No description available.

The study aimed to explore how patients with ICDs experience their quality of life with a focus on everyday life, electric shocks, and how support from the health service is perceived. The studydesign is descriptive with a qualitative approach. Semi-structured interviews were conducted with seven patients. Data collection lasted for three weeks and interviews were conducted in the participant´s homes, at the participants’ workplaces or over the phone. The study shows that most participants have learned to live with the ICD. Most participants felt that they had not made any major changes in their everyday life’s and a majority of the participants felt confidence and security regarding their ICD. Electric shocks gave feelings of stress, uncomfortability and safety. During increased physical exertion patients could be concerned about the possibility of getting an electric shock.. The support of the health care was perceived satisfactory and information about the ICD was considered good for several patients. Some participants felt that they had not received sufficient information. Conclusion: Most participants live fulfilling lives and have a positive attitude towards their ICD. Reported stress and anxiety related to the underlying heart disease more than the ICD. The ICD therapy was considered to provide security, although there were concerns about unexpected electric shocks from some of the participants. The support from the healthcare was mostly good. There is a lack of information about the treatment and psychosocial follow-up. Nurses should be sensitive and provide counseling to this group of patients.

Uppsatsen belyser hur det är att som kvinna leva med ADHD då detta är ett relativt outforskat område Syftet med den här studien är att ta reda på hur det är att som kvinna leva med ADHD, hur vardagslivet påverkas samt hur fördomar upplevs och hanteras. Vi vill även ha reda på hur kvinnorna upplever att de hanterar sina känslor samt hur deras känslohantering tar sig i uttryck i deras vardagsliv. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor som alla fått sin diagnos i vuxen ålder. Kvinnorna har med egna ord berättat hur de upplever att det som kvinna är att leva med ADHD. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjälp av Erving Goffman’s stigma-teori som förklarar hur olika attribut hos individen kan göra att denne avviker från mängden. Även Arlie Hochschild’s teori om emotioner som beskriver hur individen hanterar känslor används i denna studie. Resultatet i denna studie visar att vardagslivet påverkas ur en rad olika aspekter för kvinnorna i vår studie. Ett dilemma som fanns hos majoriteten av informanterna var huruvida de skulle berätta om sin diagnos eller inte i rädsla om att bli bemött av fördomar om de berättade. Majoriteten av informanterna upplevde att det fanns fördomar mot ADHD vilket var en anledning till att flertalet av kvinnorna valde att inte berätta för andra om sin ADHD. Endast ett fåtal av informanterna var väldigt öppna med att berätta om sin diagnos då de ville skapa en ökad förståelse för fenomenet ADHD och ville därmed motbevisa de fördomar finns. Flertalet av kvinnorna upplevde att de hade lätt till att känna känslor och beskrev sina känsloliv i liknelse med en berg-och-dalbana som påverkade vardagslivet i högsta grad.

