Bakgrund: Dialysbehandlingar finns i olika former och kan innebära stora livsförändringar för patienter som är i behov av dem. Begränsningar och bundenhet till behandlingarna är faktorer som patienter upplever vid dialysbehandlingar. Känslor som ångest och rädsla är dessutom vanligt förekommande vid dialysbehandlingar. Hur sjuksköterskor hanterar patienternas känslor och tankar har betydelse för hur omvårdnadsarbetet upplevs av båda parterna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med dialys. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som följde SBU:s tillvägagångssätt och innefattade tio kvalitativa studier. Databaserna som valdes till denna studie var PubMed och Cinahl. De tio artiklarna kvalitetsgranskade med SBUs granskningsmall. Metoden som användes för att analysera data var innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på följande tre huvudkategorier: relationen mellan patient och sjuksköterska, upplevelse av emotionell påfrestning och dialysmaskinen orsakar stress hos sjuksköterskan. Samt tre subkategorier: skapa relation till patienten, tillit till sjuksköterskan, stress och oerfarna sjuksköterskor. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienternas omvårdnadsbehov identifierades med hjälp av en god vårdrelation. En god vårdrelation med patienterna gjorde att sjuksköterskorna kunde skapa bättre förståelse för patienternas behov och situation.Vid bemötandet av patienternas tankar och känslor, upplevde samtliga sjuksköterskor att det kunde vara emotionell påfrestande. Dialysmaskiner skapade även stress hos sjuksköterskorna och upplevdes vara tidskrävande. Konklusion: Goda vårdrelationer var en faktor som hade betydelse vid omvårdnad av denna patientgrupp. Många sjuksköterskor upplevde även att de hade bristande kunskaper kring dialysmaskinen och hur de skulle agera vid akuta situationer. Patienternas känslor och tankar var något som sjuksköterskorna ofta fick bemöta och detta kunde orsaka emotionell påfrestning för sjuksköterskorna. / Background: Dialysis treatments are available in various forms and can mean major life changes for the patients who are in need of them. Limitations and bindings were factors that patients experienced during dialysis treatments. Feelings such as anxiety and fear were also common in dialysis treatments. How nurses handle the patients' feelings and thoughts was important for how the nursing was perceived by both parties. Aim: The aim of this literature review was to illuminate the nurse's experiences of caring for patients with dialysis. Method: A systematic literature review was used as a method. The literature review followed the SBU approach and consisted of ten qualitative studies. The databases that were used for this study were PubMed and Cinahl. The ten articles were assessed for quality with SBU's review template. The method used to analyze data was content analysis. Result: The result showed the following three main categories: the relationship between patient and nurse, experience of emotional stress and the dialysis machine is a stressor for nurses. And three subcategories: create relationship with the patient, trust in the nurse, stress and inexperienced nurses. The result showed that the nurses experienced that the patient’s nursing needs were identified with the help of a good and caring relationship. A good and caring relationship with the patients meant that the nurses could create a better understanding of the patients' needs and situation. Addressing the patients' thoughts and feelings, was something all nurses experienced could be emotionally stressful. Dialysis machines also created stress among the nurses and were perceived to be time consuming. Conclusion: The conclusion that can be drawn is the importance of good care relationship was another factor that was important in the care of this patient group. Many nurses also felt that they had a lack of knowledge about the dialysis machine and how they would act in emergency situations. The patients' feelings and thoughts were something that nurses often had to face, this could cause emotional stress for the nurses.

