No description available.

No description available.

Njuren är det organ som är vanligast att transplantera och det är även det organ flest personer står på väntelistan för att transplantera. Njuren har en viktig funktion i regleringen av kroppsvätskorna och den har även en viktig endokrin funktion. Efter transplantationen förändras vardagen för den transplanterade. Syftet med litteraturstudien är att belysa patientens upplevelse av att leva som njurtransplanterad de första åren efter transplantation. Litteraturstudien är baserad på analyser från nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats utifrån Axelssons modell. Resultatet presenteras i form av tre huvudteman med vardera tre subteman. Huvudtemat den njurtransplanterades livsvärld beskrivs med subteman som livskvalitet, tacksamhet och socialt sammanhang. Huvudtemat den njurtransplanterades levda kropp beskrivs med subteman rädsla för bortstötning av njuren, biverkningar och förändrad subjektiv kropp. Det tredje huvudtemat behov av lärandestöd hos den njurtransplanterade beskrivs med subteman lärandebehov, hanterbarhet och ansvar. Diskussionen belyser transplanterades behov av stöd och information. Det förs även en diskussion angående den starka tacksamhet de transplanterade känner efter transplantationen och deras upplevelse av svårighet att uttrycka denna tacksamhet i ord. För att sjuksköterskan ska kunna stötta transplanterade och dess närstående är det viktigt att identifiera deras individuella behov av information och stöd. Slutsatsen av litteraturstudien visar att det finns många gemensamma upplevelser av att leva med en ny njure som berör livsvärlden, den levda kroppen och behovet av lärandestöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Att ge bort en del av sig själv för att förbättra livet för en annan människa, är att ge gåvan till liv. Levande njurdonatorers upplevelser kommer ofta i skymundan eftersom studier ofta fokuserat på mottagarens upple-velse av njurtransplantationen. Donationen beskrivs med både positiva och negativa upplevelser. De negati-va upplevelserna förknippas med fysiska och psykiska komplikationer efter donationen. De positiva upplevel-serna beskrivs som ökad livskvalitet och glädje inför att hjälpa en människa till ett bättre liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva levande donatorers upp-levelser av att donera en njure från beslutsfattandet till tiden efter donationen. Studien genomfördes som en lit-teraturstudie, där 13 artiklar granskades och analysera-des. Resultatet visar att det finns flera faktorer, såsom oro inför mottagarens situation och oro inför sin egen framtid som påverkar donatorernas beslutsfattande. Det framkom även att både fysiska och psykiska upplevelser förekommer efter donationen. De fysiska upplevelserna var framförallt smärta, illamående samt ömhet och obe-hag runt operationssåret. Donatorns psykiska upplevel-ser efter donationen var vanligen oro inför mottagarens tillfrisknande, stress, depression samt nedstämdhet. Överlag upplevde donatorerna donationen positivt och var nöjda med sitt beslut. Mer forskning kring levande njurdonatorers upplevelser kan bidra till att sjuksköters-kor lättare kan stödja donatorer i donationsprocessen samt att blivande donatorer kan få en inblick i hur dona-tionen upplevs.</p>

<p>Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är att mäta och beskriva hälsorelaterad livskvalitet hosnjurtransplanterade patienter, tolv till 24 månader efter transplantationen, i relation till den svenskanormalpopulationen. Vidare kommer korrelationen mellan livskvalitet och demografiska faktorer attundersökas. Metod: 54 patienter som njurtransplanterats för tolv till 24 månader sedan har deltagit i studien.Hälsorelaterad livskvalitet undersöktes med hjälp av SF-36 Hälsoenkät. Resultat: Undersökningsgruppen ansersig vara mer fysiskt begränsade och uppger i större utsträckning att de är begränsade att utföra arbete eller andrafysiska aktiviteter på grund av fysisk ohälsa, jämfört med motsvarande åldersgrupp i normalpopulationen.Dessutom värderar undersökningsgruppen sitt generella hälsotillstånd lägre än jämförelsegruppen. Det finnsingen signifikant skillnad i hälsorelaterad livskvalitet mellan njurtransplanterade kvinnor och män med avseendepå fysisk hälsa. Däremot skattar njurtransplanterade män sitt psykiska välbefinnande högre ännjurtransplanterade kvinnor (m=82,7/m=71,6). Ingen korrelation har kunnat påvisas beträffande ålder ochhälsorelaterad livskvalitet hos den valda patientgruppen. Slutsats: Njurtransplanterade patienter värderar sinhälsorelaterade livskvalitet lägre i flera aspekter än den svenska normalpopulationen. Detta gäller framför alltpatienternas fysiska hälsa. Skillnaderna är inte lika uttalade när det gäller psykisk hälsa.</p>