Sammanfattning  Bakgrund: Hiv anses vara ett av världens största folkhälsoproblem, år 2017 uppgav Världshälsoorganisationen att ungefär 37 miljoner människor världen över lever med Hiv. I Sverige lever cirka 6500 människor med Hiv och varje år rapporteras mellan 400–500 nya fall av Hiv i Sverige. Trots god kunskap om Hiv framkommer fortfarande fördomar, rädsla och en negativ attityd mot personer med Hiv inom vården. Förståelsen för en individs vardagsliv är en viktig grund för sjuksköterskans arbete eftersom förståelsen styr de åtgärder sjuksköterskan kan sätta in för att underlätta upplevelsen av hälsa i vardagslivet. En bättre förståelse för en individs vardag kan även förbättra vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten samt kan öka förutsättningen för personens delaktighet i sin egen vård. Syfte: Att beskriva hur personer med Hiv upplever hälsa i vardagslivet. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 12 kvalitativa artiklar. Huvudresultat: Resultatet visar att personer med Hiv upplever svårigheter rörande medicinering, stigmatisering och diskriminering som hinder till hälsa i vardagslivet medan socialt stöd från familj, vänner, tro och vårdpersonal kan underlätta upplevelsen av hälsa i vardagslivet. Slutsats: Personer med Hiv upplever svårigheter rörande medicinering, stigmatisering och diskriminering som hinder till hälsa i vardagslivet medan socialt stöd från familj, vänner, tro och vårdpersonal kan underlätta upplevelsen av hälsa i vardagslivet. Det är av vikt att förstå hur individen upplever sitt vardagsliv och vad som påverkar upplevelsen av vardagslivet, detta då vardagslivet måste fungera för att en individ ska känna hälsa. Nyckelord: Hiv, Hälsa, Upplevelser, Vardagsliv. / Abstract Background: HIV is one of the world's largest public health problems, in 2017 the World Health Organization stated that about 37 million people worldwide are living with HIV. In Sweden, approximately 6,500 people are living with HIV and every year between 400-500 new cases of HIV are reported in Sweden. Despite good knowledge of HIV does prejudices, fears and a negative attitude towards people with HIV still exists within the healthcare sector. The understanding of an individual's everyday life is an important basis for the nurse's work because the understanding controls the actions the nurse can insert to ease the experience of health in everyday life. A better understanding of an individual's everyday life can also improve the relationship between the nurse and the patient and can facilitate the person's participation in their own care. Purpose: Describe how people with HIV experience health in their everyday life. Method: A literature review with descriptive design based on 12 qualitative articles. Findings: The result indicate that people with HIV experience difficulties regarding medication, stigmatization and discrimination as obstacles to health in their everyday life. While social support from family, friends, faith and healthcare staff can facilitate the experience of health in everyday life. Conclusion: People with HIV experience difficulties regarding medication, stigmatization and discrimination as obstacles to health in everyday life while social support from family, friends, faith and healthcare staff can facilitate the experience of health in everyday life. It is important to understand how the individual experiences his everyday life and what influences the experience of everyday life, this because an individual’s everyday life has to work in order for them to experience health. Keyword: Everyday life, Experience, Health, HIV.

Syftet med studien var att ta reda på hur 16 av deltagarna på den stresshanteringsyogakurs vi har följt uppfattar yogapasset och kursen som helhet. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats, vilket innebär att finna variationer mellan yogadeltagarnas uppfattningar om stresshanteringsyogakursen. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervjuform för att yogadeltagarna skulle få utrymme att tala fritt om sina uppfattningar utifrån de teman intervjun innehöll. I undersökningen är urvalet 16 yogadeltagare mellan 26-61 år som har valt att fullfölja kursen. Av dessa är 14 kvinnor och 2 män. Vi har analyserat vårt material med inspiration av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet är att de flesta av deltagarna upplever att stresshanteringsyogapasset leder till lugn och harmoni samt att kropp och själ hänger ihop. Andningsövningar som är en del av yogapasset har de flesta tagit med sig i sin vardag. I stresshanteringsyogakursen är yogaläraren och yogagruppen yttre betydande faktorer för de flesta deltagare.

