Bakgrund: I Sverige utgör patientgruppen som har haft stroke en stor del i den somatiska sjukvården. Stroke anses vara en av de främsta orsakerna till invalidisering ur ett internationellt perspektiv. Patienterna upplever fysiska och psykiska förändringar som oftast blir mer hanterbara genom de anhörigas stöd. Sjuksköterskor har ett stort ansvar över patienternas vård och är en viktig del i vårdteamet. Problem: Sjuksköterskor upplever svårigheter i att göra de anhöriga delaktiga i vården kring patienterna samt att utforma en hållbar vårdplan som kan fortsätta i hemmet. Syfte: Ur ett anhörigperspektiv beskriva upplevelser av att vårda en närstående som har haft stroke. Metod: En litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: De anhöriga upplevde en utmaning i att ge vård då ansvaret kom plötsligt och medförde stora livsförändringar. En ständig oro och rädsla var närvarande och familjerelationerna var förändrade. Allteftersom tiden fortlöpte upplevde de anhöriga att de kunde skapa kontroll över den förändrade livssituationen och finna mening. Slutsats: För att skapa en förhöjd delaktighet behöver vårdplanen tidigt utformas tillsammans med de anhöriga och ansvaret över vården behöver tilldelas dem utifrån deras förmåga och i en långsam takt. / Background: In Sweden, the patients who have suffered a stroke account for a significant amount of cases in the somatic care. Seen from an international perspective, stroke is considered to be one of the prime reasons for incapacitation. Patients can experience both physical and psychological changes which generally become more manageable with support from relatives. Nurses have a vital responsibility for the patients’ care and an important role in the healthcare team. Problem: Nurses are experiencing difficulties in making the relatives involved in the patient’s healthcare and to develop a sustainable care plan which can proceed at home. Aim: To describe the care experiences of the stroke patient’s relatives. Method: A literature review with a descriptive analysis. Results: The relatives experienced a challenge in providing care when the responsibility suddenly came and brought great changes. A constant worry and fear were present and family relationships were altered. As time progressed, the relatives felt that they could gain control of the changed life situation and find meaning. Conclusion: To create enhanced participation, the healthcare plan needs to be designed in an early stage together with the relatives. The responsibility of the care needs to be allocated to the relatives on the basis of their ability and in a slow pace.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med reumatoid artrit upplever sin vardag. Intervjuer genomfördes med 17 individer med diagnosen reumatoid artrit och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Två kategorier bildades som beskrev hur människor med reumatoid artrit upplever sin vardag: (1) Kroppens avtagande styrka och</p><p>dess inre och yttre konsekvenser och (2) försoning med sjukdomen.</p><p>Dessa bildar tillsammans det övergripande temat: Reumatikers livssituation – tyst vardagshjältemod. Studien visade att informanternas upplevelse av sin vardag var beroende av sjukdomens svårighetsgrad,</p><p>smärtans intensitet, kroppens styrka, begränsningar i vardagen, omgivningens attityd och hur de kunde hantera sin sjukdom och försona sig med den. En konklusion av denna studie är att det behöver göras</p><p>upplysningsarbete bland allmänheten om reumatikernas situation.</p><p>Utvecklingen av tekniska hjälpmedel borde främjas för att underlätta reumatikernas vardag. Det borde även funderas över bättre ekonomiskt stöd för patienter som är i behov av det. Framför allt borde forskningen</p><p>främjas för att hitta en metod genom vilken reumatoid artrit kan botas.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med reumatoid artrit upplever sin vardag. Intervjuer genomfördes med 17 individer med diagnosen reumatoid artrit och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Två kategorier bildades som beskrev hur människor med reumatoid artrit upplever sin vardag: (1) Kroppens avtagande styrka och dess inre och yttre konsekvenser och (2) försoning med sjukdomen. Dessa bildar tillsammans det övergripande temat: Reumatikers livssituation – tyst vardagshjältemod. Studien visade att informanternas upplevelse av sin vardag var beroende av sjukdomens svårighetsgrad, smärtans intensitet, kroppens styrka, begränsningar i vardagen, omgivningens attityd och hur de kunde hantera sin sjukdom och försona sig med den. En konklusion av denna studie är att det behöver göras upplysningsarbete bland allmänheten om reumatikernas situation. Utvecklingen av tekniska hjälpmedel borde främjas för att underlätta reumatikernas vardag. Det borde även funderas över bättre ekonomiskt stöd för patienter som är i behov av det. Framför allt borde forskningen främjas för att hitta en metod genom vilken reumatoid artrit kan botas.

