Schizofreni beskrivs som ett svårt psykiatriskt tillstånd och en komplex gåta. Det är inte en vanlig sjukdom men den utgör en av de mest betungande och kostsammaste i världen. Sjukdomen medför en ofrivillig isolering, ett outhärdlig lidande samt osäkerhet till livet i stort. Sjuksköterskor har en central roll i mötet med dessa patienter och för dess tillfrisknande. För detta krävs det att man förstår samt tar del av patientens unika livsvärld. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med schizofreni. Den systematiska litteratursökningen resulteradei 15 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Dessa analyserades genomen kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta. Fem stycken slutkategorier kunde slutligen presenteras: att uppleva en förändrad verklighet, att uppleva maktlöshet och sociala utmaningar, att uppleva trygghet i sjukvården, att känna sig älskad och finna gemenskap samt att uppleva hopp och finna copingstrategier. Resultat visade att personer med schizofreni upplevde ensamhet till följd av förlorad självkontroll samt stigmatisering. Den förlorade kontrollen över tillvaron resulterade även i en känsla av maktlöshet. Slutsatser av denna litteraturstudie var att ökad kunskap gällande sjukdomen har en positiv inverkan på individenslivskvalité. Kunskap avser så väl personens egen kunskap samt omgivningens förståelse för hur denna sjukdom ter sig.

No description available.

Tourettes syndrom är ett neuropsykiatriskt tillstånd som kännetecknas av ticks, vilket är ofrivilliga rörelser och verbala läten. Tourettes syndrom förekommer hos 1 % av världsbefolkningen. Syndromet debuterar oftast mellan 3–10 års ålder och försvinner eller reduceras vanligen före 18 års ålder. Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med Tourettes syndrom. Uppsatsen genomfördes som en allmän litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar analyserades. Följande huvudkategorier framkom i resultatet: upplevelser av att vara i sociala sammanhang samt upplevelser av att hantera tillvaron. Resultatet påvisade att personer med Tourettes syndrom upplevde svårigheter i sociala sammanhang, stigmatisering och att kamrater var viktiga i vardagen. Då knapphändig forskning finns om hur det är att leva med Tourettes syndrom, är det av vikt att sjuksköterskan får ökad förståelse om syndromet för att kunna personcentrera omvårdnaden. / Tourette syndrome is a neuropsychiatric disorder characterized by ticks, which is involuntary movements and verbal sounds. Tourette syndrome affects 1% of the world population. The syndrome has it´s onset usually between 3-10 years of age and disappears or is reduced usually before the age of 18. The purpose of the study was to illuminate people's experiences of living with Tourette syndrome. The essay was carried out as a literature study where eleven scientific articles were analyzed and summarized. The following main categories emerged in the result: experiences of being in social situations and experiences of handling life. The results showed that people with Tourette syndrome experienced difficulties in social contexts, stigma and that peers were important in everyday life. Then there is scant research about what it's like to live with Tourette syndrome, it is important that the nurse gain a greater understanding about the syndrome to be able to give person-centered care.

Bakgrunden beskriver att leva med cancer innebär ett lidande för den drabbade och dennes anhöriga. Tidigare forskning visar att lidandet innebär psykisk, fysisk och emotionell kamp samt en kaotisk tillvaro. Problemformuleringen beskriver hur sjuksköterskans medvetenhet av patienters upplevelser att leva med cancer är betydande för att kunna vårda utifrån livsvärldsperspektivet och därmed lindra lidande. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att leva med cancer. Studien är kvalitativ med narrativ metod och resultatet baseras på fyra självbiografier som är skrivna under pågående cancerbehandling och skildrar patienters upplevelser av att leva med cancer. Resultatet visar att leva med cancer innebär en brist på kontroll och att vara i ovisshet. Att hitta ett förhållningssätt till att leva med cancer och stöd av omgivningen ger en känsla av kontroll. Att leva med cancer innebär en känsla av att inte räcka till och orsakar lidande. Den drabbade pendlar mellan att leva i hopp och förtvivlan. Att leva med cancer beskrivs som att se livet utifrån ett nytt perspektiv och livet tas inte längre för givet. Diskussionen belyser att leva med cancer innebär ett behov av stöd från vårdpersonal och närstående. Det är viktigt att sjuksköterskan inte bara ser till sjukdomen utan hela individen för att kunna stötta patienten att uppleva välbefinnande. Ett reflekterande förhållningssätt och djupare förståelse om patienters upplevelser av att leva med cancer kan leda till att sjuksköterskan vårdar utifrån patientens förutsättningar.

Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär en stor förändring i barns och ungdomars liv. Barn och ungdomar genomgår en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan påverkas av en kronisk sjukdom. De två huvudsakliga diagnoserna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen är buksmärtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och ungdomar med IBD genomgår många undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvården. Syftet med studien är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Som metod valdes en litteraturstudie enligt Axelssons modell (2012, ss. 203-220) där kvalitativa och kvantitativa artiklar ingår. I studien ingår nio artiklar. Resultatet visar att de flesta barn och ungdomar bedömer sin livskvalitet lika god som sina jämnåriga kamrater. Dock upplever en liten grupp barn och ungdomar med svår sjukdom sin livskvalitet som betydligt sämre. I resultatet framkommer att sjukdomen inte enbart påverkar kroppen fysisk utan även psykiska problem uppstår. Stor betydelse för det psykiska välbefinnandet har det sociala stödet som dessa barn och ungdomar får av sin familj för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan är en viktig resurs för kunskap och information samt för att vara ett stöd för hela familjen. Diskussionsavsnittet behandlar bland annat för- och nackdelar med att kombinera kvalitativa och kvantitativa artiklar i en litteraturstudie. Vidare behandlas sjuksköterskans förhållningssätt och roll vid vården av barn och ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv.

Bakgrund: Oförklarlig muskelsmärta har funnits i århundraden, men det är inte förrän i modern tid som begreppet fibromyalgi har tillämpats på fenomenet. Fibromyalgi är en komplex sjukdom utan känd etiologi som kännetecknas av diffus muskelsmärta och trötthet. Idag är fibromyalgi den andra mest förekommande reumatologiska störningen, efter artros, och majoriteten av de som insjuknar är kvinnor. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturstudie baserad på tio artiklar har genomförts. Kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av granskningsmallen Qualitative Research Checklist. Artiklarna analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier framkom: att leva med oförutsägbar smärta, känslan av att vara misstrodd, svårigheter att hantera vardagen, upplevelser av stöd i sociala relationer och upplevelser av anpassning för välmående. Kvinnorna upplevde en oförutsägbar smärta som begränsade dem i deras vardag. På grund av sjukdomens osynlighet upplevde kvinnorna sig mer eller mindre misstrodda hela tiden och behövde alltid förklara sin sjukdom. Kvinnorna hade även svårigheter att hantera sin nya vardag som de nu tvingas anpassa sitt liv efter. Slutsats: Kunskapen som har framkommit i studien kan användas som ett stöd för att skapa en bättre förståelse för denna patientgrupps upplevelser i olika vårdsammanhang, och därmed bidra till ett bättre bemötande som kan generera känslor av välbefinnande och minskat lidande för patienten.

Bakgrund: Vid diabetes mellitus typ 1 förstörs de celler i bukspottkörteln som producerar insulin och detta sker genom autoimmuna processer. Tidigare forskning om diabetes mellitus typ 1 handlar främst om barn och hur familjen påverkas av sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1 samt hur sjukdomen påverkar vardagen. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex informanter, varav fyra kvinnor och två män i åldrarna 18-46 år. Intervjuerna var semistrukturerade och analysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans manifesta kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Det framkom att sjukdomen inte upplevdes som en sjukdom utan mer som ett tillstånd eller en livsstil och sjukdomen sågs som en naturlig del av livet. Dock beskrevs en oro för komplikationer. För att få ihop vardagen med sjukdomen krävdes planering framförallt kring aktivitet, kost och resor. En viktig del i att hantera sjukdomen var att acceptera och lära sig leva med den. Slutsats: En slutsats dras att då informanterna ser sjukdomen som en naturlig del av livet och har levt med sjukdomen större delen av deras liv så är de därför experter på sin egen sjukdom, och det är av stor betydelse att de görs delaktiga i vården.

