Hur lyckas man skapa förutsättningar för kommunala verksamheter i stadsdelen Brynäs att nyttja varandras goda exempel när det gäller inflytande, delaktighet, jämställdhet och mångfald i arbetet med att vidareutveckla ”Den goda arbetsplatsen”? Denna studie har kartlagt goda exempel i verksamheterna genom intervjuer och sedan har dessa spridits i organisationen. Goda exempel finns inom verksamheterna, framförallt på hur man arbetar för att främja inflytande och delaktighet. Få insatser görs inom jämställdhets- och mångfaldsområdet, vilket till stor del beror på att man inte reflekterat över dessa frågor och heller inte upplever någon brist inom områdena. För att ta reda på effekten av spridningen användes en kvantitativ metod (enkät). Enkäten visade att knappt hälften av dem som svarade hade tagit del av de goda exemplen. Inga tecken visade dock på att verksamheterna börjat nyttja varandras kompetenser. En slutsats är att det är viktigt att ha probleminsikt för att motiveras till utveckling. Att påvisa de brister som finns, genom att höja kompetensen, föra en öppen dialog om förbättringsmöjligheter och förtydliga varför man bör utvecklas skulle öka motivationen till förändring. Att samtidigt lyfta fram och stötta goda exempel, och belöna dem som också lär av dem, skulle bidra till att skapa en kultur där det är naturligt att hålla fram det positiva och lära av varandra.

<p> </p><p><strong>Bachelor thesis within Business Administration</strong></p><p><strong>Title: </strong>Effective estate management</p><p><strong>Author:</strong> Joacim Ståhl</p><p>Patrik Styrbjörn</p><p><strong>Tutor: </strong>Gunnar Wramsby</p><p><strong>Date: </strong>2008-06-05</p><p><strong>Subject terms: </strong>Estate management, efficiency, key figure, good examples, manager, real estate</p><p> </p><p><strong>Abstract:</strong></p><p><strong>Background: </strong>Concerning the global economy and the picture given in real estate business that efficiency and profitability are needed to survive is it intresting to study and search for good example to reach an effective and profitable estate management.</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of the thesis is to describe the work of real estate concern to reach efficiency and profitability from the owner/manager perspective.</p><p><strong>Method:</strong> Through qualitative interviews with eight respondents in four different real estate concerns describe good examples on effective estate management and with this fulfil the purpose of this essay. Two interviews per company were made, one at the company and one over phone to reach better security concerning the answers.</p><p><strong>Theory:</strong> The theory is divided in to four mainparts were the first two explains estate management and financial control. Thereafter comes an impression concerning efficiency and how efficiency is secured in estate mangement from a theoratical perspective.</p><p><strong>Empiri: </strong>This part of the essay is about the interviews made and through them show how real estate concern works with efficiency by focusing on good examples in which the companys find themself efficient.</p><p><strong>Analysis:</strong> Comparing the theories and the empirical research to analys and try to describe efficient estate management.</p><p><strong>Conclusions: </strong>Efficient estate management is about controlling the costs and especially about the opreating costs. Important to reach operative efficiency is therefore to continuosly follow up the costs and to do readings every month. To compose and continuosly work with budget and action plans for each estate is important in order to reach efficiency in the management of estates.<strong> </strong></p> / <p> </p><p><strong>Kandidatuppsats inom företagsekonomi</strong></p><p><strong>Titel: </strong>Effektiv fastighetsförvaltning</p><p><strong>Författare:</strong> Joacim Ståhl</p><p>Patrik Styrbjörn</p><p><strong>Handledare: </strong>Gunnar Wramsby</p><p><strong>Datum: </strong>2008-06-05</p><p><strong>Ämnesord: </strong>Fastighetsförvaltning, effektivitet, nyckeltal, goda exempel, förvaltare, fastigheter</p><p> </p><p><strong>Sammanfattning:</strong></p><p><strong>Bakgrund: </strong>Med tanke på läget i den globala ekonomin och den bild som givits inom fastighetsbranschen att effektivitet och lönsamhet som krävs för att överleva är det intressant att undersöka och söka efter goda exempel för att uppnå en effektiv och lönsam förvaltning av fastigheter.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med uppsatsen är att beskriva fastighetsbolags arbete med att uppnå effektivitet och lönsamhet ur ett perspektiv sett från ägare/förvaltare.</p><p><strong>Metod:</strong> Genom kvalitativa intervjuer med åtta respondenter inom fyra olika fastighetsförvaltande bolag beskriva goda exempel på effektiv fastighetsförvaltning och därmed uppfylla syftet med uppsatsen. Två intervjuer skedde per bolag, varav en hos bolaget och en per telefon för ökad säkerhet angående erhållna svar.</p><p><strong>Teori:</strong> Teorin är uppdelad i fyra huvudkapitel där de två första förklarar begreppen fastighetsförvaltning och ekonomistyrning. Därefter sker en fördjupning mot effektivitet och hur effektivitet säkerställs inom fastighetsförvaltning ur ett teoretiskt perspektiv.</p><p><strong>Empiri: </strong>Denna del av uppsatsen bygger på intervjuer för att visa på hur fastighetsbolag arbetar med effektivisering genom att fokusera på goda exempel där respondenterna uppfattar sig som effektiva.</p><p><strong>Analys:</strong> Jämförelse mellan teorier och och den empiriska undersökning för analys och försök att beskriva effektiv fastighetsförvaltning.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Effektiv fastighetsförvaltning handlar till stor del om kostnadskontroll och i synnerhet av driftskostnaderna. Ett aktivt arbete med täta avläsningar och uppföljningar är viktigt för att uppnå effektivitet operativt. Att kontinuerligt arbeta med budget och handlingsplaner för varje fastighet är av stor vikt för att nå effektivitet i förvaltningen av fastigheter.</p>

