• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 13
  • 1
  • Tagged with
  • 14
  • 6
  • 6
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Den goda arbetsplatsen : En studie om betydelsefullafaktorer för att skapa en god arbetsplats

Westman, Moa January 2013 (has links)
Denna studie handlar om vilka goda faktorer som upplevs finnas inom fyra hemtjänstgrupper, och studiens syfte är att undersöka medarbetarnas upplevelser av deras arbetsplats samt belysa hur deras chefer praktisktarbetar med att skapa en god arbetsplats. Studiens resultat riktar sig främst till denkommunsom uppsatsen är skriven åtmen även till andra organisationer som har intresse av att utvecklaen god arbetsplats för sina medarbetare. Från enkätsvaren och intervjuerna ges en bild av de beskrivna goda faktorerna från medarbetarna, samtidigt som enhetschefernas arbete med denna arbetsplats tydliggörs.Medarbetarna upplevde samarbeteoch stöttning inom arbetsgruppensom betydelsefullt, men lika viktigt var det att utföra ett högkvalitativt omsorgsarbete gentemot vårdtagaren. Chefens praktiska arbete ärenligttidigare studier betydelsefullt för den goda arbetsplatsen, men medarbetarna var av annan uppfattningi minstudie.Avslutningsvis framhållsatt den goda arbetsplatsen är komplexatt undersöka och beskriva, vilket gör det svårt att förmedla en övergripande bild av de goda faktorerna i en så pass liten studie som denna. Däremot ger studien en inblick i vilka faktorer som kan påverkagoda arbetsplatserinom hemtjänsten, samt hur chefers arbete med den goda arbetsplatsenkanseut i denna verksamhet.
2

Det sociala Åldrandet. En undersökning om innebörden av det sociala åldrandet och betydelsen av aktiviteter för en grupp äldre hemtjänsttagare

Duran, Pamela January 2009 (has links)
Åldrandet medför sociala förändringar för äldre människor. Förluster av roller och viktiga personer i den äldres liv samt fysiska förändringar inverkar på hur den äldre upplever sin sociala tillvaro. Samhället har en skyldighet att erbjuda den äldre de verktyg som behövs för att uppnå välbefinnande i åldrandet. För den äldre som bor kvar hemma erbjuder hemtjänsten kollektiva eller individuella möjligheter till ett aktivt socialt liv. Den socialgerontologiska forskningen visar att de faktorer som påverkar den äldres upplevelser kring det sociala åldrandet inte innefattar några kollektiva upplevelser. I denna kvalitativa studie har jag, genom intervjuer, undersökt hur en grupp hemtjänsttagare upplever sitt sociala åldrande och möjligheterna till aktivering som hemtjänsten erbjuder. Resultatet visar sig vara högst individuellt beroende på den äldres förutsättningar, önskningar och personlighet. / The process of ageing implies changes in elder people social life. Getting retired, the loss of friends and life partners, and the sense of getting physically older make a vast influence on how elder experience ageing in a social perspective. The society has the responsibility of finding ways to offer elder people a satisfactory eldercare, taking in consideration all the needs of the individual. Elder persons with home assistance services are offered help to conduct a social life relating to their needs. According to research carried on by social gerontologists, the experiences of social ageing are not collective, but personal. The aim of this paper has been to gain further understanding about how elder people living at home experience their social ageing, and how the society achieves its task in relation to this matter. The results demonstrate that elders’ experiences are different depending on their life situation, personality, needs and desires
3

Jag blir ju mer än lycklig att kunna göra någon så pass nöjd och belåten, det är ju därför man jobbar med det här : En kvalitativ studie om arbetstillfredsställelse i hemtjänsten

