Bachelor thesis within Business Administration Title: Effective estate management Author: Joacim Ståhl Patrik Styrbjörn Tutor: Gunnar Wramsby Date: 2008-06-05 Subject terms: Estate management, efficiency, key figure, good examples, manager, real estate   Abstract: Background: Concerning the global economy and the picture given in real estate business that efficiency and profitability are needed to survive is it intresting to study and search for good example to reach an effective and profitable estate management. Purpose: The purpose of the thesis is to describe the work of real estate concern to reach efficiency and profitability from the owner/manager perspective. Method: Through qualitative interviews with eight respondents in four different real estate concerns describe good examples on effective estate management and with this fulfil the purpose of this essay. Two interviews per company were made, one at the company and one over phone to reach better security concerning the answers. Theory: The theory is divided in to four mainparts were the first two explains estate management and financial control. Thereafter comes an impression concerning efficiency and how efficiency is secured in estate mangement from a theoratical perspective. Empiri: This part of the essay is about the interviews made and through them show how real estate concern works with efficiency by focusing on good examples in which the companys find themself efficient. Analysis: Comparing the theories and the empirical research to analys and try to describe efficient estate management. Conclusions: Efficient estate management is about controlling the costs and especially about the opreating costs. Important to reach operative efficiency is therefore to continuosly follow up the costs and to do readings every month. To compose and continuosly work with budget and action plans for each estate is important in order to reach efficiency in the management of estates. / Kandidatuppsats inom företagsekonomi Titel: Effektiv fastighetsförvaltning Författare: Joacim Ståhl Patrik Styrbjörn Handledare: Gunnar Wramsby Datum: 2008-06-05 Ämnesord: Fastighetsförvaltning, effektivitet, nyckeltal, goda exempel, förvaltare, fastigheter   Sammanfattning: Bakgrund: Med tanke på läget i den globala ekonomin och den bild som givits inom fastighetsbranschen att effektivitet och lönsamhet som krävs för att överleva är det intressant att undersöka och söka efter goda exempel för att uppnå en effektiv och lönsam förvaltning av fastigheter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva fastighetsbolags arbete med att uppnå effektivitet och lönsamhet ur ett perspektiv sett från ägare/förvaltare. Metod: Genom kvalitativa intervjuer med åtta respondenter inom fyra olika fastighetsförvaltande bolag beskriva goda exempel på effektiv fastighetsförvaltning och därmed uppfylla syftet med uppsatsen. Två intervjuer skedde per bolag, varav en hos bolaget och en per telefon för ökad säkerhet angående erhållna svar. Teori: Teorin är uppdelad i fyra huvudkapitel där de två första förklarar begreppen fastighetsförvaltning och ekonomistyrning. Därefter sker en fördjupning mot effektivitet och hur effektivitet säkerställs inom fastighetsförvaltning ur ett teoretiskt perspektiv. Empiri: Denna del av uppsatsen bygger på intervjuer för att visa på hur fastighetsbolag arbetar med effektivisering genom att fokusera på goda exempel där respondenterna uppfattar sig som effektiva. Analys: Jämförelse mellan teorier och och den empiriska undersökning för analys och försök att beskriva effektiv fastighetsförvaltning. Slutsats: Effektiv fastighetsförvaltning handlar till stor del om kostnadskontroll och i synnerhet av driftskostnaderna. Ett aktivt arbete med täta avläsningar och uppföljningar är viktigt för att uppnå effektivitet operativt. Att kontinuerligt arbeta med budget och handlingsplaner för varje fastighet är av stor vikt för att nå effektivitet i förvaltningen av fastigheter.

