Syftet med denna uppsats är att analysera hur stadsplaneringens roll för en effektiv klimatomställning framställs i policydokument såväl om klimatpolitik som om stadsplanering på svensk nationell nivå, jämfört med antaganden och förväntningar i aktuell klimatforskning. Tidigare har begränsad klimatpåverkan och klimatanpassning setts som två skilda inriktningar på samma problem i klimatomställningen. Forskning om klimatomställning för ofta fram att det är viktigt att synergier ses mellan klimatanpassning och begränsad klimatpåverkan, då dessa kommer vara lika viktiga i framtidens nationella policyer. Genom en kvalitativ innehållsanalys analyseras fyra nationella policydokument, varav två med fokus på klimat och miljö och två med fokus på stadsplanering. Analysen visar att policydokumenten framställer stadsplaneringen som ett viktigt verktyg i klimatomställningen. Begränsad klimatpåverkan och klimatanpassning sammanlänkas dock inte, förutom när plandokumenten talar väldigt övergripande om klimat, och inga synergier mellan de två inriktningarna utforskas.  På grund av detta finns det en diskrepans mellan antaganden i forskning om klimatomställning och hur frågorna som framställs i de nationella policydokumenten.

BAKGRUND: Forskning visar att skolan bemöter elever med olika social bakgrund på olika sätt. Detta får konsekvenser för hur elever kan tillgodogöra sig skolan som en resurs inför framtiden. I vår studie har vi belyst problemet genom att dels åskådliggöra hur elever med skiftande social bakgrund ser till framtida val av utbildning och yrke, dels hur de gör bruk av det svenska språket som en resurs inför deras framtidsval.SYFTE: Undersökningens syfte är att belysa hur elever från två skolor med skilda sociala förutsättningar resonerar kring sin framtida utbildning och yrkesmöjligheter, samt hur de nyttjar språket då de kommunicerar.METOD: Undersökningen är genomförd enligt kvalitativ undersökningsmetod och med en fenomenografisk ansats. Det redskap som har använts är fokusgruppintervjuer.RESULTAT: Sju kilometer gör skillnad. Resultatet visar att de olika elevgruppernas resonemang och argumentation skiljer sig på flera punkter. Exempel på detta är att deras syn på framtida utbildnings- och yrkesval skiljer sig åt. Innerstadskolans elever ser sig i större utsträckning välja utbildningar som leder till medelklassyrken, medan förortskolans elever antingen vill välja utbildningar som leder till arbetarklassyrken, eller arbeten mot högre medelklassyrken. Det finns också skillnader gällande hur språket används i olika sammanhang; förortselevernas språk kräver mer förförståelse än innerstadseleverna, då mottagaren är ifrån annan kontext.

Under de senaste 20 åren har det svenska sjukvårdssystemet förändrats i en riktning som alltmer liknar det privata näringslivet med möjlighet för olika aktörer att sluta avtal med de offentliga huvudmännen och en mer konkurrensutsatt marknad. Även kompetenskraven bland sjuksköterskorna har förändrats som ett resultat av högskolereformer och leder till att sjukvården går mot en än mer kunskapsintensiv produktion än tidigare. De ökade institutionella kraven i kombination med ökad utveckling av medicinsk teknisk utrustning och informationsteknik påverkar det strategiska kompetensförsörjningsarbetet i organisationerna. Studiens syfte är att mot ovan nämnd bakgrund undersöka vilka strategier för kompetens-försörjning fyra chefer inom sjukvården i Stockholms Läns Landsting använder och i vilken omfattning de anser att förändringar skett. Studien är en kvalitativ studie med femenologiska influenser baserad på respondenternas upplevelser av den förändrade sjukvården. Resultatet visar att kortare planeringshorisonter, strävan efter flexibel kompetens och lärande organisationer är strategier som cheferna i studien använder för att hantera kraven som ställs från omgivningen och för att uppnå effektivitet i arbetet och därmed verksamhetsmålen. Trots det begränsade antalet respondenter i studien kan resultatet bidra med information om vilka faktiska strategier chefer använder sig av idag på fyra olika sjukhus och bidra till ökad förståelse kring fenomenet.

Bakgrund: Alla människor kan drabbas av långvarig smärta. I en rapport från Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering framkommer det att 40–65 % av befolkningen lever med långvarig smärta. Långvarig smärta är således en utmaning för sjukvården och sannolikt främst även för de drabbade patienterna och deras anhöriga.   Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att leva med långvarig smärta och hur den påverkar dem i det dagliga livet.   Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar. En integrerad analys användes vid analys av data.    Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier, begränsningar orsakade av långvarig smärta, hantering av smärta samt emotionella utmaningar med att leva med långvarig smärta.    Slutsats: Resultatet av studien visade att patienter som lever med en långvarig smärta kan uppleva en fysisk begränsning i det vardagliga livet, vilket i sin tur kan leda till en social isolering. Ett liv med långvarig smärta orsakade även emotionella utmaningar såsom en känsla av att inte bli tagen på allvar samt en upplevelse av stress.