Bakgrund: Permanent tarmstomi är ett kirurgiskt ingrepp där en bit tarm läggs ut på magen och avföringen samlas ihop i en stomipåse. Tarmstomi blir aktuell då sjukdom eller skador föreligger i tarmen. Kvinnor med permanent tarmstomi kan uppleva en förändrad självbild och utveckla depressiva symptom. För att lindra kvinnorsnas lidande blir det därmed viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras livsvärld.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med peramnent tarmstomi. Metod: Systematisk litteraturstudie med ett induktivt tillvägagångssätt. 10 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Många kvinnor hade svårt att identifiera sig med den förändrade kroppen och upplevde sig ha lägre värde som kvinna. Tarmstomin påverkade deras själsliga välmående och kvinnorna upplevde begränsningar i det vardagliga livet. Avsaknaden av kontroll över tarmgas, lukt från tarmen och tarmtöming medförde känslor som osäkerhet inför omgivningens reaktioner. Emotionellt och psykosocialt stöd från partner och familj hade positiv inverkan på kvinnors upplevelse att leva med tarmstomi.    Slutsats: Att leva med permanent tarmstomi innebar för kvinnorna en upplevelse av minskad livskvalitet och en viktig del i vägen mot försoning och acceptans var stödet från omgivningen.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om försoningsstadiet i konflikter och konflikthantering i förskolan. I studien undersöks också hur förskollärare använder sig av ordet förlåt och meningsinnebörden som läggs i ordets användning samt hur empati och förlåt tar plats i förskolans undervisning. Undersökningen utgår från kvalitativa intervjuer med sex verksamma förskollärare på tre olika förskolor där också tre observationer genomförts. Resultatet av studien visar att avledning är en strategi som används ofta, särskilt med yngre barn. Detta innebär att begreppet förlåt sällan används i försoningen och att försoningen i konflikter på förskolan ofta nedprioriteras. I resultatet kan vi också läsa att förskollärare sällan vill tvinga barnen att säga förlåt då de inte vet om barnet förstår meningsinnebörden av förlåt och eftersom begreppet riskerar att förlora sin mening och bli en enkel lösning på konflikter. Avslutningsvis visar resultatet att empati och förlåt i förskolans undervisning till största del sker i spontana samtal men också i planerade temaarbeten och aktiviteter där förskolorna läser böcker samt använder sig av drama och rollspel.

In today's film and TV selection, religious and existential issues are often depicted. The purpose of this study is to investigate and analyze forgiveness based on thelogical and philosophical concepts in Mare of Easttown (Ingelsby, 2021). Mare of Easttown is a crime drama and at the center of the story is the accident-stricken Mare, played by Kate Winslet. The collection of data has been made via film analysis as the primary method. Focus has been on mapping the interpersonal relationships of the Tv-show. Subsequently, a thematic analysis have been made which gave rise to the cathegories forgiveness in relation to oneself and forgiveness in interpersonal relationships. Certain themes emerges that proved essential for the final analysis. These themes have been defined as the visible religion, Lori and Mare - forgiveness or reconciliation? Mare´s healing process, reconciliation and Mare´s forgiveness of self. The theroretical framework has been applied to the processed material based of concepts from Brümmers (1993) and McCord Adams (1991) models. The result showed forgiveness to be complex with many nuances and possible approaches. In some cases, forgiveness has been possible. In other cases forgiveness has been impossible, and in some cases forgiveness is not portrayed at all. The relationships based of friendship managed to found a mutual forgiveness. The main character Mare finally manages to forgive herself, due to hard moral work. The Christian idea of forgiveness and grace is constantly visible throughout the series and contributes to a deeper discussion as the idea of handing over our trouble to God, especially in cases where the characters themselves fail to forgive.