Syftet med denna studie var att beskriva hur projektet Goda Grafiska Göteborgsföretag upplevs av personalansvariga på de olika medverkande företagen. Tolv intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Två kategorier som beskrev hur de personalansvariga upplevde projektet framkom: Obeslutsamhet i projektorganisationen och Ambivalenta attityder hos företagen. Dessa bildade tillsammans det övergripande temat: Avsaknad av fokus skapar otydlighet och skilda förväntningar. Studien visade att informanterna hade delade meningar kring projektet och dess upplägg. Vissa var nöjda medan andra ansåg att projektet behövde omstruktureras. Många ansåg att de brister som fanns påverkades av obeslutsamheten i projektorganisationen. De flesta var dock eniga om att projektet var angeläget och borde fortsätta. En konklusion av denna studie är att det behövs ett tydligare gemensamt fokus med väl beskrivna avgränsningar, detta för att projektorganisationen ska kunna fungera optimalt och samarbeta på ett bättre sätt. Intervjuer av övrig personal på de olika medverkande företagen bör också göras i framtiden för att se om arbetet i projektet når ut till alla anställda.

Studiens syfte är att ge ett kunskapsbidrag för betydelsen av det pedagogiska ledarskapet inom skolans värld. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. Frågeställningar är: Hur beskriver och motiverar några pedagoger det egna konkreta och pedagogiska ledarskapet? Vilka erfarenheter har pedagogerna av det egna pedagogiska ledarskapet? Metoden för studien är kvalitativa intervjuer där pedagoger från såväl förskolan och grundskolan samt fritidshemmet ger sin syn på det egna pedagogiska ledarskapet. Samtliga pedagoger i studien anser att det är av yttersta vikt att utgångspunkt hela tiden ska tas utifrån barnet. Det är det unika barnet som ska sättas i centrum för det pedagogiska arbetet. Resultatet visar även på vikten av att skapa goda relationer mellan skolans aktörer. För detta krävs en medvetenhet och tydlighet i det pedagogiska ledarskapet. Studien visar att goda relationer bygger på att det finns en god kommunikation mellan pedagogen och barnet. Denna kommunikation bidrar till att barnens trygghet stärks i den pedagogiska miljön. Vidare anser de intervjuade pedagogerna att man ska se till sammanhanget i det pedagogiska ledarskapet, det gäller att ställa barnens handlingar i relation till kontexten. I studien framkommer det även att reflektion kring det pedagogiska ledarskapet är att föredra. Pedagogerna i studien menar att reflektion är oerhört viktigt för att utvecklas som ledare inom skolan, dock framkommer det att intervjupersonerna efterlyser mer tid till reflektion.

SammanfattningDenna uppsats består av en fenomenografisk intervjustudie där 6 lärare i idrott och hälsa intervjuats. I fokus står idrottslärarnas tolkning av den nya ämnesplanen i idrott och hälsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter från skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av lärare i idrott och hälsas tolkning av styrdokument.Lärarna har i denna studie fått besvara frågor om hur de ser på begreppen ”kroppslig förmåga” och ”goda rörelsekvalitéer”. Begreppen är hämtade från den nya ämnesplanen i idrott och hälsa i GY11. Den forskning som presenteras i relation till denna studie fokuserar på tolkningar och uppfattningar hos lärare i idrott och hälsa samt på definitioner av kroppsliga begrepp.Syftet med studien är att hitta kategorier i lärarnas utsagor om kroppslig förmåga och goda rörelsekvalitéer. De frågeställningar som vi ämnar besvara är i hur hög utsträckning man kan hitta likheter och skillnader i lärarnas utsagor, om utsagorna går att kategorisera och hur kategorierna i sådana fall skulle se ut?Metoden som används är intervjumetod som utgår från en öppen intervjuguide i samtalsintervjuform. Analysen skedde i fenomenografisk anda via upprepade genomläsningar av transkriberade intervjuer där belysande citat sedan införts i en analystabell. Studiens huvudresultat utgörs av tre kategorier. De kategorier som presenteras i resultatet är ”fysiska egenskaper och handlingar”, ”aktivitetsanknytning” och ”självkänsla”. Begreppen kroppslig förmåga och goda rörelsekvalitéer definieras här utifrån olika typer av fysiska egenskaper som till exempel kondition och styrka, knutna till aktiviteterna bollsport och dans eller som att vara tätt knutna till en persons självkänsla och fysiska självkänsla. Studiens huvudresultat är alltså att de intervjuade idrottslärarna kopplar de eftersökta begreppens betydelse till fysiska handlingar, aktiviteter och självkänsla.Detta resultat diskuteras sedan utifrån den litteratur som pressenteras innan och även utifrån didaktiska aspekter.

Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på vilka tankar goda och svaga läsare i årskurserna ett och tre, bar på beträffandeläsning och läsningens nytta. Dessutom granska ifall det fanns några skillnader i läsintresset hos eleverna. Läsintresse och läsglädje är en förutsättning för att läsfärdigheterna ska utvecklas och om eleven inte upplever läsningen som meningsfull, kan det få stora konsekvenser för hela läsundervisningen. På grund av att läsförmågan minskas när läsglädjen är tryter, ville jag undersöka hur elevernas läsintresse såg ut för goda respektive svaga läsare. Därefter jämfördes och analyserades resultatet för att se ifall det fanns några kopplingar mellan goda läsare och gott läsintresse, kontra svaga läsare och dåligt läsintresse. För att undersöka mitt problem genomfördes intervjuer med sammanlagt 16 elever. Tio av dessa var goda läsare och sex elever var svaga läsare. Dessutom tillhörde de årskurserna 1 och 3, på två olika skolor.  Undersökningen visade att de goda och svaga läsarna hade liknande syn angående läsinlärningen. Dessutom hade de liknande litterär hemmiljö där föräldrarna läste egna skönlitteräraböcker. Däremot fanns det skillnader mellan goda och svaga läsare beträffande föräldrarnas läsning för barnen. De goda läsarna upplevde att föräldrarna läste för lite böcker för barnen, vilket de svaga läsarna inte gjorde. De svaga läsarna menade att de blev lästa för i hemmet.  Alltså omringades alla barnen mer eller mindre av litteratur både i hemmet och i skolan. Studien visade också att de goda och svaga läsarna hade olika syn på läsningens nytta. De goda läsarna upplevde läsningens nytta mer som en aktivitet för deras egen skull, än vad de svagaläsarna gjorde. Däremot hade de goda och svaga läsarna liknande läsintresse, då båda entusiastiskt berättade om sina skönlitterära böcker.

SAMMANFATTNING Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad på vad som motiverar individuella idrottare jämfört med lagidrottare till att prestera goda studieresultat i gymnasieskolan. Metod I studien har observationer och intervjuer används för att samla in data. De 14 respondenterna som används i intervjuerna och 61 eleverna som observerats går i årskurs två vid ett idrottsgymnasium i mellan Sverige. Intervjusvaren behandlades och sammanställdes med hjälp av Johansson och Svedners intervjuguide samt Trostens intervjumall. Resultat Av svaren som framkom under intervjuerna visade det sig de individuella idrottarna hade lättare för att planera och ta eget ansvar för sina studier. De individuella idrottarna var vana vid att resultaten endast kunde påverkas av dem själva och de var vana vid att motivera sig på egen hand och sätta upp mål och riktlinjer som passade just dem. Generellt för båda grupperna var att alla menade att läraren var den viktigaste motivationsfaktorn för studierna. Slutsats I studien framkommer tydligt att den främsta motivationskällan för de deltagande eleverna är lärarens påverkan på eleverna och relationen de emellan såväl i klassrummet som i korridorerna och på fritiden. Den didaktiska kunskapen är, enligt denna studie, avgörande för elevernas motivation och på så vis avgörande för elevens studieresultat. Det visade sig i studien att KASAM2 kan vara modell att arbeta med i sin undervisning som lärare. De tre ledorden begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som KASAM bygger på är tre hörnstenar att ha med i planeringen av sin undervisning. Lyckas läraren göra ämnet begripligt och hanterbart för eleverna, ger det meningsfullhet som i sin tur skapar studiemotivation.

