Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2010.

2006 my mother had to start her dialysis treatment due to renal failure caused by a congenital defect on her kidneys. With this mandatory readjustment to her life she accepted all changes that were made.  Patients with renal failure (when the kidneys fail to adequately filter the blood from waste) are increasing all over the world and 2020 it is calculated to exceed 3.8 million. The cause for renal failure could be one of many, but it is often seen as an outcome of heavy dehydration, severe infection or long-term diabetes which could explain the increasing number of patients. The most common treatment for renal failure is hemo dialysis. This treatment is an effective way to clean the blood outside the body in an artificial kidney connected to the patient by a hemo dialysis machine. The patients are spending 6-7 hours 4 days a week at hospitals to clean their blood which is comparable with an 80% employment. By adapting the hemo dialysis to where the patient live, I want to show that there are better ways to effectively treat patients.

Bakgrund: Antal personer som behandlas med dialys i Sverige har ökat under de senaste 20 åren. Att vara njursjuk och behandlas med dialys berör inte bara den sjuka utan påverkar även hela familjen. Den teoretiska referensramen som används är systemteorin som är en del av Calgarymodellen. Denna ligger till grund för den familjefokuserade omvårdnaden som hjälper familjen att belysa problem och finna lösningar. Syftet med studien var att belysa familjens upplevelser och hur familjen hanterar sin situation när en familjemedlem behandlas med dialys. Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderarade nio artiklar. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultatet. Resultat: Huvudfynden delades upp i familjens upplevelser och hur familjen hanterar sin situation. Resultatet visade på att familjen påverkades mycket både psykiskt, fysiskt och socialt samt att de skapade egna strategier för hur de skulle klara av sin situation.  Slutsats:. När dialysbehandlingen startar finns det ingen uppföljande verksamhet dit anhöriga kan vända sig. Mycket av forskningen inom dialysvården är inriktad på patienten. Resultatet är betydelsefullt för personalen som arbetar med dialysvård. Det ger en ökad förståelse i mötet med både patienten och dennes familj, då dessa påverkar varandra.

Diss. Linköping : Univ., 2003.

No description available.

No description available.

Bakgrund:Njursvikt kan utvecklas långsamt under flera år men kan även uppkomma på bara några dagar och orsakerna till njursvikten kan variera Att leva med dialysbehandling medför en stor förändring i patientens liv. Patienterna måste avsätta tid för sin behandling cirka tre gånger i veckan, varje behandlingstillfälle tar mellan 4-5 timmar och patienten är beroende av dialysbehandling livet ut. Metod: Systematisk litteraturstudie där sex kvantitativa artiklar och fem kvalitativa artiklar har blivit granskade och analyserade utifrån Forsberg & Wengström (2008). Syftet: var att beskriva hur njursviktspatienters livskvalitet påverkas av dialysbehandling ur ett livsvärldsperspektiv. Resultat: Sex teman identifierades påverka patienternas liv vid dialysbehandling; skattad livskvalitet, mötet med vården, känslor vid behandling, kontakten med vårdpersonalen, och sociala relationer. Slutsats: Vårdpersonalen bör uppmärksamma och tillgodose patienternas individuella behov vid dialysbehandlingen. Eftersom patienterna anser att dialysbehandlingen stjäl tid från deras liv, är uttröttande och samtidigt livsnödvändig. Trötthet och känslor av tidsbrist framkom som mest centralt. Ny forskning kring hur tröttheten kan lindras för patienter med dialys skulle vara av nytta för att minska lidandet som dialysbehandlingen medför.

Diss. Linköping : Univ., 2002.

<p>Bakgrund: Vid allvarlig njursvikt är dialys är ett tillvägagångssätt för behandling och används för att avlägsna vatten, giftiga ämnen och slaggprodukter från kroppen. Att diagnostiseras med en kronisk sjukdom innebär en omfattande livsstilsförändring som kan ha inverkan på upplevelsen av livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur patientens livskvalitet påverkas av att genomgå dialys. Metod: Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades. En manifest innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier bildades. Resultat: Patienterna upplevde att dialysbehandlingen begränsade dem i deras dagliga liv och medförde många negativa faktorer. Patienter som genomgick hemodialys skattade överlag en lägre livskvalitet än patienter som behandlas med peritonealdialys. Diskussion: För att underlätta dialyspatienters upplevelse av sin livskvalitet är det viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar dem och inte bara ser till deras fysiologiska brister. Sjuksköterskan måste visa att hon är närvarande under hela vårdsituationen, även de psykologiska delarna av patienternas upplevelse. Slutsats: Forskningen kring sjuksköterskans bemötande och patienternas behov av stöd bör fortsätta för att man ska kunna förbättra dessa patienters upplevelse av sin livskvalitet.</p>

Bakgrund: Vid allvarlig njursvikt är dialys är ett tillvägagångssätt för behandling och används för att avlägsna vatten, giftiga ämnen och slaggprodukter från kroppen. Att diagnostiseras med en kronisk sjukdom innebär en omfattande livsstilsförändring som kan ha inverkan på upplevelsen av livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur patientens livskvalitet påverkas av att genomgå dialys. Metod: Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades. En manifest innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier bildades. Resultat: Patienterna upplevde att dialysbehandlingen begränsade dem i deras dagliga liv och medförde många negativa faktorer. Patienter som genomgick hemodialys skattade överlag en lägre livskvalitet än patienter som behandlas med peritonealdialys. Diskussion: För att underlätta dialyspatienters upplevelse av sin livskvalitet är det viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar dem och inte bara ser till deras fysiologiska brister. Sjuksköterskan måste visa att hon är närvarande under hela vårdsituationen, även de psykologiska delarna av patienternas upplevelse. Slutsats: Forskningen kring sjuksköterskans bemötande och patienternas behov av stöd bör fortsätta för att man ska kunna förbättra dessa patienters upplevelse av sin livskvalitet.