The purpose ot this study is to investigate how two teachers of fifth grade say they are working with reading comprehension in their teaching. Furthermore the aim is to investigate how the teachers' instruction in reading cmprehension expresses itself. The study was conducted from a teachers perspective and the questions that the stydy will answer are: How do two teachers in fifth grade believe they should teach in order to develop reading comprehension among their own students, and what methods, activities and materials are the teachers using in order to develop students' reading omprehension in the educational practise. The methods used during the study were interviews and observations. The observations were made in order to complete the picture from the interviews. The result show that two teachers in the same munipicality represent two different teaching methods. One teacher represents the reciprocal method and the other teacher represents a practise where the focus is on the individual to develop their own reading comprehension through individual work. The conclusions are: all students need support and help from other students and teachers to develop their reading comprehension and a system should be developed to enable  all teachers to receive training and knowledge of successful methods for developing reading comprehension based on resarch.

Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på vilka tankar goda och svaga läsare i årskurserna ett och tre, bar på beträffandeläsning och läsningens nytta. Dessutom granska ifall det fanns några skillnader i läsintresset hos eleverna. Läsintresse och läsglädje är en förutsättning för att läsfärdigheterna ska utvecklas och om eleven inte upplever läsningen som meningsfull, kan det få stora konsekvenser för hela läsundervisningen. På grund av att läsförmågan minskas när läsglädjen är tryter, ville jag undersöka hur elevernas läsintresse såg ut för goda respektive svaga läsare. Därefter jämfördes och analyserades resultatet för att se ifall det fanns några kopplingar mellan goda läsare och gott läsintresse, kontra svaga läsare och dåligt läsintresse. För att undersöka mitt problem genomfördes intervjuer med sammanlagt 16 elever. Tio av dessa var goda läsare och sex elever var svaga läsare. Dessutom tillhörde de årskurserna 1 och 3, på två olika skolor.  Undersökningen visade att de goda och svaga läsarna hade liknande syn angående läsinlärningen. Dessutom hade de liknande litterär hemmiljö där föräldrarna läste egna skönlitteräraböcker. Däremot fanns det skillnader mellan goda och svaga läsare beträffande föräldrarnas läsning för barnen. De goda läsarna upplevde att föräldrarna läste för lite böcker för barnen, vilket de svaga läsarna inte gjorde. De svaga läsarna menade att de blev lästa för i hemmet.  Alltså omringades alla barnen mer eller mindre av litteratur både i hemmet och i skolan. Studien visade också att de goda och svaga läsarna hade olika syn på läsningens nytta. De goda läsarna upplevde läsningens nytta mer som en aktivitet för deras egen skull, än vad de svagaläsarna gjorde. Däremot hade de goda och svaga läsarna liknande läsintresse, då båda entusiastiskt berättade om sina skönlitterära böcker.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att ta del av och göra en analys av tio elevers berättelser om sina literacypraktiker. Den teoretiska ingången i studien är ett sociokulturellt perspektiv vilket medför en förståelse av lärande som något som människan gör i samspel med andra i olika sociala, materiella och kulturella kontexter (Säljö, 2014a). Utifrån denna förståelse syftar undersökningen till att närmare undersöka specifika aspekter av goda läsares literacypraktiker, samt hur dessa kan förstås i relation till olika sociala, materiella och kulturella kontexter i barnens liv. Studien är av kvalitativ ansats och utgår från djupintervjuer genomförda med tio elever bedömda att ha en god läsförståelse. Elevernas medverkan baseras på resultat från både muntliga och skriftliga normerade test (Lundberg, 2001; Järpsten & Taube, 2010; Skolverket, 2015). Av det huvudsakliga resultatet framgår att samtliga elever använder sig av både medvetna och omedvetna literacypraktiker. Till de medvetna literacypraktikerna hör att läsa långsamt, läsa om ord och innehållet i texten samt att utgå från bilderna. De omedvetna literacypraktikerna är att skapa inre bilder, koppla texten till egna erfarenheter, leva sig in i karaktären samt omvandla text till rörliga bilder. Av studien framgår också att föräldrarna kommunicerar ett engagerat förhållningssätt till skolan och skolkunskaper. Detta görs i form av andra läroböcker som föräldrarna förser sina barn med vilket även visar sig i gemensamma utmaningar i olika skolämnen samt läsprojekt i form av bokklubbar.      Nyckelord: Literacypraktiker, family literacy, årskurs 3, läsförståelse, goda läsare

This qualitative study focuses on finding out how middle school teachers work with the reading strategy “to predict” to develop students into good readers. The starting point was to find out how they work and how they help students become better readers through scaffolding. In addition, the study focuses on teachers' different experiences regarding the reading strategy. The results are analyzed based on Duke & Pearson's reading teaching model, Vygotsky's theory about scaffolding as well as a phenomenographic approach.  The results show that teachers work differently with the reading strategy. Their main reason for using the strategy is to arouse students' interest and thus get them to read more. This will make students good readers. The results also show that they are working with the strategy when reading a new book or text. Students will have the opportunity to explain, motivate and argue. The teachers support the students by being there as the competent second and through guidance that provides students with enough knowledge to cope with a task on their own. Finally, the results can be summarized in such way that teachers have different experiences and knowledge regarding the strategy “to predict” and therefore interpret the curriculum differently. The teaching therefore does not look the same in all classrooms and the use of the strategy becomes visible in different teachers.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilka lässtrategier som tidigare forskning anser främjar mellanstadieelevers läsförståelse, samt om det finns lässtrategier som gynnar goda respektive svaga läsare. Studiens resultat bygger på 16 publikationer som har tagits fram genom databassökningar och manuella sökningar. Publikationerna har analyserats och kategoriserats in i olika scheman för att underlätta arbetsprocessen och möjliggöra ett så transparent resultat som möjligt. I resultatet framkommer ett flertal lässtrategier som visar god effekt för elevers läsförståelse. En stor del av forskningen baseras på lässtrategiprogram där enskilda lässtrategier är sammansatta och analyserade i en helhet. Forskning visar att såväl svaga som goda läsare är i behov av lässtrategiundervisning, samt att sådan undervisning bör bedrivas kontinuerligt under en längre tid. Många forskare betonar även vikten av att lärare bör modellera lässtrategier i undervisningen för att skapa en gynnsam undervisning samt att en god kännedom om sina elever är till stor fördel för både lärare och elever.