Berg, Karolina January 2023 (has links)
Det råder en arbetskraftbrist inom vissa områden på arbetsmarknaden vilket innebär svårigheter för en del arbetsgivare att rekrytera personal idag. Inom äldreomsorgen förväntas behovet av personal öka under de närmsta åren och utmaningen för arbetsgivare är att skapa en arbetsplats där anställda trivs och vill stanna kvar. Fokuset för denna undersökning kommer ligga på tillfredsställelse och syftet är därmed att få en ökad förståelse för faktorer som är av betydelse för arbetstillfredsställelse hos personal inom hemtjänsten.  Studien bygger på åtta semistrukturerade intervjuer. För att få en ökad förståelse för arbetstillfredsställelse i hemtjänsten innefattar det teoretiska ramverket Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stödmodell, Herzbergs (1993) tvåfaktorteori samt Ryan och Decis (2000) teori om inre och yttre motivation. Resultatet visade att intervjupersonerna möter många utmaningar i deras dagliga arbete vad avser tillfredsställelse. De upplever krav och förväntningar från olika håll vilket skapar motstridiga situationer mellan krav och viljan att göra gott för brukaren. Arbetet är komplext, tidsstyrt och oförutsägbart och deras möjligheter att påverka är små till följd av detta samt organisatoriska aspekter. Förutsättningarna att skapa gemenskap utmanas eftersom arbetet sker enskilt ute på fält. Relationerna till chef och kollegor är en viktig faktor. Att få erkännande för sina prestationer, att få utföra arbetet och relationen till brukarna upplevdes som betydelsefulla faktorer. Särskilt betydelsefullt var uppskattning från brukare. Arbetet inverkar på ekonomisk trygghet och privatliv men trots missnöje med lön och schemafrågor finns en stark inre motivation för sitt arbete vilket ger dem arbetstillfredsställelse.
4

Nanoteknik i textilier : För framtidens arbetskläder i hemtjänsten

NILSSON, MALIN, MUNKBO, January 2013 (has links)
Det har blivit allt vanligare att sjukvården i Sverige flyttas ut till vårdtagarnas hem. De kan med hjälp av hemtjänst få bo kvar i sina egna hus längre men samtidigt få den hjälp de behöver. År 2007 använde sig totalt 153 723 personer av dessa tjänster runt om i Sverige. De plagg som personalen bär utsätts för många olika typer av yttre påfrestningar vid hembesök hos vårdtagarna. Smittspridning inom vården sker främst via personalens händer och kläder.Nanoteknologi är en framväxande teknik som gått på högvarv inom många olika områden under det senaste årtiondet. Forskning pågår som involverar nanoteknologi för att förbättra egenskaper eller för att skapa funktionella textilier som kan få egenskaper som antibakteriella, lättrengörliga, vatten- och fläckavvisande samt luktfria. Syftet är att underska om nanoteknik kan användas i det textila materialet i arbetskläder inom hemtjänsten för att bättre stå emot yttre påfrestningar. Det finns idag många problem inom området arbetskläder och hygien, vi vill därför undersöka om denna teknik kan vara en av lösningarna.Nanoteknik för textilier har två inriktningar. Den ena strävar främst efter att använda nanostorleken för att skapa nanostrukturer under själva tillverkningsprocessen, medan den andra är inriktad mot ytbehandlingsprocesser. I rapporten ligger fokus på beläggningsmetoden och de självrengörande och antibakteriella egenskaperna som kan skapas hos ett material.Vi kom fram till att det bästa alternativet för dessa typer av plagg skulle vara att tillföra antibakteriella egenskaper. De kan då beläggas med antingen titandioxid, zinkoxid eller silver då det är väl beprövade ämnen som är bevisade att fungera och ger just dessa egenskaper.Med hjälp av empiriska undersökningar kunde vi ge svar på vad arbetskläder utsätts för under en arbetsdag. Utifrån dessa resultat kunde vi rikta in vår teoretiska referensram på de områden som skulle kunna vara intressanta för att uppnå syftet. Tillslut kom vi fram till att nanoteknik kan bidra till att skapa kläder som bättre står emot yttre påfrestningar och ger bättre hygieniska förhållande / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap
5

Omvårdnadspersonalens kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner: en kvantitativ studie : en kvantitativ studie