Studiens syfte är att undersöka hur lärarstudenter ser på villkoren för goda relationer mellan lärare och föräldrar genom observationer från sin verksamhetsförlagda utbildning. I studien genomfördes intervjuer på lärarstudenter med utbildningsinriktning förskola och skolans tidigare år. Genom intervjuerna framkom det att det finns olika sätt att skapa goda relationer och att handledarna till informanterna har haft olika engagemang i att skapa goda relationer. Det har också framkommit att lärarstudenter inte känner sig tillräckligt kunniga i att skapa goda relationer mellan lärare och förälder vilket har skapat en otrygghet hos dem. Det finns också tendenser till att det är skillnad mellan manliga och kvinnliga lärare och hur de hanterar konflikter och relationerna.

Uppsatsens syfte är att undersöka den diskursiva konstruktionen av den goda läraren i tidningen Dagens Nyheters debatt- och ledarartiklar. Detta har även gjort att ljus kastats över den diskurs som format den goda läraren. De frågor som ställdes för att uppfylla syftet var hur den goda läraren positioneras i skolan och utbildningens möjlighetsrum, hur den goda läraren konstrueras utifrån en samhällelig diskurs, hur den goda läraren konstrueras utifrån en kunskapsdiskurs och vilka egenskaper den goda läraren konstrueras med. Undersökningens teoretiska ramverk är diskursteori vilket innebär att en diskursanalys gjorts. Valet gjordes utifrån att tidningen Dagens Nyheter betraktades som en diskursiv praktik vilken kan ses som en producent av verkligheten. Materialet ur Dagens Nyheter är från år 2014 där alla artiklar från januari till december som innehållit sökordet lärar* lästs. Därefter har ett urval gjorts. Urvalet grundade sig i vilka artiklar som besvarade frågorna för att kunna besvara uppsatsen syfte vilket är att undersöka den diskursiva konstruktionen av den goda läraren i media. Resultatet som framkommit är att den rådande diskursen format den goda lärar-positionen. Den goda läraren i texterna konstrueras vara en tydlig ledare med auktoritet, goda ämneskunskaper och med kunskapsuppdraget i centrum. Den goda läraren innehar egenskaper som skicklighet, engagemang, styrka, kompetens och kunnighet.

Abstrakt Bakgrund: Tusentals möten sker varje dag inom sjukvården där varje möte är unikt och kräver en god kommunikationsförmåga och flexibilitet från vårdaren. Begreppen empati, yrkeskunskap och målorientering utgör en kvalitetssäkrande trekant av förutsättningar för att uppnå god professionell kommunikation och omvårdnad. Hög arbetsbelastning och personalbrist leder till att sjuksköterskan får mindre tid, vilket påverkar bemötandet och kan förändra patienternas syn på sjukvården. Upplevelsen av bemötandet är subjektivt och varje enskild patient har olika behov och tidigare erfarenheter med sig som kan påverka den slutliga upplevelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av bemötande inom sjukvården. Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa artiklar granskats och analyserats. Sökningen genomfördes manuellt samt i databaser som CINAHL, PubMed och Ebsco. Resultat: I analysen identifierades två teman med totalt sju kategorier. De teman som skapades var; “När det goda mötet uppstår” samt “Hinder för det goda mötet”. Slutsats: Att bemöta patienter utan respekt och engagemang får negativa konsekvenser. Patienter känner sig underlägsna, utelämnade och missförstådda. Ett gott bemötande karakteriseras av respekt, lyhördhet, goda relationer, anpassad information och att patientens autonomi bevaras. Ett misslyckat möte med vårdare får patienter att tappa tilltron till sjukvården och påverkar hela patientens upplevelse av sjukhusvistelsen. För att uppnå en högre tillfredsställelse bland patienter som kommer i kontakt med sjukvården, krävs bättre kunskap och mer medvetenhet hos vårdare kring de faktorer som påverkar bemötandet. Nyckelord: Patienters upplevelser, bemötande, hinder i mötet, goda relationer, sjukvården, omvårdnad. / Abstract Background: A thousand of meetings takes place in the health