Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ”goda levnadsvillkor” i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet består av domar från högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och Regeringsrätten. Dessa domar har analyserats med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sägas komma till uttryck i rättens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebär. Jag har använt mig av teorier om sociala konstruktioner och språkets betydelse för vår förståelse av omvärlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstås och hur det konstrueras. Dessa teoretiska perspektiv utgör ramen för analysen och har använts för att tolka resultaten. De huvudsakliga resultaten som presenteras i denna uppsats rör de fyra diskurser som kunnat urskiljas i texterna. Dessa diskurser konstruerar ”goda levnadsvillkor” i termer av demokrati och social rättvisa, normalitet, en fråga för expertutlåtanden och professionella bedömningar samt en organisatorisk fråga i kommunerna. Resultaten får tolkas med försiktighet då materialet är litet till omfånget. Diskurserna är möjliga exempel på vad som skulle kunna återfinnas i ett större material.

I denna undersökning redogörs en kvalitativ studie som har för avsikt att undersöka hur aktiva professionella idrottare ser på livet efter karriären. Den allmänna uppfattningen är att deras tillvaro är guld och gröna skogar då individerna kan försörja sig på någonting som passionerat dem sedan unga åldrar. Studien belyser hur individerna spekulerar kring sin framtid där de går ifrån att vara den professionella idrottaren till att inte längre vara den. Studien tar upp attraktionen till att idrotta och vad den har för fördelar samt nackdelar. Respondenterna delger hur de tänker bemöta framtiden. För att komma fram till undersökningens syfte formulerades tre frågeställningar: Har de aktiva proffsen några tankar på livet efter karriärens slut? Vad gör de idag för att påverka livet efter? Hur ser de på utbildning? Jag intervjuade sex respondenter och gemensamt för respondenterna var att samtliga livnärde sig på sin respektive idrott. I slutsatsen besvaras studiens frågeställningar. Resultatet visar att större delen av respondenterna inte känner någon större oro inför framtiden och väljer därför att inte förbereda sig något nämnvärt.

<p>Studiens problemställning lyder som följer: Hur bygger, behåller mindre tjänsteföretag kundrelationen samt hur personalen påverkar relationen? Syftet med studien är att söka reda på existerande teori kring ämnet kundrelationer, samt beskriva hur ett mindre tjänsteföretag agerar för att skapa en så god kundrelation som möjligt. Studien kommer även att resultera i ny kunskap inom ämnet kundrelationer. I studien användes en kvalitativ metodansats samt primär- och sekundärdata. För att kunna gå på djupet i den kvalitativa metodansatsen valdes olika kriterier ut genom en mindre enkätundersökning. Utifrån dessa svar kunde nio potentiella fallföretag väljas ut och efter gallring bland dem återstod tre av dem. Med de tre utvalda fallföretagen genomfördes därefter en formell intervju. Vi har intervjuat frisörer på Salong Chess, Ing-Britts Frisyrhörna och Salong Image. Samtliga frisörer är verksamma i Halmstad men utanför stadskärnan. Studien tyder på att mindre tjänsteföretag som funnits i branschen en längre tid och lyckats bygga upp goda kundrelationer överlever och behåller sin position på marknaden utan några större marknadsaktiviteter. De tre tjänsteföretagen använder sig medvetet av marknadsföringsverktyget ”word-of-mouth”, det vill säga att deras kunder talar väl om dem till vänner och bekanta. Vidare har vi kommit fram till att personalen påverkar företagets kundrelationer i stor utsträckning eftersom det är de som utför tjänsten och bygger upp relationen med kunden. Uppbyggandet av kundrelationen underlättas genom att lyssna på kundens föränderliga behov och önskemål.</p>

Studiens problemställning lyder som följer: Hur bygger, behåller mindre tjänsteföretag kundrelationen samt hur personalen påverkar relationen? Syftet med studien är att söka reda på existerande teori kring ämnet kundrelationer, samt beskriva hur ett mindre tjänsteföretag agerar för att skapa en så god kundrelation som möjligt. Studien kommer även att resultera i ny kunskap inom ämnet kundrelationer. I studien användes en kvalitativ metodansats samt primär- och sekundärdata. För att kunna gå på djupet i den kvalitativa metodansatsen valdes olika kriterier ut genom en mindre enkätundersökning. Utifrån dessa svar kunde nio potentiella fallföretag väljas ut och efter gallring bland dem återstod tre av dem. Med de tre utvalda fallföretagen genomfördes därefter en formell intervju. Vi har intervjuat frisörer på Salong Chess, Ing-Britts Frisyrhörna och Salong Image. Samtliga frisörer är verksamma i Halmstad men utanför stadskärnan. Studien tyder på att mindre tjänsteföretag som funnits i branschen en längre tid och lyckats bygga upp goda kundrelationer överlever och behåller sin position på marknaden utan några större marknadsaktiviteter. De tre tjänsteföretagen använder sig medvetet av marknadsföringsverktyget ”word-of-mouth”, det vill säga att deras kunder talar väl om dem till vänner och bekanta. Vidare har vi kommit fram till att personalen påverkar företagets kundrelationer i stor utsträckning eftersom det är de som utför tjänsten och bygger upp relationen med kunden. Uppbyggandet av kundrelationen underlättas genom att lyssna på kundens föränderliga behov och önskemål.