Engström, Johanna, Landström, Maria January 2010 (has links)
<p>Nosokomiala infektioner förekommer världen över och är en stor orsak till sjukdomar och dödlighet. Även i Sverige är nosokomiala infektioner ett problem, både på sjukhus och i andra vårdformer. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga uppkomst av infektionssjukdomar.  Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra hemtjänstens undersköterskor och vårdbiträden, gällande deras kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner, samt deras kunskaper angående den vanligaste smittvägen inom vården. Datainsamlingen gjordes med en enkät som innehöll 22 frågor. Fyra hemtjänstgrupper ingick i studien, där totalt 66 vårdbiträden och 30 undersköterskor inkluderades. Resultatet visade att följsamheten till handtvätt och handdesinfektion efter ett omvårdnadstillfälle var hög, dock var följsamheten till handdesinfektion före ett omvårdnadstillfälle mindre bra. Följsamheten till handskar vid personlig hygien var mycket god, resultatet visade dock att de flesta endast använde plastförkläde/skyddsrock ibland. Många av respondenterna i båda undersökningsgrupperna kände inte till vilka områden som ingår i begreppet basala hygienrutiner, däremot kände många till den vanligaste smittvägen inom vården. Endast en statistisk signifikant skillnad kunde påvisas mellan undersköterskor och vårdbiträden. Slutsatsen var att begreppet basala hygienrutiner måste tydliggöras och att mer information behövs om vid vilka tillfällen händerna ska tvättas eller desinficeras. Ytterligare information behövs även om varför och vid vilka tillfällen plastförkläde eller skyddsrock ska användas.<strong></strong></p><p> </p> / <p>Nosocomial infections is a big cause of disease and mortality worldwide. In Sweden nosocomial infections also is a big problem, both in hospitals and other care facilities. Hygiene guidelines is the most important measure to prevent infection diseases. The aim of this study was to measure and compare licensed practical nurses and nursing assistants in homemaker services, concerning their knowledge and compliance to hygiene guidelines and their knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. The data collection was conducted with a questionnaire including 22 questions. Four groups in homemaker services were included in the study, totally 66 nursing assistants and 30 licensed practical nurses. The result showed that the compliance to hand washing and hand disinfection after a  care opportunity was high, however the result showed that hand disinfection before a  care opportunity was less good. The compliance of using gloves was very good in personal hygiene opportunities. The result also showed that most of the respondents only used aprons occasionally. Many of the respondents didn’t know which areas are included in hygiene guidelines, however many had knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. Only one statistical significant distinction was established between nursing assistants and licensed practical nurses. The conclusion showed that hygiene guidelines must be elucidate and that more information is needed about when hands should be washed or disinfected. Further information is also needed about why and in which occasions aprons should be used.</p><p> </p>
6

Omvårdnadspersonalens kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner: en kvantitativ studie : en kvantitativ studie

Engström, Johanna, Landström, Maria January 2010 (has links)
Nosokomiala infektioner förekommer världen över och är en stor orsak till sjukdomar och dödlighet. Även i Sverige är nosokomiala infektioner ett problem, både på sjukhus och i andra vårdformer. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga uppkomst av infektionssjukdomar.  Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra hemtjänstens undersköterskor och vårdbiträden, gällande deras kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner, samt deras kunskaper angående den vanligaste smittvägen inom vården. Datainsamlingen gjordes med en enkät som innehöll 22 frågor. Fyra hemtjänstgrupper ingick i studien, där totalt 66 vårdbiträden och 30 undersköterskor inkluderades. Resultatet visade att följsamheten till handtvätt och handdesinfektion efter ett omvårdnadstillfälle var hög, dock var följsamheten till handdesinfektion före ett omvårdnadstillfälle mindre bra. Följsamheten till handskar vid personlig hygien var mycket god, resultatet visade dock att de flesta endast använde plastförkläde/skyddsrock ibland. Många av respondenterna i båda undersökningsgrupperna kände inte till vilka områden som ingår i begreppet basala hygienrutiner, däremot kände många till den vanligaste smittvägen inom vården. Endast en statistisk signifikant skillnad kunde påvisas mellan undersköterskor och vårdbiträden. Slutsatsen var att begreppet basala hygienrutiner måste tydliggöras och att mer information behövs om vid vilka tillfällen händerna ska tvättas eller desinficeras. Ytterligare information behövs även om varför och vid vilka tillfällen plastförkläde eller skyddsrock ska användas. / Nosocomial infections is a big cause of disease and mortality worldwide. In Sweden nosocomial infections also is a big problem, both in hospitals and other care facilities. Hygiene guidelines is the most important measure to prevent infection diseases. The aim of this study was to measure and compare licensed practical nurses and nursing assistants in homemaker services, concerning their knowledge and compliance to hygiene guidelines and their knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. The data collection was conducted with a questionnaire including 22 questions. Four groups in homemaker services were included in the study, totally 66 nursing assistants and 30 licensed practical nurses. The result showed that the compliance to hand washing and hand disinfection after a  care opportunity was high, however the result showed that hand disinfection before a  care opportunity was less good. The compliance of using gloves was very good in personal hygiene opportunities. The result also showed that most of the respondents only used aprons occasionally. Many of the respondents didn’t know which areas are included in hygiene guidelines, however many had knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. Only one statistical significant distinction was established between nursing assistants and licensed practical nurses. The conclusion showed that hygiene guidelines must be elucidate and that more information is needed about when hands should be washed or disinfected. Further information is also needed about why and in which occasions aprons should be used.
7