Dialys är en medicinteknisk teknik som används för att rena blod vid nedsatt njurfunktion. Dialysvätska är en viktig komponent i utrustningen. Syftet med examensarbetet var att utvärdera förbättrade rutiner för kvalitetskontroll av vattnet som används för tillredning av dialysvätskan. Ett program för övervakning av desinfektionseffekt i vattenrenare för dialys har utvecklats i Microsoft Visual Studio, med Windows Forms som plattform och kod skriven i C#. Mjukvaran övervakar konduktivitet, dagar sedan desinfektion, desinfektionseffekt (A₀), aktivitet hos loggningsprogram samt kontrollprogram. Larm skickas via mail vid dåliga värden eller fel, samt visas lokalt på dator i form av en textruta. Ett ytterligare program skapades för att kontrollera att huvudprogrammet är igång, och en varning skickas när aktivitet uteblir under en viss längd. Utöver övervakning skapades även en grafisk del som tillåter visning av loggade data samt beräknade A₀-värden över tid. Analys utförs kring möjligheter att bibehålla mikrobiologisk trend med stabilt låg bakterienivå i vattnet vid minskad desinfektionsfrekvens från tre till två gånger i veckan. Provtagningar tyder på att marginal till gränsvärde inte hotas, men mer data behövs för at bekräfta resultatet. Analys utförs även kring möjligheten att använda beräkning av A₀-värden för att verifiera desinfektionseffekt tidigare än resultat från mikrobiologisk provtagning, vilket resultat från den studie som utförts tyder på är möjligt, med vissa undantag där det inte finns data att förhålla sig till. Vid användning av mjukvaran rekommenderas fortsatta mikrobiologiska provtagningar. / Dialysis is a health technology used for cleaning blood in people with kidney failure. Dialysis fluid is an important component used in the dialysis process. The aim of the project is to evaluate improved quality control routines for the water used in preparation of the dialysis fluid. A program for monitoring disinfection effect in water purification systems for dialysis has been developed in Microsoft Visual Studio, using Windows Forms as platform and the code was written in C#. The software monitors conductivity, days since last disinfection, effect of disinfection (A₀), activity of logging software as well as control software. Warnings are sent by mail for bad results or errors, and a message is shown as a textbox locally on the computer running the software. An additional program was made for monitoring the main programs activity, and a warning is sent after seeing no activity within a time period. Other than monitoring, the software also has a graphical view allowing the user to view logged data and calculated A₀-values over time. An analysis is made regarding the possibility to maintain microbiological trend of low amounts of bacteria in water after reducing the disinfection frequency from three to two times a week. Test results indicate that the margin to the maximum allowed value remains on safe levels, but more data is required to confirm the results. A further analysis is made regarding the possibility to use calculations of A₀-values to verify the disinfection effect earlier than results from microbiological testing. Results from studies indicate that this is possible, but with some exceptions in cases where not enough data is available to draw conclusions. When using the software, continued microbiological testing is recommended.

<p>Psykisk ohälsa ökar i samhället, 20 % av Sveriges befolkning riskerar att någon gång i livet drabbas av depression. 600 personer varje år drabbas av kronisk njursvikt vilket innebär att dialysbehandling kan bli aktuellt. Att leva med en livslång sjukdom, som det innebär när man behandlas med dialys, och samtidigt drabbas av psykisk ohälsa innebär ett stort lidande för den enskilda individen. Genom att sjuksköterskan bemöter patienterna med empati och medmänsklighet så skapar denne goda förutsättningar för att relationen ska präglas av tillit och ärlighet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan kan identifiera och förebygga depression hos människor som behandlas med dialys. Resultatet visar att depression är vanligt förekommande bland dialyspatienter. Depression hos dessa människor kan leda till sömnproblem, nutritionsproblem, känsla av förlust och social isolering. Identifiering av depression kan ske genom användning av bedömningsformulär, detta kan även användas som en åtgärd för att förebygga depression. Mer kvalitativ forskning inom ämnet hade varit ett bra sätt för att öka förståelsen för denna patientgrupps situation. Genom att öka kunskapen ökar också förståelsen för depression och vad det innebär att leva med en livslång sjukdom och denna komplexa situation.</p> / <p>Mental illness is increasing in society, 20% of Sweden's population is at risk to suffer some from depression at some point in their lives. 600 people each year suffer from chronic kidney failure, which can lead to the need for dialysis treatment. To live with a lifelong disease and suffer from mental illness at the same time exposes the individual for a great suffering. By responding to the patients with empathy and compassion the nurse creates good conditions for the relationship, to be able to be characterized by trust and honesty. The purpose of this literature study was to elucidate how the nurse can identify and prevent depression for people treated with dialysis. The results show that depression is common among dialysis patients. For these people, depression can lead to sleeping problems, nutritional problems, feelings of loss, and social isolation. Identification of depression can be done through the use of evaluation forms; this can also be used as a measure to prevent depression. More qualitative research on the subject would be a good method to increase the understanding of the situation these patients are in. Raising awareness also increases the understanding of depression and what it means to live with a lifelong disease, and the complex situation it means.</p>

Bakgrund: Behov av dialysbehandling är en omvälvande förändring av patientens livsvärld. Behandlingen är livsuppehållande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgång mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framställts som försämrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling påverkar det dagliga livet är dock personligt och varierande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling. Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling.  Intervjumaterialet analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys, enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebära, beskrevs beskedet som chockartat när de förstod att dialysberoendet var livslångt. Tidsåtgången för behandling minskade möjligheterna att arbeta. Dialysberoendet påverkade relationen till närstående. Betydelsen av delaktighet i behandlingsbeslut, planering och genomförande beskrevs som en känsla av självständighet och ökad egenkontroll. Möjlighet till njurtransplantation sågs som ett hopp. Slutsats: De hälsovinster som de dialysberoende patienterna beskrev genom möjlighet till delaktighet och självständighet, ansågs medverka till ökad livskvalitet – i väntan på hoppet om njurtransplantation.