Att ge bort en del av sig själv för att förbättra livet för en annan människa, är att ge gåvan till liv. Levande njurdonatorers upplevelser kommer ofta i skymundan eftersom studier ofta fokuserat på mottagarens upple-velse av njurtransplantationen. Donationen beskrivs med både positiva och negativa upplevelser. De negati-va upplevelserna förknippas med fysiska och psykiska komplikationer efter donationen. De positiva upplevel-serna beskrivs som ökad livskvalitet och glädje inför att hjälpa en människa till ett bättre liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva levande donatorers upp-levelser av att donera en njure från beslutsfattandet till tiden efter donationen. Studien genomfördes som en lit-teraturstudie, där 13 artiklar granskades och analysera-des. Resultatet visar att det finns flera faktorer, såsom oro inför mottagarens situation och oro inför sin egen framtid som påverkar donatorernas beslutsfattande. Det framkom även att både fysiska och psykiska upplevelser förekommer efter donationen. De fysiska upplevelserna var framförallt smärta, illamående samt ömhet och obe-hag runt operationssåret. Donatorns psykiska upplevel-ser efter donationen var vanligen oro inför mottagarens tillfrisknande, stress, depression samt nedstämdhet. Överlag upplevde donatorerna donationen positivt och var nöjda med sitt beslut. Mer forskning kring levande njurdonatorers upplevelser kan bidra till att sjuksköters-kor lättare kan stödja donatorer i donationsprocessen samt att blivande donatorer kan få en inblick i hur dona-tionen upplevs.

Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är att mäta och beskriva hälsorelaterad livskvalitet hosnjurtransplanterade patienter, tolv till 24 månader efter transplantationen, i relation till den svenskanormalpopulationen. Vidare kommer korrelationen mellan livskvalitet och demografiska faktorer attundersökas. Metod: 54 patienter som njurtransplanterats för tolv till 24 månader sedan har deltagit i studien.Hälsorelaterad livskvalitet undersöktes med hjälp av SF-36 Hälsoenkät. Resultat: Undersökningsgruppen ansersig vara mer fysiskt begränsade och uppger i större utsträckning att de är begränsade att utföra arbete eller andrafysiska aktiviteter på grund av fysisk ohälsa, jämfört med motsvarande åldersgrupp i normalpopulationen.Dessutom värderar undersökningsgruppen sitt generella hälsotillstånd lägre än jämförelsegruppen. Det finnsingen signifikant skillnad i hälsorelaterad livskvalitet mellan njurtransplanterade kvinnor och män med avseendepå fysisk hälsa. Däremot skattar njurtransplanterade män sitt psykiska välbefinnande högre ännjurtransplanterade kvinnor (m=82,7/m=71,6). Ingen korrelation har kunnat påvisas beträffande ålder ochhälsorelaterad livskvalitet hos den valda patientgruppen. Slutsats: Njurtransplanterade patienter värderar sinhälsorelaterade livskvalitet lägre i flera aspekter än den svenska normalpopulationen. Detta gäller framför alltpatienternas fysiska hälsa. Skillnaderna är inte lika uttalade när det gäller psykisk hälsa.