Syftet med denna studie var att undersöka goda nyheter i Aktuellt mellan år 2000 och 2014. Två frågeställningar formulerades för studien. Dels hur förekomsten av goda nyheter förändrades i programmet, dels vilka roller och karaktärer de hade under den nämnda perioden. I studien användes termen goda nyheter som ett paraplybegrepp för olika typer av nyheter med något slags konstruktiv eller positiv vinkel. Metoden för studien var en kvantitativ innehållsanalys och urvalet baserades på skapandet av syntetiska veckor. 90 Aktuelltsändningar analyserades, vilket gav 722 analysenheter, alltså nyhetsinslag. Resultatet visade att de goda nyheterna fördubblades från 2000 till 2014. De flesta goda nyhetsinslagen handlade om kultur, nöje eller medier men det var inom ämnena ekonomi, arbetsmarknad och näringsliv som de goda nyheterna ökade mest. De goda utrikesnyheterna mer än tredubblades och de senare åren i undersökningen var utrikesnyheter goda i större utsträckning än inrikesnyheter. De goda nyheterna var i genomsnitt längre än andra nyheter. Resultatet tolkades och diskuterades utifrån teorier om nyhetsvärdering, medielogik och kommersialisering samt utifrån hur resultatet förhöll sig till public services och Aktuellts uppdrag. En möjlig förklaring till ökningen av goda nyheter är att de avvek från normaltillståndet i både samhället och nyhetsflödet. Därmed blev de unika och nyhetsmässiga. En annan tolkning är att de var en viktig del av nyhetsmixen och bidrog till en dynamisk mediedramaturgi. Även den höga konkurrensen om mediekonsumenterna skulle kunna vara en bidragande faktor till ökningen av goda nyheter.

Denna uppsats handlar om en organisationsförändring och vilken syn och delaktighet som medarbetarna i organisationen känner inför denna förändringsprocess. Syftet med min uppsats är således att studera hur medarbetare upplever organisationsförändringen och vad de har för förväntningar eller farhågor relaterade till den. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade frågor. Det teoretiska ramverket som jag använt mig av är organisationskultur, organisationsförändring, motstånd och delaktighet vid förändringar. Resultatet av uppsatsen visar på att de är möjligt att åstadkomma en god organisationsförändring. Det är viktigt att ledningen gör alla medarbetarna så delaktiga som möjligt i besluten för att minska motståndet. Delaktighet kan vara viktigare än nödvändighet när det gäller attityder till förändringen.

No description available.

Denna studie handlar om vilka goda faktorer som upplevs finnas inom fyra hemtjänstgrupper, och studiens syfte är att undersöka medarbetarnas upplevelser av deras arbetsplats samt belysa hur deras chefer praktisktarbetar med att skapa en god arbetsplats. Studiens resultat riktar sig främst till denkommunsom uppsatsen är skriven åtmen även till andra organisationer som har intresse av att utvecklaen god arbetsplats för sina medarbetare. Från enkätsvaren och intervjuerna ges en bild av de beskrivna goda faktorerna från medarbetarna, samtidigt som enhetschefernas arbete med denna arbetsplats tydliggörs.Medarbetarna upplevde samarbeteoch stöttning inom arbetsgruppensom betydelsefullt, men lika viktigt var det att utföra ett högkvalitativt omsorgsarbete gentemot vårdtagaren. Chefens praktiska arbete ärenligttidigare studier betydelsefullt för den goda arbetsplatsen, men medarbetarna var av annan uppfattningi minstudie.Avslutningsvis framhållsatt den goda arbetsplatsen är komplexatt undersöka och beskriva, vilket gör det svårt att förmedla en övergripande bild av de goda faktorerna i en så pass liten studie som denna. Däremot ger studien en inblick i vilka faktorer som kan påverkagoda arbetsplatserinom hemtjänsten, samt hur chefers arbete med den goda arbetsplatsenkanseut i denna verksamhet.

The purpose ot this study is to investigate how two teachers of fifth grade say they are working with reading comprehension in their teaching. Furthermore the aim is to investigate how the teachers' instruction in reading cmprehension expresses itself. The study was conducted from a teachers perspective and the questions that the stydy will answer are: How do two teachers in fifth grade believe they should teach in order to develop reading comprehension among their own students, and what methods, activities and materials are the teachers using in order to develop students' reading omprehension in the educational practise. The methods used during the study were interviews and observations. The observations were made in order to complete the picture from the interviews. The result show that two teachers in the same munipicality represent two different teaching methods. One teacher represents the reciprocal method and the other teacher represents a practise where the focus is on the individual to develop their own reading comprehension through individual work. The conclusions are: all students need support and help from other students and teachers to develop their reading comprehension and a system should be developed to enable  all teachers to receive training and knowledge of successful methods for developing reading comprehension based on resarch.

<p>Hur lyckas man skapa förutsättningar för kommunala verksamheter i stadsdelen Brynäs att nyttja varandras goda exempel när det gäller inflytande, delaktighet, jämställdhet och mångfald i arbetet med att vidareutveckla ”Den goda arbetsplatsen”? Denna studie har kartlagt goda exempel i verksamheterna genom intervjuer och sedan har dessa spridits i organisationen. Goda exempel finns inom verksamheterna, framförallt på hur man arbetar för att främja inflytande och delaktighet. Få insatser görs inom jämställdhets- och mångfaldsområdet, vilket till stor del beror på att man inte reflekterat över dessa frågor och heller inte upplever någon brist inom områdena. För att ta reda på effekten av spridningen användes en kvantitativ metod (enkät). Enkäten visade att knappt hälften av dem som svarade hade tagit del av de goda exemplen. Inga tecken visade dock på att verksamheterna börjat nyttja varandras kompetenser.</p><p>En slutsats är att det är viktigt att ha probleminsikt för att motiveras till utveckling. Att påvisa de brister som finns, genom att höja kompetensen, föra en öppen dialog om förbättringsmöjligheter och förtydliga varför man bör utvecklas skulle öka motivationen till förändring. Att samtidigt lyfta fram och stötta goda exempel, och belöna dem som också lär av dem, skulle bidra till att skapa en kultur där det är naturligt att hålla fram det positiva och lära av varandra.</p>