Hur ser det ut med jämställdheten i föräldrars vardagliga liv hemma? Detta är en fråga som är ständigt aktuell och en större förståelse för hur par resonerar kring faktorer som dessa är viktig. Frågor som tas upp i uppsatsen är hur föräldrar diskuterar och fördelar vardagens bestyr mellan sig när det gäller föräldraledigheten, det övergripande ansvaret och den dagliga omvårdnaden av barnet och hushållssysslorna. Utifrån teori kring att ”göra kön” samt tidigare forskning kring konstruktion av faderskap- respektive moderskap diskuteras i uppsatsen också förväntningar och krav som informanterna upplever att de både har på sig själva och hur de uppfattar omgivningens förväntan på dem som mammor och hur de tror att deras partner upplever förväntningar och krav på sig som pappor. Intervjuer med sex mammor har gjorts där pappornas roll, via mammornas berättelse, får komma fram. När det gäller föräldraledigheten säger samtliga i intervjuerna att amningen är en avgörande faktor för fördelningen av föräldraledigheten. Detta går före de ekonomiska och arbetsrelaterade aspekterna. Men är amningen det enda skälet till att vissa av mammorna stannar hemma över ett år trots att rekommendationerna ofta är att heltidsamma barn i sex månader? Kan man förklara det utifrån hur kvinnor och män ”gör kön”? Slående är att flertalet av mammorna uppger att de vill ha kontroll när det kommer till den huvudsakliga ansvarsbiten då det gäller omsorg om barnet. Det medför att deras män inte behöver ha samma kontroll, något som kvinnorna också inser inverkar på jämställdheten i föräldraskapet.  Vad gäller skötseln av hemmet är det intressant att diskutera varför fördelningen ser ut som den gör. Vilken koppling har detta till könskonstruktion? Några kvinnor hävdar att de, till skillnad mot sina män, var mer beredda på all den tid det tar att vårda ett litet barn. Mammorna menar att det allmänt råder en förväntan på dagens föräldrar att båda ska vara deltagande i barnens vardagliga liv och omsorg men att skillnaden ligger i att det finns en förväntan på mammor att de i högre grad ska ta mer av det yttersta ansvaret för det praktiska som rör barnet medan papporna förväntas och tillåts vara lekfullare med sina barn.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Bakgrund: Hjärtstopp utanför sjukhus är en traumatisk upplevelse som oftast uppstår utan förvarning. Individer som har överlevt ett hjärtstopp upplever flertalet förändringar som kommer inverka på deras fortsatta liv. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om hur dessa förändringar kan upplevas för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad efter individuella behov. Syfte: Syftet var att belysa individens upplevda förändringar av vardagslivet efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes med utgångspunkt från kvalitativa vetenskapliga artiklar. Studien har baserats på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats utifrån Fribergs analysmetod för allmän litteraturöversikt. Resultat: Studien resulterade till sju huvudkategorier vilket var tacksamhet för livet, förlorad identitet, inverkan på relationen med nära och kära, känslomässiga påfrestningar, livsstilsförändringar, behov av stöd samt behov av information.  Slutsats: Litteraturöversiktens resultat påvisade att individerna upplevde flertalet förändringar i vardagen efter att ha överlevt ett hjärtstopp. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa individerna är det viktigt att sjuksköterskan har en god kunskap om vilka efterföljande konsekvenser som hjärtstoppet medfört samt vilka förändringar som påverkar individerna i den nya vardagen som väntar i hemmet. Genom att sjuksköterskan erbjuder ett professionellt och personcentrerat stöd hjälper det individernas adaption och återhämtning till den nya vardagen.

Varje år drabbas många svenskar av hjärtinfarkt, deras livsvärld och subjektiva kropp förändras plötsligt. Sjuksköterskan har till uppgift att lindra och förebygga det lidande som förändringen kan leda till. Det kan hon/han göra genom att ha kunskap om området, uppträda på ett lugnt sätt och ge adekvat information. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad patienter drabbade av hjärtinfarkt upplever efter utskrivning från sjukhuset. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie. Artiklar hittades genom sökning i databaserna och genom kedjesökning och åtta av dessa passade vårt syfte. De åtta artiklarna analyserades utifrån en modell av Evans. Analysen resulterade i fyra huvudteman varav tre har subteman. Resultatet visar att en hjärtinfarkt inte bara påverkar kroppen rent fysiskt utan även psykiskt. Deltagarna i studierna är oroliga för framtiden och för hur de ska komma tillbaks till vardagen igen. Även relationer till närstående och vänner påverkas efter hjärtinfarkten. Känslan av oro och rädsla är som starkast tiden strax efter en hjärtinfarkt men mattas av efter hand som tiden går. Bristen på adekvat information är en upplevelse som framkommer hos många av deltagarna och orsakar onödigt lidande för patienten. / Program: Sjuksköterskeutbildning

No description available.