Bakgrund: Alla människor kan drabbas av långvarig smärta. I en rapport från Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering framkommer det att 40–65 % av befolkningen lever med långvarig smärta. Långvarig smärta är således en utmaning för sjukvården och sannolikt främst även för de drabbade patienterna och deras anhöriga.   Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att leva med långvarig smärta och hur den påverkar dem i det dagliga livet.   Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar. En integrerad analys användes vid analys av data.    Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier, begränsningar orsakade av långvarig smärta, hantering av smärta samt emotionella utmaningar med att leva med långvarig smärta.    Slutsats: Resultatet av studien visade att patienter som lever med en långvarig smärta kan uppleva en fysisk begränsning i det vardagliga livet, vilket i sin tur kan leda till en social isolering. Ett liv med långvarig smärta orsakade även emotionella utmaningar såsom en känsla av att inte bli tagen på allvar samt en upplevelse av stress.

Bakgrund: Flertalet människor världen över lever någon gång med kroniska tillstånd som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och långvarig fysisk smärta. Erfarenheterna av att leva med kroniska sjukdomar i allmänhet kan bestå av en vardag fylld med trötthet, ensamhet, ledsamhet och hopplöshet. Personer med långvarig fysisk smärta skulle kunna ha liknande erfarenheter. Antalet personer med långvarig fysisk smärta har ökat de senaste åren och många sjuksköterskor känner en osäkerhet kring vårdandet av dessa personer. Denna litteraturstudie kan bidra med en grund till förståelse för dessa personers livsvärld vilket kan hjälpa sjuksköterskan att bidra till en förbättring av deras livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med långvarig fysisk smärta med fokus på livskvalitet. Metod: En litteraturstudie grundad på nio vetenskapliga artiklar. Vid analysen av datan användes integrerad analys. Resultat: I resultatet har följande kategorier utformats: Erfarenheter av påverkad fysisk livskvalitet, erfarenheter av påverkad psykisk livskvalitet, erfarenheter av påverkan på arbetslivet och erfarenheter av påverkad social livskvalitet. Slutsats: Resultatet visade att personer med långvarig fysisk smärta upplever negativ påverkan på livskvaliteten på grund av sin smärta. Erfarenheten av att leva med långvarig smärta kan i många avseenden liknas vid hur det är att leva med kroniska sjukdomar. Smärtan påverkar hela personens livsvärld där kroppen är i centrum för erfarenheterna.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som innebär livslång behandling och egenvård. Sjukdomen innebär en ökad risk för komplikationer och följdsjukdomar som hypertension, fetma och neuropati. Sjuksköterskans roll är att stötta, vara lyhörd och ge tid för känslomässig bearbetning. Vården ska utgå från personcentrerad vård där patientberättelsen är i fokus. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod där sökningarna genomfördes i Cinahl, PubMed samt sekundärsökningar. En manifest innehållsanalys gjordes.Tretton artiklar valdes ut. Resultat: Upplevelser av hopplöshet och rädsla relaterat till hypoglykemi och komplikationer. Diabetes typ 1 som hinder i det sociala livet och på arbetsplatsen, känsla av att vara annorlunda från andra. Omgivningens brist på kunskap orsakade negativa upplevelser hos personer med diabetes typ 1 där felaktiga råd och ifrågasättande av hälsa fick dem att känna sig obekväma. Utmaningar i att balansera det sociala livet med egenvården i sjukdomen. Positiva upplevelser genom ökad kunskap om hälsosamma vanor, men också ökad empati för andra. Diskussion: Brist på förståelse från omgivningen och arbetsgivaren innebär risk för att sjukdomshanteringen blir lidande. Att acceptera sjukdomen och lära sig att leva med den skapar mer livskvalitet. Diabetes kan ses som ett hinder i vardagen, och det är hälso- och sjukvårdspersonalens uppgift att sätta personen och dess unika behov i centrum i vården. Slutsats: Rädsla och oro för blodsocker och egenvård i olika kontexter samt omgivningens bristande kunskap på diabetes typ 1 tyder på att vidare forskning behöver göras för att främja positiva upplevelser av att leva sjukdomen. / <p>2023-11-03</p>