Today’s popular culture often implement’s religious themes or religious symbolism. Popular culture shows a lot of interest in the conflict between good and evil and existential questions. As do most beliefs of today. How to analyze the way religion is presented and regarded in popular culture will always be grounded in the definition of religion itself. The definition is there to pinpoint exactly what one wishes to examine. The definitions do not try to explain what religion really is, but rather, try to pinpoint the very thing you want to analyze about religion. How you define it, defines the analysis. Star Wars is a phenomenon of popular culture which started out as a mere film series but consists today of toys, books and TV-series. Star Wars presents religion in form of a transcendental power of the universe known as The Force. Through the Force, Star Wars handle the conflict between good and evil, as the Force is used by both sides in different ways. You can also find the debate between the believer and the non-believer, in which Star Wars seems as an advocate of the believer, as it is through belief in something higher, rather than trust in technological progress, one can achieve victory. The analysis shows that the characters of Star Wars view belief in something higher as something positive and good. The Force works as something holy and many characters has a personal relationship to it. Star Wars also presents a clear good and evil, however it also proclaims a gray area in the hero of Luke Skywalker. To follow one’s own path seems to be something important to Star Wars.

I dagens samhälle går nästan alla barn i åldern 1–5 år i förskolan. Det innebär att de kommer möta många andra individer från olika kulturer och sammanhang under deras vardag. Förskollärares ansvar i detta blir att utforma verksamheten till en trygg, inbjudande och inkluderande plats där alla barn ska känna ett sammanhang och samhörighet. Syftet med studien är att öka kunskapen kring förskollärares beskrivningar av barns kamratkulturer, vilket i sin tur ska öka främjandet av barns goda relationer. Detta har undersökts utifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer av förskollärares beskrivningar varit ledande. Resultatet visar att förskollärarna har en medvetenhet om betydelsen av barns goda relationer och att deras agerande som demokratiska förebilder är bärande i det. Det framkommer även att delaktighet och närvaro är två viktiga aspekter som inte kan uteslutas för att kunna bidra till barns goda relationer. Vår slutsats blir att förskollärare har en betydande roll när det gäller barns relationsskapande och att deras förhållningssätt väger tungt i hur barn formas.

