No description available.

No description available.

<p> </p><p><strong>Bakgrund</strong> Drygt 4 % av den svenska befolkningen lider av nedsatt njurfunktion. Det kan leda till ett livshotande tillstånd som kräver dialysbehandling. Begreppet hälsorelaterad livskvalitet syftar till att förklara patientens upplevelse av funktion, välmående och den generella hälsouppfattningen. <strong>Syfte</strong> Att belysa livskvaliteten hos njursjuka patienter som genomgår hemodialysbehandling. <strong>Metod </strong>En litteraturstudie, där data systematiskt sökts, kritiskt granskats och sammanställts. <strong>Resultat </strong>Tre kategorier framträdde: det sociala livet, psykisk ohälsa och sömnproblematik. Det sociala livet innehåller tre underkategorier: begränsningar, psykiska påfrestningar och beroende. Resultatet visade att patienterna upplevde många begränsningar i sitt liv och ofta led av psykisk ohälsa och sömnproblematik. <strong>Diskussion </strong>Patienter som genomgick hemodialysbehandling upplevde en låg livskvalitet och kände sig frihetsberövade. De uppfattade dialysmaskinen som en livlina. <strong>Slutsats </strong>Hemodialyspatienter hade generellt låg livskvalitet. Nya strategier för att hjälpa dessa patienter att uppnå en högre livskvalitet borde utformas.</p><p> </p>

Bakgrund Drygt 4 % av den svenska befolkningen lider av nedsatt njurfunktion. Det kan leda till ett livshotande tillstånd som kräver dialysbehandling. Begreppet hälsorelaterad livskvalitet syftar till att förklara patientens upplevelse av funktion, välmående och den generella hälsouppfattningen. Syfte Att belysa livskvaliteten hos njursjuka patienter som genomgår hemodialysbehandling. Metod En litteraturstudie, där data systematiskt sökts, kritiskt granskats och sammanställts. Resultat Tre kategorier framträdde: det sociala livet, psykisk ohälsa och sömnproblematik. Det sociala livet innehåller tre underkategorier: begränsningar, psykiska påfrestningar och beroende. Resultatet visade att patienterna upplevde många begränsningar i sitt liv och ofta led av psykisk ohälsa och sömnproblematik. Diskussion Patienter som genomgick hemodialysbehandling upplevde en låg livskvalitet och kände sig frihetsberövade. De uppfattade dialysmaskinen som en livlina. Slutsats Hemodialyspatienter hade generellt låg livskvalitet. Nya strategier för att hjälpa dessa patienter att uppnå en högre livskvalitet borde utformas.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

<p>Att ge bort en del av sig själv för att förbättra livet för en annan människa, är att ge gåvan till liv. Levande njurdonatorers upplevelser kommer ofta i skymundan eftersom studier ofta fokuserat på mottagarens upple-velse av njurtransplantationen. Donationen beskrivs med både positiva och negativa upplevelser. De negati-va upplevelserna förknippas med fysiska och psykiska komplikationer efter donationen. De positiva upplevel-serna beskrivs som ökad livskvalitet och glädje inför att hjälpa en människa till ett bättre liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva levande donatorers upp-levelser av att donera en njure från beslutsfattandet till tiden efter donationen. Studien genomfördes som en lit-teraturstudie, där 13 artiklar granskades och analysera-des. Resultatet visar att det finns flera faktorer, såsom oro inför mottagarens situation och oro inför sin egen framtid som påverkar donatorernas beslutsfattande. Det framkom även att både fysiska och psykiska upplevelser förekommer efter donationen. De fysiska upplevelserna var framförallt smärta, illamående samt ömhet och obe-hag runt operationssåret. Donatorns psykiska upplevel-ser efter donationen var vanligen oro inför mottagarens tillfrisknande, stress, depression samt nedstämdhet. Överlag upplevde donatorerna donationen positivt och var nöjda med sitt beslut. Mer forskning kring levande njurdonatorers upplevelser kan bidra till att sjuksköters-kor lättare kan stödja donatorer i donationsprocessen samt att blivande donatorer kan få en inblick i hur dona-tionen upplevs.</p>

