Vid en olycka eller då någon blir allvarligt sjuk är det idag naturligt att ambulans tidigt tillkallas för att förmedla hjälp. Den som är uppenbart drabbad, det vill säga den skadade, får givetvis i första hand hjälp och behandling. I denna studie riktas dock fokus mot dem som står kring patienten och som också kan räknas som drabbade, nämligen de närstående, som kan vara i kris. Inom ambulansverksamheten runt om i landet finns det personer som, av kollegor, anses vara skickliga på att möta just närstående i kris. Syftet med denna studie är därför att beskriva hur ambulanspersonal möter närstående i kris för att skapa det goda mötet.Genom att göra sex intervjuer undersöktes hur dessa skickliga personer gör när de möter närstående i kris. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visade att när informanterna möter närstående i kris börjar de med att ta en tydlig kontakt med de närstående. De är tydliga i sin information och informerar kontinuerligt om vad som hänt och kommer att hända med patienten. De är också lyhörda för de närståendes behov och anpassar sig efter situationen. Informanterna lämnar möjlighet för de närstående att senare få stödsamtal. Informanterna är medvetna om sin unika möjlighet att ge stöd då de varit på hämtplatsen och där kunnat ta in intryck som personal inne på sjukhuset omöjligt kan ha tagit del av.Informanterna menar att det viktigaste i ett gott möte med närstående är att bara finnas där, utan att göra något speciellt. Men resultatet visar också att informanterna har ett stort intresse för ämnet och tycker det är viktigt. De värnar om att de närstående verkligen får den hjälp de behöver. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

<p>Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan elever i årskurs 4 resp. årskurs 6 med avseende på läsförståelsen. För att mäta läsförståelsen användes ett välbeprövat läsförståelsetest. Syftet var också att beskriva hur lärare, med ansvar för läs- och skrivutvecklingen i respektive klass, arbetar med läsning och för att stimulera läsförståelsen hos sina elever. För att ta reda på hur lärarna arbetar besvarades en enkät. Slutligen ville jag även ta reda på om det gick att se något samband mellan lärarnas sätt att arbeta och resultaten från elevernas läsförståelsetest. Läsförståelsetestet uppvisar stora skillnader mellan årskurserna. Av de 80 elever som deltog i min studie, framgår det att eleverna i årskurs 6 generellt sätt läser bättre än eleverna i årskurs 4. En jämförelse av elevernas resultat från läsförståelsetestet och lärarnas arbetssätt visar att det inte är möjligt att dra några större slutsatser. En möjlig tolkning är att tidiga insatser är av stor betydelse och att de lärare eleverna haft i de yngre årskurser arbetat med läsning och lässtimulerande övningar på ett sätt som varit gynnsamma för elevernas utveckling.</p><p>The aim of the present study was to examine the differences in reading comprehension between students in different grades in elementary school. The aim was also to describe how teacher's work to stimulate reading comprehension in the classroom. Finally my intention was to compare and see if it was possible to find a correlation between reading comprehension and reading pedagogy. The participants in this study were 80 students from two different grades and 4 teachers with responsibility for the reading and writing development in respective class. The results show that older children in higher grades generally are more adequate readers and comprehenders than younger children. I also found out that the connection between reading pedagogy and the results from the reading comprehension test were less obvious than I first expected in my study. Early prevention in reading and writing seems to be a strong predictor of later reading success. The study suggests that these students have had good earlier experiences and competent teachers that have had an impact on their results.</p>