care every day and every encounter is unique and requires good communication skills and flexibility from the caregiver. The concept of empathy, professionalism and goal orientation constitutes a quality assurance threesome of conditions for achieving good professional communication and care. Heavy workloads and staff shortages leads to less time for the nurse, which affects treatment and can alter patients' views on health care. The experience of the meetings is subjective and each patient has different needs and past experiences that can affect the final experience. Aim: The aim of this literature review was to describe patients' experience of personal treatment in health care. Method: In this literature review ten qualitative articles were complied and analyzed. A literature search was made manually and in the databases CINAHL, PubMed and Ebsco. Results: The analyze identified two themes with a total of seven categories. The themes were; “When the good meeting occurs” and “Obstacles to the good meeting”. Conclusion: Treating patients without respect and commitment have negative consequences. Patients feel inferior, left out and misunderstood. A good treatment is characterized by respect, sensitivity, good relationships, customized information and that the patient autonomy is preserved. An unsuccessful meeting with healthcare staff leads to lost confidence among the patients and affect the patients experience of the entire hospital stay. It requires a better knowledge and more awareness among healthcare staff about the factors that influence the personal treatment, in order to achieve a higher level of satisfaction among patients. Keywords: Patient experiences, personal treatment, obstacles in the personal treatment, good relationships, hospital care, nursing.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur funktionshindradepersonersrättigheter enligt SFS 1993:387 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) befästs eller eventuellt urholkas inom ramen för beslut som fattasinom offentlig förvaltning. Det empiriska materialet i denna studie bestod av tolv rättsfall från förvaltningsrätten. En kvalitativ abduktiv ansats användes, där en socialkonstruktionistisk grundsyn och Nancy Frasers kritiska perspektiv på kampen om behoven i ett senkapitalistiskt välfärdssamhälle utgjorde förståelseramen genom analysprocessen, vilken utgjordes av en kombination av kritisk diskursanalys och tematisk analysprocess. Detta tillvägagångssättbedömdes användbart för attidentifiera diskurser som kom till uttryck genom resonemangen förda kring innebörden av begreppet “goda levnadsvillkor”, vilket var centralt för undersökningen.Forskningsansatsen möjliggjorde även ett synliggörande avojämlika sociala maktrelationer och maktordningar som kan anses framträda inom LSS domar. Genom att relatera undersökningensfynd till tidigare forskning kring problemområdet har fynden kunnattolkas och förståsur ett större sammanhangoch på så sätt har rimliga slutsatser kunnat dras utifrån frågeställningen. Resultatet av studienhar formulerats genom följande diskurser: diskursen om definitionen och tolkningen av behoven, diskursen om behovet av social gemenskap och att “komma ut i samhället”, fritidsaktivitetsdiskurs & normal livsföringsdiskurs, juridisk diskurs, anhörig-och familjediskurs, samt diskursen om frigörelse, självständighet och normal livsföring.Dessa diskurser anses vara möjliga tolkningar avstudiensempiri samt möjliga exempel på vad en större forskning som omfattar ett större material skulle kunna komma fram till.Undersökningen har lett till ett konstaterande om att ett grundläggande antagande hos beslutsfattare tycks vara att LSS ska tolkas restriktivt. I denna studie relateras denna restriktiva tillämpning till en nyliberalistisk politisk syn vilken anses gradvis ha bidragit till att konstruera om politikers och beslutsfattares förståelse av syftet med LSS åt det restriktiva hållet, vilket kan anses urholka det ursprungliga syftet med LSS, som det beskrevs då lagen först infördes.