Syftet med studien är att studera beslutsprocessen hos stora fastighetsbolag och vilka faktorer som påverkar beslutsfattare vid avyttring av kommersiella fastigheter. Studien visar att fastighetsbolag har ett liknande tillvägagångssätt i beslutsprocessen vid avyttring av kommersiella fastigheter. Vidare visar studien att den vanligaste faktorn till varför fastighetsbolag väljer att avyttra en kommersiell fastighet är för att fastigheten inte passar in i fastighetsbolagets affärsmodell. Slutligen visar studien att beslutsfattare tenderar att inte vara fullt rationella i beslutsprocessens olika delar.

This Thesis deals with the two concepts branding and position, more precisely how companies with a small marketing budget needs to work with these two concepts. The purpose of this thesis is to understand how these companies are able to assert a position  on their specific market. The thesis treats theories and empirical data to be  able to answer the purposes of the thesis and for the authors to be able to give recommendations of how companies in this situation can improve their marketing strategies. To be able to give these recommendations a more in depth study had been made of a carsharing company, Sunfleet. This to be able to se how a specific company works with branding and positioning as well as what can be improved. The authors have given recommendations on how improvements can be done. / Uppsatsen behandlar ämnet varumärkeskommunikation och positionering. Detta i  relation till företag som befinner sig i en situation där marknadsföringsbudgeten är begränsad. Till uppsatsen har ett fallföretag valts för att få en djupare förståelse av hur det kan se ut i ett specifikt företag, till fallföretag valdes Sunfleet. Sunfleet är ett bilpoolsföretag som idag (2013) har ungefär 23 000 användare, dessa anvädare är både privat- och företagskunder. Sunfleet har ett varumärkeslöfte som lyder “Bil när bara du vill”. De arbetar för att sända ut budskapet “Ett bekymmersfritt bilägande”. Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för hur företag med lågpris varor och en liten marknadsföringsbudget, som bilpoolsföretaget Sunfleet, hävdar en position på marknaden. Samt lyckas med det. Uppsatsen tar upp teorier och empiriskdata som sammanställts för att visa vad dessa företag bör fokusera på för att lyckas på bästa sätt. Uppsatsen studerar mer ingående bilpoolsföretaget Sunfleet. Hur Sunfleet arbetar med marknadsföring i dagsläget och vad denna genererar till företaget. En intervju har genomfört med biträdande marknadsansvarig på Sunfleet för att få djupare förståelse för detta. För att ta reda på hur Sunfleets marknadsföring uppfattas av omgivningen har även en  enkätundersökning utförts. Vidare har två andra intervjuer gjort för att öka förståelsen och kunskapen inom relevanta teorier och sätt att arbeta på inom det aktuella ämnet. De slutsatser som har dragits i denna uppsats, kring hur Sunfleet arbetar med positionering och varumärkeskommunikation, är att företaget har lyckats bra med detta i Sveriges tre storstadsregioner då företaget har växt mycket här under de senaste åren. Däremot krävs det arbete för att få upp vetskapen om företaget utanför dessa regioner. För att öka vetskapen krävs det att Sunfleet fortsätter att arbeta som de gör men i kombination med andra marknadsföringsstrategier ihop med word-ofmouth. Då författarna anser att enbart word-of-mouth inte är en tillräcklig strategi för att på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt öka vetskapen om företaget främst utanför storstadsregionerna. Behandlade teorier och empiriskdata har använts för att kunna arbeta fram rekommendationer på hur Sunfleet, och företag i samma situation, kan utveckla sin marknadsföringsstrategi. Detta för att få en så bra positionering och  varumärkeskommunikation som möjligt. Författarna har arbetat fram rekommendationer på hur Sunfleet kan arbeta för att bättre hävda en position på marknaden. Författarnas rekommendationer är att, word-of-mouth kombineras med pop-up event, co-branding och buzz marketing. Detta främst utanför de städer där företaget redan expanderar men även i de expansiva zonerna för en ytterligare tillväxt.