Att ge bort en del av sig själv för att förbättra livet för en annan människa, är att ge gåvan till liv. Levande njurdonatorers upplevelser kommer ofta i skymundan eftersom studier ofta fokuserat på mottagarens upple-velse av njurtransplantationen. Donationen beskrivs med både positiva och negativa upplevelser. De negati-va upplevelserna förknippas med fysiska och psykiska komplikationer efter donationen. De positiva upplevel-serna beskrivs som ökad livskvalitet och glädje inför att hjälpa en människa till ett bättre liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva levande donatorers upp-levelser av att donera en njure från beslutsfattandet till tiden efter donationen. Studien genomfördes som en lit-teraturstudie, där 13 artiklar granskades och analysera-des. Resultatet visar att det finns flera faktorer, såsom oro inför mottagarens situation och oro inför sin egen framtid som påverkar donatorernas beslutsfattande. Det framkom även att både fysiska och psykiska upplevelser förekommer efter donationen. De fysiska upplevelserna var framförallt smärta, illamående samt ömhet och obe-hag runt operationssåret. Donatorns psykiska upplevel-ser efter donationen var vanligen oro inför mottagarens tillfrisknande, stress, depression samt nedstämdhet. Överlag upplevde donatorerna donationen positivt och var nöjda med sitt beslut. Mer forskning kring levande njurdonatorers upplevelser kan bidra till att sjuksköters-kor lättare kan stödja donatorer i donationsprocessen samt att blivande donatorer kan få en inblick i hur dona-tionen upplevs.

This thesis describes and evaluates an optical method utilizing ultra violet (UV) absorbance for on-line monitoring of haemodialysis treatment. Increased efficiency of haemodialysis treatment is considered to correlate to decreased morbidity and mortality when urea clearance (Kt/V) is elevated. However, further improvements have not been achieved at a higher Kt/V. The mortally rate in the haemodialysis population is still high (27% in Sweden). Urea as the clinical marker is under discussion, partly due to urea being non-toxic, but also that the uraemic syndrom is the result of a cumulative retention of innumerable involved compounds. On-line monitoring systems based on urea determination for improved dialysis efficiency have been suggested and developed in different settings over the last two decades, but have not achieved worldwide utilisation as routine clinical equipment. This thesis demonstrates that the UV-technique utilising 280, 285 and 297 nm is capable of estimating dialysis efficiency in therms of Kt/V, nutritional status in terms of protein catabolic rate (PCR), with the same characteristics as existing methods. One novel finding using UV-absorbance with high sampling rates is the on-line visualisation of the clearance process for following variations in clearance caused by clinical events and disturbances as well as during and after adjustments. The fact that the UV-absorbance technique does not measure urea directly but has high correlation to several other both UV-absorbing and not-absorbing solutes makes it suitable to reflect a more overall solute retention process. Finally, a new efficiency parameter based on the calculation of the area under UV- curve (clearance curve), is suggested to reflect the total removal of some solutes. In summary the UV-technique has the potential to be an additional tool to evaluate improvements of dialysis efficiency, which may result in decreased morbidity, longer life span and enhanced quality of life for the haemodialysis patients.

Diabetic nephropathy is a chronic kidney disease and one of the more severe complications from diabetes mellitus type 2. The glomerular and tubular dysfunctions usually lead to end stage renal disease and the treatments of these patients (dialysis, kidney transplants) are a huge economic burden for the society. Due to an epidemiologic increase of type 2 diabetes, conventional diagnostic markers like creatinine and albumin are not sufficient, since they are only able to identify already existing kidney damage. With targeted metabolomics, the analysis of small molecules produced from metabolism, this project aimed at finding novel and more sensitive metabolic biomarkers from several different classes of metabolites. The different assays were performed with flow injection analysis, high performance liquid chromatography, gas chromatography and mass spectrometry, and with principal component analysis and discriminant analysis, up-and down-regulated metabolites could be identified and their respective biochemical pathways, if possible, explained. In diabetics significantly elevated concentrations of very long chain fatty acids (impaired peroxisomal β-oxidation), urinary sugars and acylcarnitines in plasma could be recognized. Markers indicating kidney damage included significantly increased plasma concentrations of asymmetric dimethylarginine (inhibition of nitric oxide synthase resulting in decreased endothelial functionality) and histamine (indication of uremic pruritus). Oxidative stress was also found to be a potential prognostic marker as indicated by the raised methionine-sulfoxide to methionine ratio in nephrotic patients. To summarize, this project succeeded in identifying metabolic biomarkers both for diabetes type 2 and nephropathy, which in the future might become important tools in slowing down progression or diagnosing these diseases.