Psykisk ohälsa ökar i samhället, 20 % av Sveriges befolkning riskerar att någon gång i livet drabbas av depression. 600 personer varje år drabbas av kronisk njursvikt vilket innebär att dialysbehandling kan bli aktuellt. Att leva med en livslång sjukdom, som det innebär när man behandlas med dialys, och samtidigt drabbas av psykisk ohälsa innebär ett stort lidande för den enskilda individen. Genom att sjuksköterskan bemöter patienterna med empati och medmänsklighet så skapar denne goda förutsättningar för att relationen ska präglas av tillit och ärlighet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan kan identifiera och förebygga depression hos människor som behandlas med dialys. Resultatet visar att depression är vanligt förekommande bland dialyspatienter. Depression hos dessa människor kan leda till sömnproblem, nutritionsproblem, känsla av förlust och social isolering. Identifiering av depression kan ske genom användning av bedömningsformulär, detta kan även användas som en åtgärd för att förebygga depression. Mer kvalitativ forskning inom ämnet hade varit ett bra sätt för att öka förståelsen för denna patientgrupps situation. Genom att öka kunskapen ökar också förståelsen för depression och vad det innebär att leva med en livslång sjukdom och denna komplexa situation. / Mental illness is increasing in society, 20% of Sweden's population is at risk to suffer some from depression at some point in their lives. 600 people each year suffer from chronic kidney failure, which can lead to the need for dialysis treatment. To live with a lifelong disease and suffer from mental illness at the same time exposes the individual for a great suffering. By responding to the patients with empathy and compassion the nurse creates good conditions for the relationship, to be able to be characterized by trust and honesty. The purpose of this literature study was to elucidate how the nurse can identify and prevent depression for people treated with dialysis. The results show that depression is common among dialysis patients. For these people, depression can lead to sleeping problems, nutritional problems, feelings of loss, and social isolation. Identification of depression can be done through the use of evaluation forms; this can also be used as a measure to prevent depression. More qualitative research on the subject would be a good method to increase the understanding of the situation these patients are in. Raising awareness also increases the understanding of depression and what it means to live with a lifelong disease, and the complex situation it means.

Vid behandling med Peritonealdialys behöver patienten utföra ett moment där de kopplar samman sin inopererade kateter till en extern dialyspåse. Detta moment innebär stora risker för allvarliga infektioner på grund av kontaminering av känsliga delar. Mitt examensarbete syftar till att göra momentet säkrare och tryggare för patienten genom att minimera den risken. Jag ville skapa ett hjälpmedel som fortfarande engagerar patienten i kopplingsmomentet och håller ner kostnaden genom att designa kring redan befintliga dialysprodukter och undvika avancerad mekanik. Projektet tar avstamp från min tidigare erfarenhet som sjuksköterska och de observationer jag gjort rörande den här behandlingstypen / During treatment with Peritoneal dialysis the patient needs to perform a specific task of connecting their surgically placed catheter to an external bag of dialysis fluids. This specific task implicates big risks of serious infections due to contamination of sensitive parts.  My exam project aims to make this connection safer for the patient by minimizing these risks. I wanted to design a tool that aids the patient and at the same time engage them in the connection process. To keep the costs down I chose to design around already existing dialysis components and to avoid advanced mechanics. This project takes off on my previous experience as a nurse and the observations I made regarding this treatment method.

Bakgrund: Njursvikt innebär en nedsatt filtreringsförmåga och delas in i två tillstånd, akut och kronisk. Akut njursvikt utvecklas inom kort tid med kraftigt reducerad glomerulär filtration och leder till ett allvarligt tillstånd, medan vid kronisk njursvikt försämras kapaciteten långsamt under en längre tid och i det senare skedet krävs kontinuerlig dialysbehandling. Personer som drabbas av njursvikt behöver dialysbehandling för att uppehålla livet. Många väljer en behandlingsform med hembaserad dialys som innefattar både hemodialys (HD) och peritonealdialys (PD). Det krävs mycket självhantering vid utförandet av dialys i hemmet, och för att leva med sjukdomen behöver personen har förståelse för egenvård och samarbete med sjukvården.    Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med hembaserad dialysbehandling vid kronisk njursvikt. Metod: Litteraturöversikten baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansatser.  Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL complete och PubMed med års begränsning 2009-2019. Resultat: Fyra teman framkom kring upplevelser att leva med dialys i hemmet: En förändrad livssituation påverkar självbild och kroppsuppfattning, Behov av stöd och hjälp vid egenvård, Upplevelser av begränsningar och anpassning och En känsla av frihet och ökad livskvalitet. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter i hur studien har genomförts. Resultatet diskuteras mot Orems egenvårdteori, tidigare forskning och riktlinjer. En stor del av diskussionen understryker betydelsen av personers egenvårdsförmåga i samband med livsförändring och anpassningsprocess samt betydelsen av stöd och hjälp från sjukvården och närstående. / Background: Kidney failure includes reduced filtration ability and can be categorised into an acute and a chronic form. Acute renal failure develops within a short timeperiod and comes with a heavily reduced glomerular filtration whereas chronic kidney failure progresses slowly during a longer period of time and in the later stages, continuous dialysis treatment becomes necessary. Individuals afflicted by renal failure need dialysis treatment to survive. Many people choose a home-based dialysis including both haemodialysis and peritoneal dialysis. Home -based dialysis necessitates much individual efforts and to live with the disease there is a need for understanding selfcare as well as collaborating with national health care. Aim: To review individual experiences from living with home-based dialysis with chronic renal failure. Method: A literature review was based on ten scientific articles with qualitative methodology. The articles were obtained from the databases CINAHL complete and PUBMed covering 2009 to 2019. Results: Four themes associated with the experiences from living with home-dialysis emerged: A changed self - and body image, Need of support and help during selfcare, Experiences from limitations and adjustments, A sense of freedom and increased quality of life. Discussion: In the discussion on methodology, strength and weaknesses of the study is discussed. The results are discussed in the context of the self-care theory of Orem, previous research and guidelines.  A major part of the discussion underlines the importance of the self-care ability of the individual in the context of lifestyle changes and in the process of adjustment. Also the importance of support and help by the health-care system and relatives is emphasised.