Förslag på användargränssnitt för larm integrerade med e-tillsyn i ordinärt boende : Ur hemtjänstpersonalens perspektiv / Suggestions for user interfaces for alarm integrated with surveillance via camera in assisted living : From the home care personnel perspective

Staaf, Emma January 2018 (has links)
Allt fler blir äldre och trots dessa goda nyheter innebär det stora utmaningar för samhället framöver. I samband med att det kommer bli ett ökat behov inom äldreomsorgen och att personalbristen kommer bli allt mer påtaglig framöver, ställer det höga krav på kostnadseffektiviteten. En lösning är att nyttja de tekniska lösningarna som finns idag, att strategiskt använda dem för att frigöra mer tid till personalen samtidigt som brukarna får en tryggare tillvaro. På uppdrag av Phoniro ämnar detta arbete att se över möjligheterna att kombinera tjänsterna larm och tillsyn via kamera. Arbetet utgår från hemtjänstpersonalens perspektiv och deras behov som en sådan lösning bör tillgodose. Med en kvalitativ ansats har insamlad data via observation och intervjuer med totalt tio informanter sammanställts, för att slutligen landa i ett förslag på hur ett användargränssnitt kan se ut. Resultatet visar på hur gränssnittet kan ta hänsyn till upptäckta behov samtidigt som det öppnar upp för vidare diskussion. / People are getting older which will lead to major challenges for the society in the future. The combination of the increased need for elderly care and the predicted lack of personnel, puts high demands on cost-effectiveness. One solution is to utilize technological solutions, strategically using them to free up more time for the personnel while providing a safer environment for older adults in assisted living facilities. On behalf of Phoniro, this work aims to review the possibilities of combining two services; alarms and surveillance via camera. The work is based on the perspective of home care personnel and their requirements for such a service. With a qualitative approach, data has been through observation and interviews from a total of ten informants. Based on this, a prototype of a new interface was presented. The result shows how the interface can take into account identified needs while opening up for further discussion.
8

