<p>Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är att mäta och beskriva hälsorelaterad livskvalitet hosnjurtransplanterade patienter, tolv till 24 månader efter transplantationen, i relation till den svenskanormalpopulationen. Vidare kommer korrelationen mellan livskvalitet och demografiska faktorer attundersökas. Metod: 54 patienter som njurtransplanterats för tolv till 24 månader sedan har deltagit i studien.Hälsorelaterad livskvalitet undersöktes med hjälp av SF-36 Hälsoenkät. Resultat: Undersökningsgruppen ansersig vara mer fysiskt begränsade och uppger i större utsträckning att de är begränsade att utföra arbete eller andrafysiska aktiviteter på grund av fysisk ohälsa, jämfört med motsvarande åldersgrupp i normalpopulationen.Dessutom värderar undersökningsgruppen sitt generella hälsotillstånd lägre än jämförelsegruppen. Det finnsingen signifikant skillnad i hälsorelaterad livskvalitet mellan njurtransplanterade kvinnor och män med avseendepå fysisk hälsa. Däremot skattar njurtransplanterade män sitt psykiska välbefinnande högre ännjurtransplanterade kvinnor (m=82,7/m=71,6). Ingen korrelation har kunnat påvisas beträffande ålder ochhälsorelaterad livskvalitet hos den valda patientgruppen. Slutsats: Njurtransplanterade patienter värderar sinhälsorelaterade livskvalitet lägre i flera aspekter än den svenska normalpopulationen. Detta gäller framför alltpatienternas fysiska hälsa. Skillnaderna är inte lika uttalade när det gäller psykisk hälsa.</p>

Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är att mäta och beskriva hälsorelaterad livskvalitet hosnjurtransplanterade patienter, tolv till 24 månader efter transplantationen, i relation till den svenskanormalpopulationen. Vidare kommer korrelationen mellan livskvalitet och demografiska faktorer attundersökas. Metod: 54 patienter som njurtransplanterats för tolv till 24 månader sedan har deltagit i studien.Hälsorelaterad livskvalitet undersöktes med hjälp av SF-36 Hälsoenkät. Resultat: Undersökningsgruppen ansersig vara mer fysiskt begränsade och uppger i större utsträckning att de är begränsade att utföra arbete eller andrafysiska aktiviteter på grund av fysisk ohälsa, jämfört med motsvarande åldersgrupp i normalpopulationen.Dessutom värderar undersökningsgruppen sitt generella hälsotillstånd lägre än jämförelsegruppen. Det finnsingen signifikant skillnad i hälsorelaterad livskvalitet mellan njurtransplanterade kvinnor och män med avseendepå fysisk hälsa. Däremot skattar njurtransplanterade män sitt psykiska välbefinnande högre ännjurtransplanterade kvinnor (m=82,7/m=71,6). Ingen korrelation har kunnat påvisas beträffande ålder ochhälsorelaterad livskvalitet hos den valda patientgruppen. Slutsats: Njurtransplanterade patienter värderar sinhälsorelaterade livskvalitet lägre i flera aspekter än den svenska normalpopulationen. Detta gäller framför alltpatienternas fysiska hälsa. Skillnaderna är inte lika uttalade när det gäller psykisk hälsa.