Background: In Sweden today approximately one million people are experiencing kidneyproblems and over 10 000 are living with dialysis or have undergone a kidneytransplant. Impaired kidneyfunction affect patient life and many feel that they have a poorer quality of life and are missing being able to live their life to the fullest. Nurses need an increased understanding of how patients may experience their situation, this to be able to meet the possibly increasing group of patients.   Aim: Describe from a patient perspective what it is like to live with dialysis.    Method: A descriptive literature study with 12 qualitative articles.   Results: Three teams were found: emotions linked to dialysis, limitations due to dialysis and the importance of the social environment for patients on dialysis. Different feelings such as hope and the motivation to continue the dialysis but also tiredness and depression appeared. The reality of being tied to the dialysis for necessary treatments, time-consuming restrictions and limited food- and beverage consumption emerged as tough for many patients. The patient's social and family life are both greatly affected and it is important to have support from family, friends and staff.    Conclusion: Dialysis affects patients in numerous ways and this is something the nurse should be aware of. This knowledge will give the nurse a better possibility to care and help these patients deal with their daily life in the best way and support them with strength to continue living with dialysis despite lack of freedom.   Keywords: Dialysis, nursing science, patient perspective, reconciliation.

No description available.

This essay aims to examine the scapegoat motif in Birgitta Trotzig's novel En berättelse från kusten (1961). The important part is to study how the scapegoat motif is portrayed in the novel, how the plot leads to persecution and final sacrifice and how it is related to the novel as a whole. I discuss the term scapegoat through the French theoretician René Girard, who developed some criteria to be met in order to the scapegoat motif to work. The essay results show that the three stages in Girard's theories exist in the novel. At first a great disease that causes children of almost every family to die and it makes the society to slowly collapse. The frustration leads to a search for a cause to the disease, however not the real cause, rather a crime and someone to blame. Someone, is not just anyone, the person has some distinctive victims markers. The scapegoat, Merete, is both socially and physically aberrant and that makes her the perfect scapegoat. The result shows that her death is a ritual reconciliation that ends the chaos and makes people free of the guilt they felt. This motif is also a part of a bigger reconciliation theme. Everything seems to weave into a pattern that requires suffering and great sacrifice to achieve reconciliation. Both the city and the monastery's restoration required suffering where Merete and Apelone both suffered and died to save the whole nation from perish. / Denna uppsats syfte är att studera syndabocksmotivet i Birgitta Trotzigs roman En berättelse från kusten (1961). Huvudsakligen studeras hur motivet gestaltas i romanen, hur berättelsen leder till förföljelser och det slutliga offrandet samt hur syndabocksmotivet kan relateras till romanhelheten. Jag diskuterar begreppet syndabock utifrån den franska teoretikern René Girard kriterier och stadier. Resultatet visar att kriterierna har uppfyllts och att Girards tre stadier också förekommer i romanens samhälle. Till en början drabbas barn från nästan varje familj av en dödlig sjukdom och det får samhället att långsamt kollapsa. Frustrationen hos folket övergår i ett sökande efter orsaken till sjukdomen, dock inte den verkliga orsaken, snarare ett brott och någon att anklaga. Någon, är inte vem som helst, utan personen har tydliga offermarkörer. Syndabocken Merete är både socialt och fysiskt avvikande och det gör henne till den perfekta syndabocken. Resultatet visar att hennes död blir en rituell försoning som avslutar det rådande kaoset och friar folket får deras skuldkänslor. Motivet är också en del av en större försoningstematik, nämligen ett mönster som kräver lidande och stora uppoffringar för att nå försoning. Både staden och klostrets återupprättelse kräver offrande och både Merete och Apelone lider och dör för att inte hela samhället ska förintas.

Uppsatsen redogör för tre svenska teologers tolkningar av den kristna försoningstanken. Gustaf Aulén presenterar tre skilda försoningstankar i sin bok Den kristna försoningstanken, varav han själv företräder en av dessa; det klassiska försoningsmotivet. De övriga två som presenteras i boken är den latinska eller objektiva försoningsteorin samt den subjektiva försoningsläran. Sofia Camnerin är den andra teologen som studeras i denna uppsats. Hon redogör i sin avhandling Försoningens mellanrum, för teologerna Rita Nakashima Brock och Daphne Hampsons tankar kring den kristna försoningstanken. Med dessa teologer som bakgrund lämnar Camnerin sitt eget bidrag till debatten om försoningen. Slutligen redogörs för KG Hammars trilogi Tecken och verklighet, Samtal om Gud och Ecce Homo – efter två tusen år. Dessa utger sig inte för att handla specifikt om den kristna försoningstanken men Hammar presenterar sina tankar kring kristologi, gudsbild, människosyn och försoning. Utifrån denna redogörelse görs ett komparativt studium av de olika försoningsteologiska tankar som gjort sig gällande.