Ett IT-verktygs användbarhet inom hemtjänsten : en utvärdering av IMIS

Alpadie, Irene, Karlsson, Eva January 2002 (has links)
Vi har utvärderat IMIS med hjälp av användbarhetstester tillsammans med hemtjänstpersonal verksamma på fältet. Målet med utvärderingen har varit att redovisa eventuella problem av användbarhetskaraktär och utifrån dessa ge förslag på förbättringar inför en vidareutveckling av systemet. Syftet med vårt arbete har varit att bidra med ökad kunskap när det gäller användbarheten för IT-verktyg inom hemtjänsten. IMIS (Integrated Mobile Information System) är ett interaktivt informationssystem, som studenter från IT-programmet vid Blekinge Tekniska högskola har utvecklat. Systemet är en prototyp ämnad att utvecklas vidare för bruk inom hemtjänsten. Det är tänkt att fungera som ett hjälpmedel för att underlätta samordning och kommunikation mellan vårdpersonal, göra information om vårdtagarna lättillgänglig för vårdgivarna, samt kunna ge en helhetsbild av vårdtagarna och deras personliga nätverk. Hemtjänst innebär att den som inte kan klara sig på egen hand på grund av sjukdom, handikapp eller åldersförändringar kan få hjälp i det egna hemmet med bl.a. städning och personlig omvårdnad av kommunalt anställda vårdbiträden. De senaste 20 åren har datoriseringen ökat markant och persondatorer har numera blivit en förbrukningsvara för en stor del av befolkningen. Nya produkter och system ställer dock ofta till med problem för användarna eftersom de inte alltid är anpassade till de tilltänkta användarnas färdigheter och behov. Mobila kommunikationslösningar inom hemtjänsten är ett relativt nytt koncept. Det unika med dessa lösningar är att de i första hand riktar sig till de som arbetar ute hos vårdtagarna. Från en communicator, som är en kombinerad trådlös telefon och handdator, kopplar personalen upp sig mot Internet där alla med behörighet kan ta del av informationen i samma stund som den skrivs, var de än befinner sig. Användbarhet kan definieras och göras mätbart på många olika sätt. Vi har valt att utgå från den internationella standarden för användbarhet ISO 9241-11, där vi fokuserar på ändamålsenlighet och tillfredsställelse. För att genomföra våra tester har vi använt metoden kooperativ utvärdering som är en vidareutveckling av metoden thinking-aloud. Metoden går i korta drag ut på att användare kommenterar högt under tiden de arbetar med uppgifter. Det är en empirisk och formativ utvärderingsmetod av mindre formell karaktär där observatören deltar i utvärderingen. Vi har även använt frågeformulär både före, under och efter de praktiska testerna. Testerna genomfördes tillsammans med sju fast anställda vårdbiträden inom hemtjänsten i Karlshamns kommun. De flesta av deltagarna hade ingen eller mycket liten datorvana. Alla testpersoner var dock positiva till systemet och ingen tyckte att systemet verkade speciellt svårt att använda. Efter att ha provat verktyget, tyckte de flesta att det var lättare än de hade fått intryck av från början. Sex av deltagarna trodde att de kunde ha nytta av de funktioner de hade fått prova på i arbetet, och de skulle även rekommendera att kommunen köpte in systemet till hemtjänsten. Alla tyckte att systemet var tilltalande och effektivt. Endast tre av deltagarna klarade av alla uppgifterna inom utsatt tid. Dessa tre hade alla lite eller medel datorvana. Det största problemet relaterat till systemet var deltagarnas förvirring i samband med att huvudfönstret inte laddades om när de klickade på en länk i menyn, vilket innebar att innehåll i huvudfönster och meny inte alltid stämde överens. Tillsammans med de teoretiska studierna har användbarhetstesterna gett oss ökad insikt om användbarheten för IT-verktyg inom hemtjänsten. / irene.alpadie@karlshamn.mail.telia.com
9

"Välfärdsteknik är här för att stanna" : En kvalitativ studie om socialarbetares uppfattningar om välfärdsteknik inom äldreomsorgen samt dess koppling till Socialtjänstlagen

Tångring, Elin, Viksell, Elin January 2018 (has links)
Studien syftar till att undersöka uppfattningen av välfärdsteknik ur två perspektiv i äldreomsorgen samt undersöka hur välfärdstekniken uppfattas kunna svara emot äldre personers behov utifrån Socialtjänstlagen. Detta för att bidra med en ökad kunskap och större förståelse för välfärdsteknikens syfte samt dess implementering. Följande frågeställningar utformades med mål att besvara studiens syfte: Vad ses som förtjänster och begränsningar med välfärdsteknik inom äldreomsorgen? Hur uppfattar biståndshandläggare och enhetschefer inom hemtjänsten att välfärdstekniken understödjer att uppfylla de krav gentemot äldre personer som ställs på kommunen i enlighet med Socialtjänstlagen 4 kap. 1 § och 5 kap. 4, 5 §§? Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Urvalet bestod av totalt åtta intervjupersoner. I resultatet framkommer en övervägande positiv inställning till välfärdstekniken hos alla intervjupersoner och det tycks finnas en övergripande samstämmighet i förståelsen av vikten att implementera välfärdstekniken i äldreomsorgen. Ur resultatet framkommer en skillnad mellan professionerna vad gäller uppfattningen om hur välfärdstekniken kan vara behjälplig i uppfyllandet av äldre personers behov utifrån Socialtjänstlagen.
10

