’ learning but I think that it is primarily the teacher’s attitude to their professional role and the teaching quality in itself that contributes to learning. An extrovert or humble teacher is not necessarily a better teacher than those who do not have these characteristics, but who carries on a teaching marked by orderliness and commitment. I do not think there is a definitive link between a teaching that contributes to learning and the personal characteristics that are often associated with the good teacher.

Undersökningens syfte är att försöka identifiera de objekt vilka omnämns som smiden i runtexten på Gurstenstenen (Sm 144). Studien genomförs utifrån antagandet att objekten är kopplade till ett förkristet godeämbete. Undersökningsmaterialet utgörs därmed av de källor som kan lämna upplysningar om goden och objekt knutna till denne. Framförallt används isländska medeltida texter, men även den fornvästnordiska poesin, ortnamnsmaterialet samt arkeologiskt material. Jag utgår från uppgifter i de mest utförliga källorna, d.v.s. den isländska litteraturen. Det är emellertid mycket osäkert om dessa texter kan berätta något om förhållanden i 800-talets Småland, där Sm 144 hör hemma. Jag försöker därför hitta bekräftelse på de isländska texternas information i de mer knapphändiga källor som ligger geografiskt, kulturellt och tidsmässigt närmare Sm 144. Bedömningen av huruvida de objekt som aktualiseras i studien kan identifieras med inskriftens smiden, utgår från i vilken mån det går att få sådan bekräftelse, men också från hur väl objekten passar med inskriftens ordval och den situation som jag tänker mig ligger bakom runtexten. Undersökningens resultat visar att det minst problematiska alternativet är att identifiera smidena med en typ av kultbyggnad som kallas hov (fvn. hof). Eftersom smidena omtalas i plural på Sm 144 skulle man kunna tänka sig att detta avser flera hov, alternativt hovet och de övriga byggnader som finns på godens gård.

Syftet med denna uppsats är att studera tre gode mäns och Överförmyndarförvaltningens roller i förhållande till ensamkommmande, asylsökande barns rättigheter och behov. Studien fokuserar även på relationen mellan dessa. Utifrån lagar och riktlinjer beskrivs deras relation till tre barnperspektiv. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med representanter från Överförmyndarförvaltningen och tre av Malmö kommuns sju gode män. Intervjuerna analyseras utifrån dessa perspektiv och tre begrepp. Det kom att påvisas att de gode männen arbetar utifrån det vuxna och samhällets perspektiv. De menar vidare att barns bästa uppfylls genom att ta del av barnets eget perspektiv. Deras roll som god man innebär enligt dem själva att de ska verka i föräldrarnas ställe genom vägledning, trygghet och att lösa problem som kan uppstå. Överförmyndarförvaltningen arbetar utifrån samhällets perspektiv där barns bästa beskrivs enligt lag. Sammanfattningsvis har studien kommit att påvisa behovet av mer kunskap kring ensamkommande, asylsökande barn både bland de gode männen samt hos olika myndigheter. / The aim of the essay is to study three good men’s and the Chief Guardian’s roles in relation to the rights and the needs of asylum seeking children without custodians. A focus is also on the relation between them. On the basis of laws and guidelines their relation to three child perspectives is described. The qualitative study is based on interviews with representatives from the Chief Guardian and three of the seven good men in Malmö municipality. The interviews are analysed on the basis of the perspectives and three concepts. It is pointed out that the good men work on the basis of the adult perspective and the society’s perspective. They also mean that the best interests of the child can be met when considering the child’s perspective. Their role as good man means according to themselves that they shall work in a parent’s position through guiding, safety and to solve problem that can occur. The Chief Guardian works on the basis on the society’s perspective. That is the best interests of the child according to the law. To sum up, the study points out the need for more knowledge about asylum seeking children without custodians both among the good men and among different authorities.

Under år 2015 skedde det en dramatisk ökning av de ensamkommande barnen i Sverige, från 7 049 till 35369. I mottagandet av ensamkommande barn får socialsekreterare och gode män viktiga roller.Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska hur socialsekreterare och gode män upplever sina ochvarandras roller i arbetet med ensamkommande flyktingbarn.Studien omfattar åtta informanter, där fyra var socialsekreterare och fyra gode män som arbetar medensamkommande flyktingbarn. Genomgången av forskning visar att området är föga utforskat.Vår studie avser att bidra med kunskap på området med fokus på det arbete som görs av socialsekreterareoch gode män i sina roller kring ensamkommande barn. Med hjälp av Goffmans dramaturgiska sociologiundersöker vi hur rollerna skapas och upplevs i interaktion med varandra, där varje interaktion är ettframträdande på en scen. Alla aktörer som deltar i skådespelet är både publik, aktörer och medaktörersom påverkar varandra och framträdandet som pågår.Studiens resultat visar sig i två huvudteman: roller och hantering av roller, sex underteman: beskrivningav roller, gränser, samverkan, stöd, engagemang och relationer samt ett tema som genomsyrar alla andra:känslor. Studien visar att socialsekreterare och gode män är delar av ett samhälleligt föräldraskap menmed skilda roller. De både rollerna tycks vara spindlar i nätet i samverkan i det samhälleliga föräldraskapet,där känslor ständigt finns närvarande. Resultatet visar även att socialsekreterare och gode män ser sigsjälva och varandra som vuxna vilka kan sätta gränser för barnen, som myndighetspersoner och som entillförordnad förälder. Studien väcker nya frågor om hur socialt arbete kommer att utmanas i framtidennär gränser mellan professionellt och frivilligt arbete omgestaltas på det samhälleliga scenerna.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka litteraturen efter agenterna och deras handlingar vid de religiösa sammankomsterna, i Tröndelag, så som det beskrivs av Snorre Sturlason i <em>”Håkon den Godes saga”</em> Följande frågor fokuseras:</p><ul><li>Hur ser det rituella gästabudet ut i Snorres text?</li><li>Vilka var det som agerade i den fornskandinaviska kulten och varför?</li><li>Vad säger källorna om rituella gästabud och kultfunktionärer?</li><li>Speglar texten autentiska traditioner?</li></ul>

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka litteraturen efter agenterna och deras handlingar vid de religiösa sammankomsterna, i Tröndelag, så som det beskrivs av Snorre Sturlason i ”Håkon den Godes saga” Följande frågor fokuseras: Hur ser det rituella gästabudet ut i Snorres text? Vilka var det som agerade i den fornskandinaviska kulten och varför? Vad säger källorna om rituella gästabud och kultfunktionärer? Speglar texten autentiska traditioner?