<p>Sammanfattning</p><p>Studien initierades av att det är många elever i dagens grundskola som inte uppnår målen i svenska trots specialpedagogiska insatser.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte når målen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.</p><p>Studien är en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer på fyra olika skolor i en svensk kommun.</p><p>Respondenterna är utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslärare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivå. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.</p><p>Resultatet av studien pekar åt att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god självkänsla och bra hjälpmedel är framgångsfaktorer som enligt respondenterna leder till att många elever i behov av särskilt stöd når grundskolans kunskapsmål i svenska.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur projektet Goda Grafiska Göteborgsföretag upplevs av personalansvariga på de olika medverkande företagen. Tolv intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Två kategorier som beskrev hur de personalansvariga upplevde projektet framkom: Obeslutsamhet i projektorganisationen och Ambivalenta attityder hos företagen. Dessa bildade tillsammans det övergripande temat: Avsaknad av fokus skapar otydlighet och skilda förväntningar. Studien visade att informanterna hade delade meningar kring projektet och dess upplägg. Vissa var nöjda medan andra ansåg att projektet behövde omstruktureras. Många ansåg att de brister som fanns påverkades av obeslutsamheten i projektorganisationen. De flesta var dock eniga om att projektet var angeläget och borde fortsätta. En konklusion av denna studie är att det behövs ett tydligare gemensamt fokus med väl beskrivna avgränsningar, detta för att projektorganisationen ska kunna fungera optimalt och samarbeta på ett bättre sätt. Intervjuer av övrig personal på de olika medverkande företagen bör också göras i framtiden för att se om arbetet i projektet når ut till alla anställda.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka några ungdomars och unga vuxnas föreställningar kring vad som är ett gott liv utifrån ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mår bra idag är det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). Tänkbara förklaringar är att pressen i skolan tycks öka, samt att övergången mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). Hälsa är ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras på arbetsmarknaden samt att känna delaktighet i samhället kan ses som viktiga hälsofaktorer för unga människor (Reine, 2009; Statens folkhälsoinstitut, 2010). Människans identitet och mående kan påverkas av hennes miljö, kultur och socioekonomiska status (Frisén & Hwang, 2006; Gillberg, 2010). För att få en förståelse om hur unga människor kan reflektera kring hur den närmsta omgivningen och samhällsstrukturer påverkar dem som individer - samt hur man kan se på Det goda livet - har tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer gjorts där sammanlagt 11 personer fått diskutera kring ett antal frågeställningar. Uppsatsen har inspirerats av en hermeneutisk ansats. Vi har försökt sätta samman delar och helhet - och vår förförståelse, referenslitteraturen samt intervjupersonernas utsagor ligger till grund för resultatanalysen. Deltagarna i studien visade en längtan efter Det goda (vuxen) livet, men bilden av vad ett gott liv innebär varierade och påverkades av vilken miljö deltagarna befann sig i. <em>Delaktighet</em> sågs först och främst som en subjektiv känsla, och intervjupersonerna anser att det är samhällets ansvar att arbeta för att alla medborgare ska känna sig delaktiga. Vad gäller delaktighet i grupp påpekades att man som gruppmedlem bör vara ärlig och öppen. Alla intervjupersoner menade att de påverkas av de <em>normer</em> som finns i samhället. Några accepterade dem som självklarheter, medan andra upplevde normer om ”hur det ska vara” som pressande. De flesta såg den närmsta omgivningen som ett bollplank i <em>identitetsskapandet</em>, och menade att familj och vänner var viktiga stöd i deras livsval. I uppsatsens resultatdiskussion reflekterar vi över teman som vi tyckte var uppseendeväckande i resultatanalysen. En del deltagare verkar inte vilja sträva efter personlig utveckling, vilket litteraturen menar är en central faktor i människors liv. Uttrycket prestationsbaserad deltaktighet uppkom då vi, bland några deltagare, såg ett tydligt fokus  på hur känslan av delaktighet kan påverka individuella prestationer. Avslutningsvis diskuteras identitetsskapande genom avståndstagande, då några deltagare menar att de bildar sin identitet och sina värderingar utifrån vad de tycker är fel i omgivningen och samhället.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka den mediala konstruktionen av äldre kvinnors moderskap i två tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger på hur kvinnor över 35 år och experter uttalar sig om äldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framställs som äldre mödrar. Den teoretiska plattformen består av en kombination av samhällsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen används uttalanden från experter och äldre mödrar ordnat efter de två mest framträdande teman. Några av slutsatserna är att äldre kvinnors moderskap konstrueras som något riskfyllt särskilt av medicinska experter i tidskriften Gravid. I tidskriften mama däremot konstrueras äldre kvinnors moderskap som en möjlighet. Detta görs dels genom att visa att kvinnans biologiska begränsningar kan övervinnas medels medicinska åtgärder, genom att frikopplas från kvinnans biologi och dels genom att visa att äldre kvinnors moderskap konstrueras på samma sätt som yngre kvinnors moderskap.</p>

Syftet med studien är att undersöka den mediala konstruktionen av äldre kvinnors moderskap i två tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger på hur kvinnor över 35 år och experter uttalar sig om äldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framställs som äldre mödrar. Den teoretiska plattformen består av en kombination av samhällsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen används uttalanden från experter och äldre mödrar ordnat efter de två mest framträdande teman. Några av slutsatserna är att äldre kvinnors moderskap konstrueras som något riskfyllt särskilt av medicinska experter i tidskriften Gravid. I tidskriften mama däremot konstrueras äldre kvinnors moderskap som en möjlighet. Detta görs dels genom att visa att kvinnans biologiska begränsningar kan övervinnas medels medicinska åtgärder, genom att frikopplas från kvinnans biologi och dels genom att visa att äldre kvinnors moderskap konstrueras på samma sätt som yngre kvinnors moderskap.

Sammanfattning Studien initierades av att det är många elever i dagens grundskola som inte uppnår målen i svenska trots specialpedagogiska insatser. Syftet med studien är att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte når målen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat. Studien är en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer på fyra olika skolor i en svensk kommun. Respondenterna är utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslärare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivå. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer. Resultatet av studien pekar åt att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god självkänsla och bra hjälpmedel är framgångsfaktorer som enligt respondenterna leder till att många elever i behov av särskilt stöd når grundskolans kunskapsmål i svenska.