Uppsatsens syfte är att undersöka den diskursiva konstruktionen av den goda läraren i tidningen Dagens Nyheters debatt- och ledarartiklar. Detta har även gjort att ljus kastats över den diskurs som format den goda läraren. De frågor som ställdes för att uppfylla syftet var hur den goda läraren positioneras i skolan och utbildningens möjlighetsrum, hur den goda läraren konstrueras utifrån en samhällelig diskurs, hur den goda läraren konstrueras utifrån en kunskapsdiskurs och vilka egenskaper den goda läraren konstrueras med. Undersökningens teoretiska ramverk är diskursteori vilket innebär att en diskursanalys gjorts. Valet gjordes utifrån att tidningen Dagens Nyheter betraktades som en diskursiv praktik vilken kan ses som en producent av verkligheten. Materialet ur Dagens Nyheter är från år 2014 där alla artiklar från januari till december som innehållit sökordet lärar* lästs. Därefter har ett urval gjorts. Urvalet grundade sig i vilka artiklar som besvarade frågorna för att kunna besvara uppsatsen syfte vilket är att undersöka den diskursiva konstruktionen av den goda läraren i media. Resultatet som framkommit är att den rådande diskursen format den goda lärar-positionen. Den goda läraren i texterna konstrueras vara en tydlig ledare med auktoritet, goda ämneskunskaper och med kunskapsuppdraget i centrum. Den goda läraren innehar egenskaper som skicklighet, engagemang, styrka, kompetens och kunnighet.

School and education are topics that are frequent in Swedish media. The intention of this essay has therefore been to investigate the image of teachers and their profession in Swedish daily press. The overall aim has been to analyze how teachers are portrayed in the debate that followed the TV-show Klass 9A, and by that find how the debate defines the concept of a good teacher. The representation that was found was then compared to earlier studies. The series was shown on Swedish television between January and March 2011.26 articles were chosen and the ambition was to have various perspectives represented, such as different voices and also papers from different areas of the country. To define categories in the debate and to find patterns in how the writers discuss the tv-programme, the teachers and the Swedish school system, the method qualitative analysis of content was chosen. As a theoretical framework the dissertation Kunskapens fanbärare has been useful to see if there have been any changes in the constructions of good teachers in the discourse since the 1990's.The investigation shows that the Swedish school still is presented as a school in a deep crisis, and to change this, three factors needs to improve: the teachers need to be more engaging, the teachers education needs to be of higher quality, and the conditions for working teachers has to improve. The conclusions also maintain that there has been a displacement of how the concept of the good teacher is described in daily press, from a more subject orientated teacher, almost an expert, to a more pedagogical teacher who is interested in creating good relations with the students. The most frequent terms that are used in the empirical material to describe the good teacher are foremost enthusiasm and inspiration..