<p>Möjligheten att få en tvist prövad i domstol är en rättighet många ser som självklar. Vissa typer av tvister anses emellertid så främmande för rättsordningen att de inte förtjänar dess skydd. Hit hör fall av pactum turpe, det vill säga ett avtal vars innehåll står i strid med lag eller goda seder. Huruvida en talan grundad på ett sådant avtal skall avvisas av en domstol eller ej har varit denna uppsats syfte att utreda. I utländsk lagstiftning förekommer lagbestämmelser, enligt vilka avtal i strid med lag eller goda seder är ogiltiga. I Sverige har emellertid lagstiftaren inte ansett en sådan bestämmelse lämplig. Avtal i strid med lag eller goda seder anses däremot ogiltiga enligt allmänna rättsgrundsatser. Det är inte möjligt att ge ett generellt svar på frågan huruvida en avvisning i fall av pactum turpe skall ske. Det enda fall där en avvisning säkert bör ske är när en talan grundar sig på ett avtal med ett uppenbart brottsligt syfte och innehåll, exempelvis ett avtal om att begå ett mord. Av praxis har framkommit att en avvisning däremot inte är det självklara tillvägagångssättet när det är fråga om en talangrundad på ett avtal vars huvudsyfte är fullt legitimt, exempelvis avtal om köp av städtjänster, men där vissa moment i avtalsinnehållet är brottsliga, exempelvis att ersättningen består av"svart"betalning. Vad gäller avtal i strid med goda seder gäller först och främst att utröna vilka dessa seder är. Det kan konstateras att goda seder är ett föränderligt begrepp och avgörs efter ett samhälles moraluppfattning. Begreppet är inte bara föränderligt över tiden, utan även mellan olika kulturer. I Sverige är avtal om prostitution ett klassiskt exempel på avtal i strid med goda seder. Även avtal om spel och vad anges i doktrinen som exempel. Att döma av praxis skall allmänna domstolar vara än mer restriktiva med avvisningar av talan grundade på avtal i strid med goda seder. En avvisning av en talan grundad på ett pactum turpe innebär att avtalet inte får några som helst rättsverkningar. Det kan varken bli fråga om påföljder för kontraktsbrott eller om fullgörelse av avtalet. Därför är det nödvändigt med en ytterst restriktiv tillämning av regeln om pactum turpe. En generell regel huruvida en talan grundad på ett avtal i strid med lag eller goda seder skall avvisas eller ej kan emellertid inte uppställas, utan en bedömning måste ske i varje enskilt fall.</p>

<p>Det centrala i arbetet med miljöledningssystem (MLS) är den ständiga förbättringen av den certifierade organisationens miljöprestanda. Syftet med den här studien är att studera hur man med utgångspunkt i MLS kan förbättra miljöarbetet på den typ av kontorsarbetsplatser som BT Products AB är ett exempel på. Studien visade på att kontorspersonalen fokuserar sitt miljöarbete till källsorteringen, pappersförbrukningen och till en liten del även elförbrukningen. Detaljerade miljömål, utbildning av medarbetare och miljöledarens roll är viktiga faktorer i miljöarbetet. Man kan sen gå vidare i miljöarbetet genom att använda sig av ett möjlighetsbaserat synsätt, goda exempel och återkoppling som verktyg integrerat i MLS för att få en ständig förbättrad miljöprestanda hos företaget.</p>

No description available.

Möjligheten att få en tvist prövad i domstol är en rättighet många ser som självklar. Vissa typer av tvister anses emellertid så främmande för rättsordningen att de inte förtjänar dess skydd. Hit hör fall av pactum turpe, det vill säga ett avtal vars innehåll står i strid med lag eller goda seder. Huruvida en talan grundad på ett sådant avtal skall avvisas av en domstol eller ej har varit denna uppsats syfte att utreda. I utländsk lagstiftning förekommer lagbestämmelser, enligt vilka avtal i strid med lag eller goda seder är ogiltiga. I Sverige har emellertid lagstiftaren inte ansett en sådan bestämmelse lämplig. Avtal i strid med lag eller goda seder anses däremot ogiltiga enligt allmänna rättsgrundsatser. Det är inte möjligt att ge ett generellt svar på frågan huruvida en avvisning i fall av pactum turpe skall ske. Det enda fall där en avvisning säkert bör ske är när en talan grundar sig på ett avtal med ett uppenbart brottsligt syfte och innehåll, exempelvis ett avtal om att begå ett mord. Av praxis har framkommit att en avvisning däremot inte är det självklara tillvägagångssättet när det är fråga om en talangrundad på ett avtal vars huvudsyfte är fullt legitimt, exempelvis avtal om köp av städtjänster, men där vissa moment i avtalsinnehållet är brottsliga, exempelvis att ersättningen består av"svart"betalning. Vad gäller avtal i strid med goda seder gäller först och främst att utröna vilka dessa seder är. Det kan konstateras att goda seder är ett föränderligt begrepp och avgörs efter ett samhälles moraluppfattning. Begreppet är inte bara föränderligt över tiden, utan även mellan olika kulturer. I Sverige är avtal om prostitution ett klassiskt exempel på avtal i strid med goda seder. Även avtal om spel och vad anges i doktrinen som exempel. Att döma av praxis skall allmänna domstolar vara än mer restriktiva med avvisningar av talan grundade på avtal i strid med goda seder. En avvisning av en talan grundad på ett pactum turpe innebär att avtalet inte får några som helst rättsverkningar. Det kan varken bli fråga om påföljder för kontraktsbrott eller om fullgörelse av avtalet. Därför är det nödvändigt med en ytterst restriktiv tillämning av regeln om pactum turpe. En generell regel huruvida en talan grundad på ett avtal i strid med lag eller goda seder skall avvisas eller ej kan emellertid inte uppställas, utan en bedömning måste ske i varje enskilt fall.