Nanoteknik i textilier : För framtidens arbetskläder i hemtjänsten / Nanotechnology in textiles : For future workwear in homecare

Nilsson, Malin, Munkbo, Sanna January 2011 (has links)
Det har blivit allt vanligare att sjukvården i Sverige flyttas ut till vårdtagarnas hem. De kan med hjälp av hemtjänst få bo kvar i sina egna hus längre men samtidigt få den hjälp de behöver. År 2007 använde sig totalt 153 723 personer av dessa tjänster runt om i Sverige. De plagg som personalen bär utsätts för många olika typer av yttre påfrestningar vid hembesök hos vårdtagarna. Smittspridning inom vården sker främst via personalens händer och kläder.Nanoteknologi är en framväxande teknik som gått på högvarv inom många olika områden under det senaste årtiondet. Forskning pågår som involverar nanoteknologi för att förbättra egenskaper eller för att skapa funktionella textilier som kan få egenskaper som antibakteriella, lättrengörliga, vatten- och fläckavvisande samt luktfria. Syftet är att underska om nanoteknik kan användas i det textila materialet i arbetskläder inom hemtjänsten för att bättre stå emot yttre påfrestningar. Det finns idag många problem inom området arbetskläder och hygien, vi vill därför undersöka om denna teknik kan vara en av lösningarna.Nanoteknik för textilier har två inriktningar. Den ena strävar främst efter att använda nanostorleken för att skapa nanostrukturer under själva tillverkningsprocessen, medan den andra är inriktad mot ytbehandlingsprocesser. I rapporten ligger fokus på beläggningsmetoden och de självrengörande och antibakteriella egenskaperna som kan skapas hos ett material.Vi kom fram till att det bästa alternativet för dessa typer av plagg skulle vara att tillföra antibakteriella egenskaper. De kan då beläggas med antingen titandioxid, zinkoxid eller silver då det är väl beprövade ämnen som är bevisade att fungera och ger just dessa egenskaper.Med hjälp av empiriska undersökningar kunde vi ge svar på vad arbetskläder utsätts för under en arbetsdag. Utifrån dessa resultat kunde vi rikta in vår teoretiska referensram på de områden som skulle kunna vara intressanta för att uppnå syftet. Tillslut kom vi fram till att nanoteknik kan bidra till att skapa kläder som bättre står emot yttre påfrestningar och ger bättre hygieniska förhållandeIt is increasingly common for healthcare in Sweden to move out to the residents&apos; homes. They can use homecare to continue living in their own house, but at the same time get the help they need. In 2007 the total of 153 723 people were in use of these services across Sweden.The garments that the staff is wearing get exposed to many different types of external shocks on home visits. Spread of infection in health care is primarily through the staff&apos;s hands and clothes.Nanotechnology is an emerging technology that has been booming in many areas over the past decade. Research is underway involving nanotechnology to improve properties or to create functional fabrics that can have antibacterial properties, easy to clean, water- and stain resistant and odor-free. The aim is to investigate whether nanotechnology can be used in the textile material in assisted living to better withstand external shocks. Today there are many problems in the field of workwear and hygiene, we therefore wish to consider whether this technology can be one of the solutions. Nanotechnology for textiles has two directions. On one striving primarily for the use of nanosize to create nanostructures during the manufacturing process, while the other is focused on finishing processes. The report focuses on the coating method and the self-cleaning and antibacterial properties that can be created in a material.We concluded that the best thing for these types of garments would be that they had antibacterial properties. They are then coated with either titaniumdioxide, zincoxide or silver when it is proven substances which are proven to work and provide these same qualities. With help from our empirical studies, we could provide answers to what the clothes get exposed to during a day of work. Based on these results, we could focus our theoretical framework in the areas that could be relevant to the objectives. Eventually, we concluded that nanotechnology could help to create cloths that better withstand external shocks and improves the hygienic conditions. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Page generated in 0.459 seconds