<p>The number of text messages sent from mobile phones, has increased dramatically over the last few years. Along with that, we are witnessing a lot of new mobile portal services currently being developed. Many of these services rely on an ability to input text efficiently. The traditional phone keypad is ambiguous because each key encodes more than one letter. At present, the most common way to deal with this problem is using a stored dictionary to guess the intended input. </p><p>This thesis presents a new text entry strategy called Qtap. Instead of using a stored dictionary to guess the intended word, this method uses probabilities of letter sequences. New features that come with Qtap are the usage of the viterbi algorithm to decode input sequences and a non-alphabetic keypad. How the strategy and the keypad used by Qtap were developed, is described throughout the thesis. </p><p>Qtap is also compared to a dictionary-based method, t9, on a non-user level. The results show Qtap is performing well in many senses. The conclusion from this is that a further development of Qtap is motivated. </p><p>A discussion of various modifications and additions to the design, that may yield a performance improvement, is also included.</p>

<p>Idrottsrörelsen och då främst lagidrotten har genomgått en ökad internationalisering, allt fler spelare flyttar över landsgränserna korta perioder för att spela i olika lag och därigenom höja kvaliteten där. Den fria rörligheten genom EG-rätten har medfört en internationaliserad marknad för elitidrottare vilket har lett till att de nationella skattereglerna blivit allt viktigare för att klara av den internationella konkurrensen. I Sveriges skattelagstiftning är begreppen obegränsat och begränsat skattskyldig för fysiska personer i IL av stor betydelse, dessa regler bestämmer vilka inkomster som är skattepliktiga i Sverige. För utländska elitidrottare som kommer till Sverige för att utöva sin idrott gäller främst reglerna om begränsad skattskyldighet enligt A-SINK förutsatt att de är här tillfälligt och inte stadigvarande. Inom idrottsrörelsen är ofta problemet om idrottsutövaren ska anses stadigvarande i Sverige eller inte enligt reglerna i IL. Om den skattskyldige gör ett tillfälligt avbrott från en stadigvarande vistelse här bryter inte avbrottet vistelsen utan räknas in i den sammanhängande perioden. Ett avbrott där vistelsen överstiger sex månader kan dock inte anses vara tillfälligt utan då avbryts alltid stadigvarande vistelse. Ett problem med denna definition är då den skattskyldige vistats i Sverige under en period och har gjort avbrott för vistelse i utlandet, det svåra är då att avgöra vilka avbrott som kan anses som tillfälliga eller inte. Syftet med vår uppsats är att utifrån valda rättsfall och doktriner undersöka gällande rätt beträffande stadigvarande vistelse, med beaktande av begreppet tillfälligt avbrott och då ur ett elitidrottsperspektiv. Dessutom kommer vi att beröra den troliga förändringen av A-SINK och dess konsekvenser då denna diskussion är så aktuell just nu. För att fastställa gällande rätt vad gäller begreppet stadigvarande vistelse för elitidrottare kommer vi att utgå från en rättsdogmatisk metod genom att studera lag, förarbeten, domstolsavgöranden och annat material som bland annat Skatteverkets ställningstaganden. Vi kommer även att utgå från en rättsdogmatisk metod angående den troliga förändringen av A-SINK då vi ska studera förarbeten till denna och genom den försöka se dess konsekvenser. Utifrån de rättsfall vi läst anser vi att begreppet tillfälligt avbrott fortfarande är otydligt men med hjälp av fler vägledande rättsfall skulle nog dessa tolkningsproblem kunna redas ut. Lagstiftningen rörande detta område är mycket vag, men vi menar att Skatteverkets ställningstagande är relativt tydliga. Dessa riktlinjer är dock inte bindande, således eftersöker vi en mer tydlig lagstiftning som skulle underlätta för rättstillämparen och därmed öka förutsebarheten och rättssäkerheten. Med stöd av Skatteverkets ställningstaganden har vi framställt ett förslag till förändring i lagstiftningen gällande definitionen av tillfälligt avbrott. Vad gäller förändringen av A-SINK anser vi i likhet med Riksidrottsförbundet att detta kommer att få stora negativa konsekvenser för den svenska idrotten.</p>