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan elever i årskurs 4 resp. årskurs 6 med avseende på läsförståelsen. För att mäta läsförståelsen användes ett välbeprövat läsförståelsetest. Syftet var också att beskriva hur lärare, med ansvar för läs- och skrivutvecklingen i respektive klass, arbetar med läsning och för att stimulera läsförståelsen hos sina elever. För att ta reda på hur lärarna arbetar besvarades en enkät. Slutligen ville jag även ta reda på om det gick att se något samband mellan lärarnas sätt att arbeta och resultaten från elevernas läsförståelsetest. Läsförståelsetestet uppvisar stora skillnader mellan årskurserna. Av de 80 elever som deltog i min studie, framgår det att eleverna i årskurs 6 generellt sätt läser bättre än eleverna i årskurs 4. En jämförelse av elevernas resultat från läsförståelsetestet och lärarnas arbetssätt visar att det inte är möjligt att dra några större slutsatser. En möjlig tolkning är att tidiga insatser är av stor betydelse och att de lärare eleverna haft i de yngre årskurser arbetat med läsning och lässtimulerande övningar på ett sätt som varit gynnsamma för elevernas utveckling. The aim of the present study was to examine the differences in reading comprehension between students in different grades in elementary school. The aim was also to describe how teacher's work to stimulate reading comprehension in the classroom. Finally my intention was to compare and see if it was possible to find a correlation between reading comprehension and reading pedagogy. The participants in this study were 80 students from two different grades and 4 teachers with responsibility for the reading and writing development in respective class. The results show that older children in higher grades generally are more adequate readers and comprehenders than younger children. I also found out that the connection between reading pedagogy and the results from the reading comprehension test were less obvious than I first expected in my study. Early prevention in reading and writing seems to be a strong predictor of later reading success. The study suggests that these students have had good earlier experiences and competent teachers that have had an impact on their results.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att få en ökad förståelse för vilka faktorer och egenskaper mellanchefer inom Halmstad Energi och Miljö AB upplever som viktiga för att kunna utöva, enligt dem det goda ledarskapet och vilka möjligheter och begränsningar organisationen HEM skapar för dem att kunna utöva detta. En kvalitativ studie har gjorts där sex mellanchefer intervjuats på organisationen HEM. Resultat visade att respondenternas föreställning om det goda ledarskapet har likheter med den litteratur som behandlats i studien. I studien har ledarskapsteorier använts, där relationsorienterat och uppgiftsorienterat ledarskap stått i fokus. Teorier kring organisationers struktur och kultur har även behandlats. Viktiga faktorer som framkommit i studien var bland annat tydlighet, gemensamma mål och delaktighet. En annan intressant upptäckt var att deras utövade ledarskap skilde sig från deras föreställningar om det goda ledarskapet. Studien har också påvisat de möjligheter och begränsningar respondenterna upplever att organisationen skapar. Dessa begränsningar och möjligheter påverkas både av organisationens struktur och i dess kultur.

Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer och enkäter med ett kvalitativt inslag synliggöra klasslärares tankar om olika vägar att skapa framgång i läsning och skrivning för de elever som befinner sig i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Sammanfattning av resultatet visar att klassläraren har god kunskap om barns läs- och skrivutveckling och arbetar på ett strukturerat och varierat sätt med läs- och skrivinlärning i årskurs 1, där det sker en integrering av både ljudmetoden och helordsmetoden. I studien finns tankar om delaktighet och ett metakognitivt perspektiv, där man gör eleven delaktig i sitt eget lärande vilket utvecklar elevens inre kompensation och vilja, mod att lära och känslan av att kunna. Studien lyfter accepterande för olikhet och en tillåtande attityd som betydelsefullt för elevens självbild, där ett flexibelt arbetssätt och ett dynamiskt samarbete med specialläraren eller specialpedagog, där närheten och den dagliga kommunikationen är en styrka, bäst gynnar eleverna. Intensiva pedagogiska insatser i år 1 förekommer men är ingen självklarhet för alla elever därför är det ett viktigt utvecklingsområde där skolan som en självklarhet ska erbjuda alla elever i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter denna möjlighet. Studien synliggör även hos några klasslärare en medveten strategi att göra de alternativa tekniska verktygen naturliga i undervisningen för alla elever i årskurs 1, där användandet av talsyntes är ett stöd i skrivande och läsande. Detta möjliggör att gå runt svårigheter, vilket kan vara avgörande vid dyslexi.