Bakgrund: Fosfatbindande läkemedel är en viktig del i hemodialyspatienters behandling. Läkemedlet hjälper till att avlägsna fosfat ifrån kroppen, eftersom hyperfosfatemi annars ökar risken för kardiovaskulära sjukdomar. Trots den kunskapen har tidigare forskning visat att den kunskapen ibland uteblir hos hemodialyspatienter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hemodialyspatienters upplevelse av kunskap angående fosfatbindande läkemedel. Metod: En kvantitativ enkätundersökning på en hemodialysenhet i Mellansverige. Där svaren redovisas med deskriptiv statistik. Resultat: Studien visar på brister i hemodialyspatienters upplevelse av kunskap angående fosfatmedicinering både vad det gäller bristande information från sjukvårdspersonal men också brist på motivation att ta reda på informationen på egen hand. Dessutom visar studien på brister vad det gäller hemodialyspatienters förståelse till vikten av fosfatmedicinering. Slutsats: Studien visar att cirka hälften av hemodialyspatienterna upplever att de har kunskap för att kunna administrera fosfatbindande läkemedel på ett korrekt sätt. Men det finns fortfarande brister hos en del patienter vad det gäller kunskapen om fosfatbindande läkemedel. / Background: Phosphate-binding drugs are an important part of hemodialysis patient´s treatment because the drug helps to remove phosphate from there body, which otherwise increases the risk of cardiovascular disease. Previous research has shown that this knowledge is sometimes missing by hemodialysis patients. Objective: The aim of the study was to investigate the experience of knowledge about phosphate-binding drugs by hemodialysis patients. Method: A quantitative surveys at a hemodialysis unit in the central of Sweden. Where the answers are reported with descriptive statistics. Results: The study shows deficiencies in hemodialysis patients’ experience of knowledge about phosphate medication, both in terms of lack information from healthcare professionals, but also lack of motivation to find out their own knowledge. In addition, the study shows weaknesses regarding hemodialysis patient´s understanding of the importance of phosphate medication. Conclusion: The study shows that approximately half of the hemodialysis patients are capable to properly administer the phosphate-binding drugs. However, there are still shortcomings in some patients regarding the knowledge of phosphate-binding drugs.

Bakgrund: Fler än 6000 människor i Sverige lever med en transplanterad njure på grund av försämrad eller utebliven njurfunktion. Att leva med en transplanterad njure innebär ett nytt liv med en livslång läkemedelsbehandling, risker för komplikationer och en påverkad livskvalitet. Dessa faktorer kan leda till ett ökat lidande hos patienten, vilket sjuksköterskan har ett stort ansvar i att förebygga genom att bland annat arbeta utifrån personcentreradvård. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med en transplanterad njure. Metod: En integrerande översikt av kvalitativ forskning, inspirerad av metasyntes som är baserad på nio kvalitativa artiklar. Resultat: Efter att ha analyserat de utvalda artiklarna framkom tre teman och sju subteman. Studiens tre teman är: känslor och tankar efter en njurtransplantation, stöd av omgivningen och ökad livskvalitet. Konklusion: Stödet från sjuksköterskan och anhöriga var avgörande faktorer för att främja patienters välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete var bristande inom ämnet, vilket resulterade i ett lidande hos patienterna som hade kunnat förebyggas genom ökad förståelse av vårdpersonalen. Däremot upplevde många patienter att deras livskvalitet förbättrades avsevärt efter transplantationen. / Background: More than 6000 people in Sweden live with a transplanted kidney due to impaired or absent kidney function. Living with a transplanted kidney means a new life with lifelong drug treatment, risks of complications and an affected quality of life. These factors can lead to increased suffering of the patient, which the nurse has a responsibility to prevent by, among other things, working from a person-centered approach. Aim: The aim was to illustrate patients´ experiences of living with a transplanted kidney. Method: An integrative review of qualitative research, inspired by meta synthesis based on nine qualitative articles. Findings: After analyzing the nine selected articles, three themes and seven sub themes emerged. The study´s three themes are: feelings and thoughts after a kidney transplant, support from the environment and increased quality of life.  Conclusion: The support from the nurse and relatives were crucial factors in promoting patients’ well-being and quality of life. The nurse´s nursing work was deficient in the area, which resulted in a suffering of the patients that could have been prevented through increased understanding from the healthcare professionals. However, many patients also experienced a significant improvement in their quality of life after the transplant.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2002. / Härtill 5 uppsatser.