Idrottsrörelsen och då främst lagidrotten har genomgått en ökad internationalisering, allt fler spelare flyttar över landsgränserna korta perioder för att spela i olika lag och därigenom höja kvaliteten där. Den fria rörligheten genom EG-rätten har medfört en internationaliserad marknad för elitidrottare vilket har lett till att de nationella skattereglerna blivit allt viktigare för att klara av den internationella konkurrensen. I Sveriges skattelagstiftning är begreppen obegränsat och begränsat skattskyldig för fysiska personer i IL av stor betydelse, dessa regler bestämmer vilka inkomster som är skattepliktiga i Sverige. För utländska elitidrottare som kommer till Sverige för att utöva sin idrott gäller främst reglerna om begränsad skattskyldighet enligt A-SINK förutsatt att de är här tillfälligt och inte stadigvarande. Inom idrottsrörelsen är ofta problemet om idrottsutövaren ska anses stadigvarande i Sverige eller inte enligt reglerna i IL. Om den skattskyldige gör ett tillfälligt avbrott från en stadigvarande vistelse här bryter inte avbrottet vistelsen utan räknas in i den sammanhängande perioden. Ett avbrott där vistelsen överstiger sex månader kan dock inte anses vara tillfälligt utan då avbryts alltid stadigvarande vistelse. Ett problem med denna definition är då den skattskyldige vistats i Sverige under en period och har gjort avbrott för vistelse i utlandet, det svåra är då att avgöra vilka avbrott som kan anses som tillfälliga eller inte. Syftet med vår uppsats är att utifrån valda rättsfall och doktriner undersöka gällande rätt beträffande stadigvarande vistelse, med beaktande av begreppet tillfälligt avbrott och då ur ett elitidrottsperspektiv. Dessutom kommer vi att beröra den troliga förändringen av A-SINK och dess konsekvenser då denna diskussion är så aktuell just nu. För att fastställa gällande rätt vad gäller begreppet stadigvarande vistelse för elitidrottare kommer vi att utgå från en rättsdogmatisk metod genom att studera lag, förarbeten, domstolsavgöranden och annat material som bland annat Skatteverkets ställningstaganden. Vi kommer även att utgå från en rättsdogmatisk metod angående den troliga förändringen av A-SINK då vi ska studera förarbeten till denna och genom den försöka se dess konsekvenser. Utifrån de rättsfall vi läst anser vi att begreppet tillfälligt avbrott fortfarande är otydligt men med hjälp av fler vägledande rättsfall skulle nog dessa tolkningsproblem kunna redas ut. Lagstiftningen rörande detta område är mycket vag, men vi menar att Skatteverkets ställningstagande är relativt tydliga. Dessa riktlinjer är dock inte bindande, således eftersöker vi en mer tydlig lagstiftning som skulle underlätta för rättstillämparen och därmed öka förutsebarheten och rättssäkerheten. Med stöd av Skatteverkets ställningstaganden har vi framställt ett förslag till förändring i lagstiftningen gällande definitionen av tillfälligt avbrott. Vad gäller förändringen av A-SINK anser vi i likhet med Riksidrottsförbundet att detta kommer att få stora negativa konsekvenser för den svenska idrotten.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och karies ökar hos barn och ungdomar vilket delvis beror på ohälsosamma matvanor. Dessa formas redan i skolåldern och en av fyra ungdomar säger att skolan har lärt dem vad de ska äta och dricka för att må bra. Trots detta säljer 34 % av skolorna i Sverige och hälften av skolorna i Västerbotten godis, läsk och andra sötsaker. Syfte: Syftet med studien var att hitta de faktorer som kan leda till en lyckad och hälsofrämjande skolcafeteria baserat på intervjuer av föreståndare för verksamheten. Metod: Fallstudier av fyra cafeteriaverksamheter på högstadieskolor i Västerbotten och två telefonintervjuer med skolcafeterior i Eskilstuna genomfördes. Samtliga bestod av intervjuer av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Alla skolor hade ett basutbud av smörgåsar, frukt och varma och kalla drycker. Två skolor hade efter ett kommunbeslut ingen utrymmesmat. På tre skolor förekom utrymmesmat men elevernas konsumtion av denna begränsades genom prissättning och reglering av försäljningstider. Ansvarsfulla vuxna kunde påverka elevernas matvanor genom att föregå med gott exempel. Faktorer som påverkade om eleverna handlade i skolcafeterian var, förutom utbudet, deras möjlighet att påverka utbudet och vad en eventuell vinst skulle användas till samt att de arbetade och deltog i den dagliga driften. Närvaron av engagerade vuxna och en trivsam och ren miljö i och runt cafeterian var också viktigt för att uppmuntra eleverna att gå till cafeterian och handla. Slutsats: Flera faktorer kan leda till en hälsofrämjande och lyckad skolcafeteria. Den viktigaste är ett brett och varierat utbud av hälsosamma produkter. Samtidigt är det viktigt att begränsa utbudet av utrymmesmat och elevernas konsumtion av denna. Utrymmesmaten kan plockas bort helt via ett kommunbeslut eller så kan elevernas konsumtion minskas genom prissättning och reglerade försäljningstider. De vuxna bör föregå med gott exempel som en del i att lära eleverna goda matvanor. Både indirekta och direkta faktorer bidrar till att uppmuntra eleverna att handla i cafeterian. / Salut-satsningen, Västerbottens läns landsting