Dialysis is a crucial aspect of healthcare, involving the replacement of kidney functions with a hemodialysis machine. A critical component of this process is ensuring the water used is free from bacteria and other byproducts. To ensure water quality, two key measurements need to be considered: disinfection efficiency (𝐴0) and water conductivity. To simplify the process of checking water quality, a program has been developed in an earlier thesis, to monitor and display 𝐴0 and conductivity in a graphical format, and to send warnings if these measurements exceed specified thresholds, the data is acquired directly from the sensors on the machine. Additionally, the program generates reports detailing these warnings. A new type of water purification system has been installed, requiring an update to the software to handle the new data format, which is available on a web page provided by the creator. This thesis focused on further developing the program to support an additional water purification system. A script in C# was written to automatically download log files daily at a predetermined time. The log files were then processed to remove unnecessary data, thereby reducing their size, 𝐴0 and conductivity values were plotted over a time series. Warnings for values exceeding or falling below thresholds were documented in a text file, and these warnings were emailed to relevant personnel. The updated program successfully displays 𝐴0 and conductivity in a graph, providing a quick overview of water quality. Additionally, the system sends both weekly and daily warning emails when a significant number of warnings accumulate throughout the week. While the program has been successfully developed and demonstrates the intended functionality, further improvements are needed for larger-scale deployment within Region Västerbotten. Enhancements such as more efficient plotting tools capable of handling large data volumes and a more user-friendly interface are necessary for broader usability. / Dialys är en viktig del av sjukvården och innebär att ersätta njurarnas funktion med en hemodialysmaskin. En kritisk komponent i denna process är att säkerställa att vattnet som används är fritt från bakterier och andra biprodukter. För att säkerställa vattenkvaliteten behöver två viktiga mätningar beaktas: desinfektionseffektivitet (𝐴0) och vattnets ledningsförmåga (konduktivitet). För att förenkla processen att kontrollera vattenkvaliteten har ett program utvecklats i ett tidigare examensarbete, som övervakar och visar 𝐴0 och ledningsförmåga i ett grafiskt format samt skickar varningar om dessa mätningar överstiger specificerade gränsvärden. Programmet genererar också rapporter som detaljerar dessa varningar. Denna uppsats fokuserade på att vidareutveckla programmet för att stödja en ytterligare vattenrenare. Ett skript i C# skrevs för att automatiskt ladda ner loggfiler dagligen vid en förutbestämd tidpunkt. Loggfilerna bearbetades sedan för att ta bort onödiga data och därmed minska deras storlek. 𝐴0 och ledningsförmåga värden plottades över en tidsserie. Varningar för värden som överskrider eller faller under gränsvärdena dokumenterades i en textfil och dessa varningar mejlades till relevant personal. Det förbättrade programmet visar framgångsrikt 𝐴0 och konduktivitet i en graf och ger en snabb översikt av vattenkvalitén. Systemet skickar också veckovisa samt dagliga varningsmejl om ett tillräckligt antal varningar ackumuleras under veckan. Programmet har utvecklats framgångsrikt och uppvisar den avsedda funktionaliteten, men ytterligare förbättringar krävs för storskalig användning inom region Västerbotten. Förbättringar som effektivare verktyg för att plotta grafen, som kan hantera stora datamängder och ett mer användarvänligt gränssnitt är nödvändiga för bredare användbarhet.